Utredning: Kostnaderna för polisverksamheten har stigit snabbare än anslagsnivån

Den externa utredning som inrikesministeriet och finansministeriet låtit göra om användningen av polisens anslag och om faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet är klar. Utredare var lantrådet Timo Kietäväinen, professor Lasse Oulasvirta och professor Roope Uusitalo. Utredningen överlämnades till inrikesminister Krista Mikkonen den 9 februari.

I utredningen kartlades användningen och allokeringen av polisens anslag och bedömdes varför polisens anslag, som stigit varje år från 2017 till 2021, inte är tillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgifter.

– Problemet ur polisens synvinkel är att basfinansieringen av verksamheten inte räcker till och att den regelbundet måste kompenseras huvudsakligen med tilläggsfinansiering för viss tid. Till följd av detta är det inte möjligt att långsiktigt planera eller utveckla verksamheten på bästa möjliga sätt, konstaterar utredarna i sin rapport.

Den otillräckliga basfinansieringen har täckts genom tilläggsbudgetar

De anslag som polisen beviljats har ökat i jämn takt sedan 2017. Trots detta har polisens anslagsbehov regelbundet överskridit de resurser som anvisats polisen i budgeten: sedan 2017 har anslagen enligt budgeten inte räckt till för att täcka polisens utgifter. Polisens anslag har upprepade gånger kompletterats i tilläggsbudgeten, och dessa utgiftsökningar har vanligen varit tidsbundna och gällt endast ett år. 

Utan att utgifterna anpassas eller anslagen höjs kommer enligt utredarna skillnaden mellan de resursbehov som polisförvaltningen lagt fram och anslagen i budgeten att öka under de kommande åren. I rapporten konstateras att det redan finns en skillnad på 90 miljoner euro mellan rambeslutet för 2024 och inrikesministeriets utgiftsförslag.

Största delen av polisens utgifter är personalutgifter

Enligt anslagsutredningen utgör personalutgifterna största delen av polisens utgifter. År 2020 omfattade personalutgifterna 69 procent av polisens anslag. Hur antalet anställda utvecklas är den viktigaste faktorn som påverkar utvecklingen av de totala kostnaderna för polisväsendet. Personalutgifterna är samtidigt nästan den enda utgiftsposten som är flexibel enligt tillgängliga resurser, eftersom majoriteten av de övriga utgifterna är bundna på olika sätt, till exempel utgifter som beror på avtal med statens olika servicecentraler.

Antalet poliser minskade från 2010 till 2017 till följd av besparingar efter finanskrisen. Antalet poliser har ökat sedan 2018. Polisen bedömer att organisationen kommer att öka personalresurserna till 7 500 årsverken 2022 i enlighet med målen i regeringsprogrammet.

Mest resurser används för brottsbekämpning, resurserna för bevakning har minskat

Verksamhetsvis betraktat används mest resurser till brottsbekämpning. Resurserna för bevakning har minskat och utgifterna för larmverksamheten har ökat. Serviceförmågan inom larmverksamheten har prioriterats, men till exempel utredningstiden för strafflagsbrott har förlängts och antalet utredningar av alla brott har minskat. Även antalet öppna ekonomiska brott har ökat och behandlingstiden har förlängts.

På grund av de knappa resurserna har polisinrättningarna utvecklat sin operativa verksamhet på flera sätt, bland annat genom att införa en modell för allmän polisverksamhet. På små polisstationer (6–12 poliser) utför alla poliser både övervaknings- och larmuppgifter och brottsutredningar. De kan dessutom sköta olika uppgifter i anslutning till rådgivnings-, upplysnings- och tillståndstjänster och tillsyn. När de har på sig sin tjänsteuniform bidrar de till att öka polisens synlighet och därigenom till en känsla av trygghet.

Utgifterna för IKT och lokaler har ökat mest

Av utredningen framgår att de snabbast växande utgiftsposterna är utgifter för lokaler och IKT. Av anslagen gick 8,8 procent till polisens kostnader för lokaler och 9,5 procent till utgifter för IKT. Sammanlagt ökade polisens IKT-utgifter med 42 miljoner euro mellan 2010 och 2021. Största delen av dessa är inköp från Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Polisens avgifter till Valtori har ökat med nästan 57 procent från 2017 till 2020. Trots att polisens IKT-utgifter har ökat kraftigt är investeringsskulden oroväcknde stor.

Arbetet med att utveckla polisens informationssystem har bidragit till att säkerställa att tjänsterna fungerar när antalet poliser har minskat under tidigare år. Inom tillståndsförvaltningen har till exempel den elektroniska kommunikationen utvecklats för att effektivisera verksamheten och förbättra kundservicen. Exempelvis e-tjänster för ansökan om pass har varit en framgång. Även på den operativa sidan finns välgenomförda projekt, till exempel det automatiska systemet för avläsning av registreringsskyltar REVIKA.

Å andra sidan har en del av projekten för informationssystem misslyckats. Många viktiga utvecklingsprojekt har fördröjts. Detta har skett bland annat i vapenregistersystemet, som man har varit tvungen att konkurrensutsätta tre gånger. Enligt rapporten uppstår det problem bland annat på grund av att polisen har alltför liten IT-personal. Enligt rapporten finns det också saker att utveckla i fråga om hur projekten leds.

Polisens utgifter för lokaler har ökat med 20 miljoner euro sedan 2010, men investeringsskulden har ökat och underhållet har inte kunnat skötas i tillräcklig utsträckning. I en del lokaler finns det till exempel problem med inomhusluften. Största delen av de lokaler som polisen använder har hyrts av det statliga affärsverket Senatfastigheter. Enligt utredarna förekommer det problem i samarbetet mellan polisen och Senatfastigheter, även om samarbetet har förbättrats på senare tid. 
Utredarna betonar att man i fråga om de tjänster som läggs ut på entreprenad, alltså Senatfastigheter, Valtori och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, måste förbättra kundernas möjligheter att påverka tjänsternas kvalitet samt se till att de som tillhandahåller stödtjänster inom statsförvaltningen agerar effektivt och förmånligt i totalekonomiskt hänseende.

Reformer av lagstiftningen har gett polisen nya uppgifter

Under de senaste åren har polisen också fått nya uppgifter. Även ändringar i den gällande lagstiftningen inverkar på polisens anslagsbehov. I rapporten fäster utredarna uppmärksamhet vid bedömningen av vilka ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna reformerna av lagstiftningen har och vid att bedömningarna är transparenta.

I rapporten konstateras att polisverksamheten saknar systematisk uppföljning av kostnaderna för olika lagreformer och lagändringar.

Utredarna föreslår att det inrättas en samarbetsgrupp för ekonomiska frågor inom polisen

Utredarna föreslår också utvecklingsåtgärder i sina slutsatser. Det första förslaget gäller hur polisens finansiering ska fördelas noggrannare än i nuläget i budgeten på direkta personalkostnader (inklusive hela personalen), lokalkostnader, IKT-kostnader samt fordon och andra anskaffningar. I nuläget styrs polisens finansiering främst utifrån antalet poliser. Till följd av detta har IKT, lokaler samt fordon och annan utrustning blivit föremål för mindre uppmärksamhet, även om kostnaderna för dem har ökat kraftigt.

Som andra förslag föreslår utredarna att det inrättas en samarbetsgrupp för ekonomiska frågor inom polisen. Gruppen har särskilt till uppgift att behandla utvecklingsplanen för personalen, IKT, lokalerna samt fordonen och annan utrustning för flera år framåt, vilket gör det lättare att utarbeta budgetar. Samarbetsgruppen ska också bedöma de ekonomiska konsekvenserna av lagar och andra författningar som har skett i samband med polisens lagstadgade uppgifter redan innan lagförslag eller andra författningar har utfärdats samt i efterhand. Samarbetsgruppen ska bestå av tjänstemän vid inrikesministeriet, finansministeriet och Polisstyrelsen. Även andra sakkunniga inom statsförvaltningen kan kallas till arbetet.

De övriga förslagen gäller utveckling av personal-, IKT-, lokal- och fordonsmateriel och annan utrustning samt utveckling av polisens förvaltning och stödfunktioner. 

Mer information:

Utredningsrapporten:
Timo Kietäväinen, lantråd, tfn xxx 0400 486043
Lasse Oulasvirta, professor, tfn xxx 050 318 6017
Roope Uusitalo, professor, tfn xxxx 050 432 6094

Uppdraget:
Kirsi Pimiä, kanslichef, inrikesministeriet, tfn 0295 488203, etunimi.sukunimi@govsec.fi
Juha Majanen, statssekreterare såsom kanslichef, finansministeriet, tfn 0295 530247, fornamn.efternamn@gov.fi