Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Återgå till startsidan för Sisäministeriö-webbplatsen
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
    • Räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
    • Gränssäkerhet
    • Migration
    • Nationell säkerhet
    • Civil krishantering
    • Finlands flagga och vapen
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Avoimet työpaikat
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Tilaa ajankohtaisaineistoja
  • Ukraina
  • Itärajan tilanne
  • Work Help Finland
suomi svenskaLäs artikeln på svenska

Selvitys: Poliisitoiminnan kustannukset ovat kasvaneet määrärahatasoa nopeammin

sisäministeriövaltiovarainministeriö
Julkaisuajankohta 9.2.2022 11.01
Tyyppi:Tiedote 19/2022

Sisäministeriön ja valtiovarainministeriön teettämä ulkopuolinen selvitys poliisin määrärahojen käytöstä ja määrärahan riittävyyteen liittyvistä tekijöistä on valmistunut. Selvityshenkilöinä ovat toimineet maaneuvos Timo Kietäväinen, professori Lasse Oulasvirta ja professori Roope Uusitalo. Selvitys luovutettiin sisäministeri Krista Mikkoselle 9. helmikuuta.

Selvityksessä on kartoitettu poliisin määrärahojen käyttöä ja kohdentumista sekä arvioitu syitä, miksi poliisin vuodesta 2017 vuoteen 2021 vuosittain nousseet määrärahat eivät ole riittävät suhteessa poliisin menoihin ja tehtäviin. 

– Poliisin näkökulmasta ongelma on, että toiminnan perusrahoitus ei ole riittävää ja sitä joudutaan säännöllisesti paikkaamaan pääosin määräaikaisella lisärahoituksella. Tämän seurauksena toiminnan pitkäjänteinen suunnittelu tai kehittäminen ei ole mahdollista parhaalla mahdollisella tavalla, selvityshenkilöt toteavat raportissaan.

Perusrahoituksen riittämättömyyttä on katettu lisäbudjeteilla

Poliisille myönnetyt määrärahat ovat kasvaneet tasaisesti vuodesta 2017. Tästä huolimatta poliisin määrärahatarpeet ovat säännöllisesti ylittäneet talousarviossa poliisille osoitetut resurssit: talousarvion mukaiset määrärahat eivät ole yhtenäkään vuonna vuoden 2017 jälkeen riittäneet kattamaan poliisin menoja. Poliisin määrärahoja on toistuvasti paikattu lisäbudjetissa, ja nämä menolisäykset ovat tyypillisesti olleet määräaikaisia ja koskeneet vain yhtä vuotta.

Selvityshenkilöiden mukaan ilman menojen sopeutusta tai määrärahojen tasokorotusta poliisihallinnon esittämien resurssitarpeiden ja budjetin määrärahojen ero tulee kasvamaan tulevina vuosina. Raportissa todetaan, että vuoden 2024 kehyspäätöksen ja sisäministeriön menoehdotuksen välillä on jo 90 miljoonan euron ero.

Suurin osa poliisin menoista on henkilöstömenoja

Määrärahaselvityksen mukaan ylivoimaisesti suurin osa poliisin menoista on henkilöstömenoja. Vuonna 2020 henkilöstömenot kattoivat 69 prosenttia poliisin määrärahoista. Henkilöstömäärän kehitys on merkittävin poliisitoimen kokonaiskustannusten kehitykseen vaikuttava tekijä. Henkilöstömenot ovat samalla lähes ainoa menoerä, joka joustaa käytettävissä olevien resurssien mukaan, koska valtaosa muista menoista on eri tavoin sidottuja, esimerkiksi eri valtion palvelukeskusten kanssa tehdyistä sopimuksista aiheutuvia maksuja.

Poliisien määrä laski vuodesta 2010 vuoteen 2017 finanssikriisin jälkeisten säästötoimenpiteiden seurauksena. Vuodesta 2018 lähtien poliisien määrä on kasvanut. Poliisi arvioi kasvattavansa henkilöstöresursseja hallitusohjelman tavoitteiden mukaisesti 7500 poliisihenkilötyövuoteen vuonna 2022.

Rikostorjuntaan käytetään eniten resursseja, valvonnan resurssit pienentyneet

Toiminnoittain tarkasteltuna rikostorjuntaan käytetään eniten resursseja. Valvonnan resurssit ovat pienentyneet ja hälytystoiminnan menot kasvaneet. Hälytystoiminnan palvelukykyä on priorisoitu, mutta esimerkiksi rikoslakirikosten tutkinta-aika on pidentynyt ja kaikkien rikosten selvitysmäärä laskenut. Myös avoinna olevien talousrikosten määrä on kasvanut ja käsittelyaika pidentynyt.

Niukkojen resurssien olosuhteissa poliisilaitokset ovat kehittäneet operatiivista toimintaansa monin tavoin, mm. ottamalla käyttöön yleispoliisitoiminnan mallin. Siinä pienillä poliisiasemilla (6-12 poliisia) kaikki poliisit toimivat sekä valvonta- ja hälytystehtävissä että rikostutkinnassa. Lisäksi he voivat hoitaa erilaisia neuvonta-, valistus- ja lupapalveluun sekä -valvontaan liittyviä tehtäviä. Toimiessaan virkapukuisina he ovat omiaan lisäämässä poliisin näkyvyyttä ja sitä kautta turvallisuuden tunnetta.

ICT-menot ja toimitilamenot kasvaneet eniten

Selvityksestä käy ilmi, että nopeimmin kasvaneita menoeriä ovat toimitila- ja ICT-menot. Poliisin tilakustannukset veivät 8,8 prosenttia määrärahoista ja ICT-menot 9,5 prosenttia. Yhteensä poliisin ICT-menot kasvoivat vuosien 2010 ja 2021 välillä 42 miljoonalla eurolla. Valtaosa näistä on ostoja valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtorilta. Poliisin maksut Valtorille ovat kasvaneet vuodesta 2017 vuoteen 2020 lähes 57 prosenttia. Voimakkaasta poliisin ICT-menojen kasvamisesta huolimatta sen investointivelka on huolestuttavan suuri.

Poliisin tietojärjestelmien kehitystyö on auttanut varmistamaan palvelujen toimivuutta poliisien määrän vähentyessä menneinä vuosina. Esimerkiksi lupahallinnossa on kehitetty sähköistä asiointia toiminnan tehostamiseksi ja asiakaspalvelun parantamiseksi. Esimerkiksi sähköinen asiointi passien hakemisessa on ollut menestys. Myös operatiivisella puolella on hyvin toteutettuja hankkeita, kuten automaattinen rekisterikilpien lukujärjestelmä REVIKA.

Toisaalta osa tietojärjestelmähankkeista on epäonnistunut. Monet tärkeät kehityshankkeet ovat viivästyneet. Näin on käynyt muun muassa asetietojärjestelmälle, joka on jouduttu kilpailuttamaan kolmeen kertaan. Raportin mukaan haasteita aiheuttaa muun muassa poliisin IT-henkilöstön liian vähäinen määrä. Kehitettävää on raportin mukaan myös hankkeiden johtamisessa.

Poliisin toimitilamenot ovat kasvaneet 20 miljoonalla eurolla vuodesta 2010, mutta investointivelka on kasvanut eikä kunnossapitotoimista ole kyetty huolehtimaan riittävästi. Osassa toimitiloja on esimerkiksi sisäilmaongelmia. Valtaosa poliisin käyttämistä tiloista on vuokrattu valtion liikelaitos Senaatilta. Selvityshenkilöiden mukaan yhteistyössä poliisin ja Senaatin välillä on ongelmia, joskin yhteistyö on viime aikoina parantunut.

Selvityshenkilöt korostavat, että ulkoistettujen palvelujen, eli Senaatin, Valtorin ja Palkeiden osalta on parannettava asiakkaiden vaikutusmahdollisuuksia palveluiden laatuun sekä huolehdittava siitä, että valtionhallinnon tukipalvelujen tarjoajat toimivat tehokkaasti ja kokonaistaloudellisesti edullisesti.

Lainsäädäntöuudistukset tuoneet poliisille uusia tehtäviä

Poliisi on viime vuosina saanut myös uusia tehtäviä. Myös olemassa olevan lainsäädännön muutoksilla on vaikutusta poliisin määrärahatarpeeseen. Selvityshenkilöt kiinnittävätkin raportissaan huomiota lainsäädäntöuudistusten taloudellisten ja viranomaisvaikutusten arviointiin ja arvioiden läpinäkyvyyteen.

Raportissa todetaan, että poliisitoiminnasta puuttuu systemaattinen erilaisten lakiuudistusten ja lakimuutosten aiheuttamien kustannusten jälkiseuranta. 

Selvityshenkilöt ehdottavat poliisin talousasiain yhteistyöryhmän perustamista

Selvityshenkilöt ehdottavat johtopäätöksissään myös kehittämistoimia. Ensimmäinen ehdotus koskee poliisin rahoituksen jakamista talousarviossa nykyistä täsmällisemmin välittömiin henkilöstökuluihin (mukana koko henkilöstö), tilakustannuksiin, ICT-kuluihin sekä ajoneuvoihin ja muihin hankintoihin. Nykyisin poliisin rahoitusta ohjataan lähinnä poliisihenkilöiden lukumäärän perusteella. Sen seurauksena ICT:n, toimitilojen sekä ajoneuvojen ja muu varustelu on jäänyt vähemmälle huomioille, vaikka näiden kustannukset ovat kasvaneet voimakkaasti.

Toisena ehdotuksenaan selvityshenkilöt esittävät poliisin talousasiain yhteistyöryhmän perustamista. Ryhmän tehtävänä olisi erityisesti käsitellä henkilöstön, ICT:n, toimitilojen sekä ajoneuvojen ja muiden varusteiden useamman vuoden kehittämissuunnitelmaa, joka helpottaisi osaltaan talousarvioiden laatimista. Yhteistyöryhmässä arvioitaisiin myös poliisin lakisääteisissä tehtävissä tapahtuneiden lain ja muiden säädösten taloudelliset vaikutukset mieluusti jo ennen lakiesitysten tai muiden säädösten antamista sekä jälkikäteen. Yhteistyöryhmä koostuisi sisäministeriön, valtiovarainministeriön ja Poliisihallituksen virkahenkilöistä. Työhön voisi kutsua myös muita asiantuntijoita valtionhallinnosta.

Muut ehdotukset koskevat henkilöstö-, ICT-, toimitila- sekä ajoneuvokaluston ja muiden varusteiden kehittämistä sekä poliisin hallinnon ja tukitoimintojen kehittämistä. 

Lisätietoja:

Selvitysraportti:
maaneuvos Timo Kietäväinen, p. 0400 486 043
professori Lasse Oulasvirta, p. 050 318 6017
professori Roope Uusitalo, p. 050 432 6094

Toimeksianto:
kansliapäällikkö Kirsi Pimiä, SM p. 0295 488 203, etunimi.sukunimi@govsec.fi
valtiosihteeri kansliapäällikkönä Juha Majanen, VM p. 0295 530 247, etunimi.sukunimi@gov.fi 

Selvitys poliisin määrärahojen käytöstä ja määrärahojen riittävyyteen liittyvistä tekijöistäLänk till en annan webbplats
Poliisin määrärahojen käytön ja kehittämisnäkymien selvittäminen
hankkeet määrärahat poliisitoimi

INRIKESMINISTERIET
Sisäministeriö | Ministry of the Interior

Kyrkogatan 12, Helsingfors
PB 26, 00023 Statsrådet
Växel 0295 480 171
registratorskontoret.im@gov.fi 

 

 

Information om webbplatsen
Tillgänglighetsutlatande
Dataskydd
Frågor och synpunkter

X (Twitter)
Instagram
LinkedIn
Facebook
YouTube

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom polisens ansvarsområde
      • Brottslighet i Finland
      • Organiserad brottslighet
        • Kampen mot organiserad brottslighet
      • Bekämpning av terrorism
        • Bekämpningsåtgärder i Finland
      • Våldsbejakande radikalisering och extremism
        • Uppföljning av åtgärderna
      • Hatbrott
        • Riktade trakasserier
      • Människohandel
      • Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi
        • Bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism
      • Cyberbrottslighet
        • Bekämpning av cyberbrottslighet
      • Skjutvapen
        • Skjutvapenlagstiftningen
      • Penningspel
      • Penninginsamling
      • Allmän ordning och säkerhet
      • Bevakning och ordningsövervakning
      • Organisation och ansvarsfördelning inom polisen
        • Polisens befogenheter
      • Författningar
    • Räddningsväsendet
      • Regerinsprogrammets åtgarder inom räddningsväsendet
      • Räddningsverksamhet
        • Sjöräddning
        • Varningsmeddelande
      • Förebyggande av olyckor
        • Sotning
        • Brandvarnare och andra brandskyddsanordningar
          • Brandvarnare
          • Ansvaret för brandvarnare ändrar 2026
          • Kolmonoxid- och värmevarnare
          • Utrustning för förstahandssläckning
          • Brandskyddsanordningar i byggnader
          • Anläggningar som kopplas till nödcentralen
          • Tillsyn över brandskyddsanordningar
          • Frågor och svar om brandvarnare
        • Räddningsplan
        • Brandsäkerhet
      • Beredskap
        • Nationell riskbedömning
        • Befolkningsskydd
        • Skyddsrum
        • Beredskapsguiden
      • Internationellt bistånd
        • Internationellt samarbete inom civil beredskap
        • Civilskyddsmekanism
      • Strategiska mål för ordnandet av räddningsväsendet
      • Räddningsväsendets organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
      • Information till ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige
        • Räddningsväsendets uppgifter
        • Ordnande och styrning av tjänsterna
        • Finansieringen av räddningsväsendet inom välfärdsområdena
        • Personalen inom räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
      • Nödcentralerna
      • Tjänster
      • Författningar
    • Gränssäkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder för gränssäkerheten
      • Gränsövervakning
      • Sjöräddningen
      • Bekämpning av miljöskador på havsområden
      • Smart gränsförvaltning
      • Frontex-samarbete
      • Organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
    • Migration
      • Regeringsprogrammets migrationspolitiska åtgärder
        • Skärpta villkor för permanent uppehållstillstånd
      • Organisation och ansvarsfördelning
        • Beredskap för omfattande flyktinginvandring
      • Migrations- och asylpolitik
        • Familjeåterförening
      • Asylsökande och flyktingar
        • Kvotflyktingar
          • Frågor och svar om flyktingkvoten
        • Frågor och svar om asylsökande
      • EU:s gemensamma asylsystem
      • Frivillig återresa och återvändande
        • Avtal om återsändande
        • Vem kan återsändas och hur?
      • Medborgarskap
        • Kraven för och konsekvenserna av beviljande av finskt medborgarskap
        • Utlandsfinländare
        • Frågor och svar om förlust av medborgarskap
        • Frågor och svar om dubbelt medborgarskap
      • Bekämpning av olaglig inresa och vistelse
      • Författningar
    • Nationell säkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom den nationella säkerheten
      • Vad är den nationella säkerheten?
        • Skydd av kritisk infrastruktur
      • Civil underrättelseinhämtning
        • Frågor och svar
      • Hybridhot
      • Cybersäkerhet
      • Författningar
    • Civil krishantering
      • Finlands mål
      • Pågående operationer
      • Rekrytering och utbildning av experter
      • Organisation och ansvarsfördelning inom civil krishantering
      • Författningar
    • Finlands flagga och vapen
      • Flaggdagar och tider
        • Flaggdagar 2025
        • Förslag om flaggdagar
      • Sorgflaggning
      • Flaggning med EU-flaggan
      • Flaggornas rangordning
      • Information om flaggan
        • Flaggans historia
      • Finlands vapen
      • Flaggan och vapnet i näringsverksamhet
      • Frågor och svar om flagga och vapen
      • Författningar
  • Aktuellt
    • Nyheter
      • Nyhetsarkiv
    • Beställ nyheter
    • Krisen i Ukraina
      • Civilt materialbistånd till Ukraina
        • Laptops for Ukrainen
        • Civilt bistånd som skickats
      • Hjälp till ukrainare
      • Tillfälligt skydd
      • Anvisningar till kommunerna
      • Frågor och svar
    • Läget vid östgränsen
    • Work Help Finland
      • Tillgänglighetsutlåtande
  • Projekt och lagberedning
    • Revidering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning
    • Passprojekt
    • Stärkande av brottsbekämpningen
      • Frågor och svar om lagstiftning som gäller biometriska uppgifter
    • Reform av penningspelssystemet
      • Frågor och svar
    • Skjutbaneprojektet
    • Revidering av medborgarskapslagen
      • Frågor och svar
    • Säkra satellitkommunikationstjänster
    • Alla inrikesministeriets projekt
    • Lagstiftningsplan
    • På remiss
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Inrikesminister
      • Kanslichef
      • Avdelningar och enheter
    • Förvaltningsområdet
    • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten
      • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten 2021
      • Sammanfattning på lättläst språk
    • Koncernstrategi
    • Planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • Prioriteringar för EU-frågor och internationella frågor
      • EU-beredningssektioner
      • Finland och Nato
    • Laglighetsövervakning
      • Laglighetsövervakning inom inrikesministeriets förvaltningsområde
    • Beredskapsärenden
    • Forskning
      • Informationsverktyget Sentimentti
      • Strategisk framsynsverksamhet
    • Fonder
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Personal
      • Ansvar och värderingar
      • Personalförmåner
      • Lön
      • Rekryteringsprocessen
      • Praktik vid inrikesministeriet
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Inledande av ärenden
      • Blankett för inledande av ärenden
    • Begäran om information till ministeriet
      • Begäran om material
    • Ledningens, avdelningarnas och de fristående enheternas kontaktuppgifter
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Synpunkter
    • Dataskydd
      • Om kakor på webbplatsen
    • Tillgänglighetsutlåtande
    • Beskrivning av handlingars offentlighet