Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Återgå till startsidan för Sisäministeriö-webbplatsen
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
    • Räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
    • Gränssäkerhet
    • Migration
    • Nationell säkerhet
    • Civil krishantering
    • Finlands flagga och vapen
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Nyheter
  • Beställ nyheter
  • Krisen i Ukraina
  • Läget vid östgränsen
  • Work Help Finland
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Utredning: Kostnaderna för polisverksamheten har stigit snabbare än anslagsnivån

finansministerietinrikesministeriet
Utgivningsdatum 9.2.2022 11.01
Typ:Pressmeddelande 19/2022

Den externa utredning som inrikesministeriet och finansministeriet låtit göra om användningen av polisens anslag och om faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet är klar. Utredare var lantrådet Timo Kietäväinen, professor Lasse Oulasvirta och professor Roope Uusitalo. Utredningen överlämnades till inrikesminister Krista Mikkonen den 9 februari.

I utredningen kartlades användningen och allokeringen av polisens anslag och bedömdes varför polisens anslag, som stigit varje år från 2017 till 2021, inte är tillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgifter.

– Problemet ur polisens synvinkel är att basfinansieringen av verksamheten inte räcker till och att den regelbundet måste kompenseras huvudsakligen med tilläggsfinansiering för viss tid. Till följd av detta är det inte möjligt att långsiktigt planera eller utveckla verksamheten på bästa möjliga sätt, konstaterar utredarna i sin rapport.

Den otillräckliga basfinansieringen har täckts genom tilläggsbudgetar

De anslag som polisen beviljats har ökat i jämn takt sedan 2017. Trots detta har polisens anslagsbehov regelbundet överskridit de resurser som anvisats polisen i budgeten: sedan 2017 har anslagen enligt budgeten inte räckt till för att täcka polisens utgifter. Polisens anslag har upprepade gånger kompletterats i tilläggsbudgeten, och dessa utgiftsökningar har vanligen varit tidsbundna och gällt endast ett år. 

Utan att utgifterna anpassas eller anslagen höjs kommer enligt utredarna skillnaden mellan de resursbehov som polisförvaltningen lagt fram och anslagen i budgeten att öka under de kommande åren. I rapporten konstateras att det redan finns en skillnad på 90 miljoner euro mellan rambeslutet för 2024 och inrikesministeriets utgiftsförslag.

Största delen av polisens utgifter är personalutgifter

Enligt anslagsutredningen utgör personalutgifterna största delen av polisens utgifter. År 2020 omfattade personalutgifterna 69 procent av polisens anslag. Hur antalet anställda utvecklas är den viktigaste faktorn som påverkar utvecklingen av de totala kostnaderna för polisväsendet. Personalutgifterna är samtidigt nästan den enda utgiftsposten som är flexibel enligt tillgängliga resurser, eftersom majoriteten av de övriga utgifterna är bundna på olika sätt, till exempel utgifter som beror på avtal med statens olika servicecentraler.

Antalet poliser minskade från 2010 till 2017 till följd av besparingar efter finanskrisen. Antalet poliser har ökat sedan 2018. Polisen bedömer att organisationen kommer att öka personalresurserna till 7 500 årsverken 2022 i enlighet med målen i regeringsprogrammet.

Mest resurser används för brottsbekämpning, resurserna för bevakning har minskat

Verksamhetsvis betraktat används mest resurser till brottsbekämpning. Resurserna för bevakning har minskat och utgifterna för larmverksamheten har ökat. Serviceförmågan inom larmverksamheten har prioriterats, men till exempel utredningstiden för strafflagsbrott har förlängts och antalet utredningar av alla brott har minskat. Även antalet öppna ekonomiska brott har ökat och behandlingstiden har förlängts.

På grund av de knappa resurserna har polisinrättningarna utvecklat sin operativa verksamhet på flera sätt, bland annat genom att införa en modell för allmän polisverksamhet. På små polisstationer (6–12 poliser) utför alla poliser både övervaknings- och larmuppgifter och brottsutredningar. De kan dessutom sköta olika uppgifter i anslutning till rådgivnings-, upplysnings- och tillståndstjänster och tillsyn. När de har på sig sin tjänsteuniform bidrar de till att öka polisens synlighet och därigenom till en känsla av trygghet.

Utgifterna för IKT och lokaler har ökat mest

Av utredningen framgår att de snabbast växande utgiftsposterna är utgifter för lokaler och IKT. Av anslagen gick 8,8 procent till polisens kostnader för lokaler och 9,5 procent till utgifter för IKT. Sammanlagt ökade polisens IKT-utgifter med 42 miljoner euro mellan 2010 och 2021. Största delen av dessa är inköp från Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Polisens avgifter till Valtori har ökat med nästan 57 procent från 2017 till 2020. Trots att polisens IKT-utgifter har ökat kraftigt är investeringsskulden oroväcknde stor.

Arbetet med att utveckla polisens informationssystem har bidragit till att säkerställa att tjänsterna fungerar när antalet poliser har minskat under tidigare år. Inom tillståndsförvaltningen har till exempel den elektroniska kommunikationen utvecklats för att effektivisera verksamheten och förbättra kundservicen. Exempelvis e-tjänster för ansökan om pass har varit en framgång. Även på den operativa sidan finns välgenomförda projekt, till exempel det automatiska systemet för avläsning av registreringsskyltar REVIKA.

Å andra sidan har en del av projekten för informationssystem misslyckats. Många viktiga utvecklingsprojekt har fördröjts. Detta har skett bland annat i vapenregistersystemet, som man har varit tvungen att konkurrensutsätta tre gånger. Enligt rapporten uppstår det problem bland annat på grund av att polisen har alltför liten IT-personal. Enligt rapporten finns det också saker att utveckla i fråga om hur projekten leds.

Polisens utgifter för lokaler har ökat med 20 miljoner euro sedan 2010, men investeringsskulden har ökat och underhållet har inte kunnat skötas i tillräcklig utsträckning. I en del lokaler finns det till exempel problem med inomhusluften. Största delen av de lokaler som polisen använder har hyrts av det statliga affärsverket Senatfastigheter. Enligt utredarna förekommer det problem i samarbetet mellan polisen och Senatfastigheter, även om samarbetet har förbättrats på senare tid. 
Utredarna betonar att man i fråga om de tjänster som läggs ut på entreprenad, alltså Senatfastigheter, Valtori och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, måste förbättra kundernas möjligheter att påverka tjänsternas kvalitet samt se till att de som tillhandahåller stödtjänster inom statsförvaltningen agerar effektivt och förmånligt i totalekonomiskt hänseende.

Reformer av lagstiftningen har gett polisen nya uppgifter

Under de senaste åren har polisen också fått nya uppgifter. Även ändringar i den gällande lagstiftningen inverkar på polisens anslagsbehov. I rapporten fäster utredarna uppmärksamhet vid bedömningen av vilka ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna reformerna av lagstiftningen har och vid att bedömningarna är transparenta.

I rapporten konstateras att polisverksamheten saknar systematisk uppföljning av kostnaderna för olika lagreformer och lagändringar.

Utredarna föreslår att det inrättas en samarbetsgrupp för ekonomiska frågor inom polisen

Utredarna föreslår också utvecklingsåtgärder i sina slutsatser. Det första förslaget gäller hur polisens finansiering ska fördelas noggrannare än i nuläget i budgeten på direkta personalkostnader (inklusive hela personalen), lokalkostnader, IKT-kostnader samt fordon och andra anskaffningar. I nuläget styrs polisens finansiering främst utifrån antalet poliser. Till följd av detta har IKT, lokaler samt fordon och annan utrustning blivit föremål för mindre uppmärksamhet, även om kostnaderna för dem har ökat kraftigt.

Som andra förslag föreslår utredarna att det inrättas en samarbetsgrupp för ekonomiska frågor inom polisen. Gruppen har särskilt till uppgift att behandla utvecklingsplanen för personalen, IKT, lokalerna samt fordonen och annan utrustning för flera år framåt, vilket gör det lättare att utarbeta budgetar. Samarbetsgruppen ska också bedöma de ekonomiska konsekvenserna av lagar och andra författningar som har skett i samband med polisens lagstadgade uppgifter redan innan lagförslag eller andra författningar har utfärdats samt i efterhand. Samarbetsgruppen ska bestå av tjänstemän vid inrikesministeriet, finansministeriet och Polisstyrelsen. Även andra sakkunniga inom statsförvaltningen kan kallas till arbetet.

De övriga förslagen gäller utveckling av personal-, IKT-, lokal- och fordonsmateriel och annan utrustning samt utveckling av polisens förvaltning och stödfunktioner. 

Mer information:

Utredningsrapporten:
Timo Kietäväinen, lantråd, tfn xxx 0400 486043
Lasse Oulasvirta, professor, tfn xxx 050 318 6017
Roope Uusitalo, professor, tfn xxxx 050 432 6094

Uppdraget:
Kirsi Pimiä, kanslichef, inrikesministeriet, tfn 0295 488203, etunimi.sukunimi@govsec.fi
Juha Majanen, statssekreterare såsom kanslichef, finansministeriet, tfn 0295 530247, fornamn.efternamn@gov.fi 

Utredning av användningen av polisens anslag och utvecklingsutsikterna
anslag planer polisväsen

INRIKESMINISTERIET
Sisäministeriö | Ministry of the Interior

Kyrkogatan 12, Helsingfors
PB 26, 00023 Statsrådet
Växel 0295 480 171
registratorskontoret.im@gov.fi 

 

 

Information om webbplatsen
Tillgänglighetsutlatande
Dataskydd
Frågor och synpunkter

X (Twitter)
Instagram
LinkedIn
Facebook
YouTube

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom polisens ansvarsområde
      • Brottslighet i Finland
      • Organiserad brottslighet
        • Kampen mot organiserad brottslighet
      • Bekämpning av terrorism
        • Bekämpningsåtgärder i Finland
      • Våldsbejakande radikalisering och extremism
        • Uppföljning av åtgärderna
      • Hatbrott
        • Riktade trakasserier
      • Människohandel
      • Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi
        • Bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism
      • Cyberbrottslighet
        • Bekämpning av cyberbrottslighet
      • Skjutvapen
        • Skjutvapenlagstiftningen
      • Penningspel
      • Penninginsamling
      • Allmän ordning och säkerhet
      • Bevakning och ordningsövervakning
      • Organisation och ansvarsfördelning inom polisen
        • Polisens befogenheter
      • Författningar
    • Räddningsväsendet
      • Regerinsprogrammets åtgarder inom räddningsväsendet
      • Räddningsverksamhet
        • Sjöräddning
        • Varningsmeddelande
      • Förebyggande av olyckor
        • Sotning
        • Brandvarnare och andra brandskyddsanordningar
          • Brandvarnare
          • Ansvaret för brandvarnare ändrar 2026
          • Kolmonoxid- och värmevarnare
          • Utrustning för förstahandssläckning
          • Brandskyddsanordningar i byggnader
          • Anläggningar som kopplas till nödcentralen
          • Tillsyn över brandskyddsanordningar
          • Frågor och svar om brandvarnare
        • Räddningsplan
        • Brandsäkerhet
      • Beredskap
        • Nationell riskbedömning
        • Befolkningsskydd
        • Skyddsrum
        • Beredskapsguiden
      • Internationellt bistånd
        • Internationellt samarbete inom civil beredskap
        • Civilskyddsmekanism
      • Strategiska mål för ordnandet av räddningsväsendet
      • Räddningsväsendets organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
      • Information till ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige
        • Räddningsväsendets uppgifter
        • Ordnande och styrning av tjänsterna
        • Finansieringen av räddningsväsendet inom välfärdsområdena
        • Personalen inom räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
      • Nödcentralerna
      • Tjänster
      • Författningar
    • Gränssäkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder för gränssäkerheten
      • Gränsövervakning
      • Sjöräddningen
      • Bekämpning av miljöskador på havsområden
      • Smart gränsförvaltning
      • Frontex-samarbete
      • Organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
    • Migration
      • Regeringsprogrammets migrationspolitiska åtgärder
        • Skärpta villkor för permanent uppehållstillstånd
      • Organisation och ansvarsfördelning
        • Beredskap för omfattande flyktinginvandring
      • Migrations- och asylpolitik
        • Familjeåterförening
      • Asylsökande och flyktingar
        • Kvotflyktingar
          • Frågor och svar om flyktingkvoten
        • Frågor och svar om asylsökande
      • EU:s gemensamma asylsystem
      • Frivillig återresa och återvändande
        • Avtal om återsändande
        • Vem kan återsändas och hur?
      • Medborgarskap
        • Kraven för och konsekvenserna av beviljande av finskt medborgarskap
        • Utlandsfinländare
        • Frågor och svar om förlust av medborgarskap
        • Frågor och svar om dubbelt medborgarskap
      • Bekämpning av olaglig inresa och vistelse
      • Författningar
    • Nationell säkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom den nationella säkerheten
      • Vad är den nationella säkerheten?
        • Skydd av kritisk infrastruktur
      • Civil underrättelseinhämtning
        • Frågor och svar
      • Hybridhot
      • Cybersäkerhet
      • Författningar
    • Civil krishantering
      • Finlands mål
      • Pågående operationer
      • Rekrytering och utbildning av experter
      • Organisation och ansvarsfördelning inom civil krishantering
      • Författningar
    • Finlands flagga och vapen
      • Flaggdagar och tider
        • Flaggdagar 2025
        • Förslag om flaggdagar
      • Sorgflaggning
      • Flaggning med EU-flaggan
      • Flaggornas rangordning
      • Information om flaggan
        • Flaggans historia
      • Finlands vapen
      • Flaggan och vapnet i näringsverksamhet
      • Frågor och svar om flagga och vapen
      • Författningar
  • Aktuellt
    • Nyheter
      • Nyhetsarkiv
    • Beställ nyheter
    • Krisen i Ukraina
      • Civilt materialbistånd till Ukraina
        • Laptops for Ukrainen
        • Civilt bistånd som skickats
      • Hjälp till ukrainare
      • Tillfälligt skydd
      • Anvisningar till kommunerna
      • Frågor och svar
    • Läget vid östgränsen
    • Work Help Finland
      • Tillgänglighetsutlåtande
  • Projekt och lagberedning
    • Revidering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning
    • Passprojekt
    • Stärkande av brottsbekämpningen
      • Frågor och svar om lagstiftning som gäller biometriska uppgifter
    • Reform av penningspelssystemet
      • Frågor och svar
    • Skjutbaneprojektet
    • Revidering av medborgarskapslagen
      • Frågor och svar
    • Säkra satellitkommunikationstjänster
    • Alla inrikesministeriets projekt
    • Lagstiftningsplan
    • På remiss
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Inrikesminister
      • Kanslichef
      • Avdelningar och enheter
    • Förvaltningsområdet
    • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten
      • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten 2021
      • Sammanfattning på lättläst språk
    • Koncernstrategi
    • Planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • Prioriteringar för EU-frågor och internationella frågor
      • EU-beredningssektioner
      • Finland och Nato
    • Laglighetsövervakning
      • Laglighetsövervakning inom inrikesministeriets förvaltningsområde
    • Beredskapsärenden
    • Forskning
      • Informationsverktyget Sentimentti
      • Strategisk framsynsverksamhet
    • Fonder
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Personal
      • Ansvar och värderingar
      • Personalförmåner
      • Lön
      • Rekryteringsprocessen
      • Praktik vid inrikesministeriet
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Inledande av ärenden
      • Blankett för inledande av ärenden
    • Begäran om information till ministeriet
      • Begäran om material
    • Ledningens, avdelningarnas och de fristående enheternas kontaktuppgifter
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Synpunkter
    • Dataskydd
      • Om kakor på webbplatsen
    • Tillgänglighetsutlåtande
    • Beskrivning av handlingars offentlighet