Inrikesministeriets förvaltningsområde förbinder sig att minska sitt koldioxidavtryck

Inrikesministeriet har ingått ett åtagande för hållbar utveckling för att minska koldioxidavtrycket inom förvaltningsområdet och skillnaden mellan olika befolkningsgruppers säkerhet.

20 procent av alla statsanställda arbetar inom inrikesförvaltningen. Polisen, räddningsväsendet, nödcentralerna, migrationsförvaltningen och Gränsbevakningsväsendet behöver lokaler och deras fordon och annan utrustning behöver bränsle. Målet är att minska förvaltningsområdets koldioxidavtryck med 75 procent före 2035. Ett etappmål är att halvera koldioxidavtrycket före 2027.

– Koldioxidavtrycket har inte tidigare beräknats eller följts upp inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Nu ska vi genom resultatstyrning leda och stödja vårt förvaltningsområde så att koldioxidavtrycket minskar i enlighet med våra mål, säger inrikesminister Maria Ohisalo.

Den offentliga sektorn är en betydande upphandlare av produkter och tjänster. I fråga om nya upphandlingar inom inrikesförvaltningen bör den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten granskas. Målet är att under 2020 skapa upphandlingskriterier som beaktar hållbar utveckling och att ta dem i bruk inom hela förvaltningsområdet. Upphandlingskriterierna utvecklas i nära samarbete med finansministeriet och programmet för offentlig upphandling.

Regeringen har som mål att klimat- och miljöavtrycket ska vara ett kriterium vid upphandling som har betydande miljökonsekvenser och inrikesministeriets förvaltningsområde gör nu ett pilotförsök.

Likabehandling i larmtjänsterna

Inrikesförvaltningens mål är att främja likabehandling i fråga om larmtjänster. Befolkningens säkerhet i olika delar av landet bygger dels på antalet brott och störningar, dels på hur snabbt man får hjälp. Antalet brott och störningar som kräver myndighetsåtgärder är vanligen mindre i glesbygden, men det tar längre tid att få hjälp. I tätbebyggda områden är situationen omvänd.

Med hjälp av ett nytt index för larmtjänster strävar vi efter att larmtjänsterna ska hålla samma nivå i områden av samma typ, dvs. att minska kvalitetsskillnaderna. Avsikten är att i larmtjänstindexet fastställa gränsvärden för godtagbara skillnader mellan områden. Enligt statsminister Rinnes regeringsprogram fastställs dessutom maximala svarstider för polisens brådskande larmuppdrag.

Återfallsbrottsligheten ska minska

Brotten och risken att bli offer för brott fördelas inte jämnt i samhället, utan en liten minoritet både begår och blir offer för brott betydligt oftare än andra. Inrikesförvaltningen möter vanligen offren och gärningsmännen efter att ett brott begåtts eller en olycka inträffat, och det är då man har de bästa förutsättningarna att förebygga i synnerhet upprepade offererfarenheter. Målet är nu att minska antalet personer som på nytt faller offer för brott eller olyckor samt återfallsbrottslighet. Servicebehovet hos varje gärningsman och offer för brott eller olycka bedöms, och vid behov hänvisas personen till rätt service som tar hänsyn till den grundläggande orsaken bakom problemet.

Inrikesministeriet utmanar också ämbetsverken inom sitt förvaltningsområde att ingå egna åtgärdsåtaganden för hållbar utveckling. Målet är att den hållbara utvecklingen ska beaktas på ett mer övergripande och konsekvent sätt inom hela förvaltningsområdet. Som stöd för arbetet har det tillsatts en samordningsgrupp för hållbar utveckling inom inrikesförvaltningen. Gruppens mandatperiod är 1.10.2019–31.5.2023. Ordförande för samordningsgruppen är inrikesministeriets utvecklingsdirektör Harri Martikainen.

Ytterligare information:

Jarno Lappalainen, specialmedarbetare, tfn 040 053 6973

Harri Martikainen, utvecklingsdirektör, tfn 0295 488 512