Minister Kiviniemi: Fokusering på servicestrukturreformen i fortsättningen
- Kommun- och servicestrukturreformen är nu viktigare än någonsin för att kommunerna ska klara av sina service- och lönebetalningsskyldigheter i en situation där kostnadsnivån stiger snabbt. En speciell orsak till oro ger den allmänna nivån på löneförhöjningarna inom det kommunala området. Ett hopp i lönenivån förutsätter ett ännu större kliv i produktiviteten för att det ekonomiska underlaget för att tillhandahålla tjänsterna skall hålla, sade förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi itisdagen 11.9 på pressinformationen om projektet för kommun- och servicestrukturreformen.
Kiviniemi är nöjd med de framsteg som gjorts i kommun- och servicestrukturreformen. - Vi håller på att genomföra en historisk reform som har tagits på allvar på kommunfältet och de resultat vi har fått hittills är mycket uppmuntrande. Det viktigaste är att processen också fortsätter målmedvetet och under kontroll.
Enligt Kiviniemi sker det betydligt flera kommunsammanslagningar än väntat och samarbetsområden har bildats i snabb takt. När det gäller stora stadsregioner finns det rum för förbättringar bland annat när det gäller användning av tjänster över kommungränserna. Likaså är det en god idé att oftare än för närvarande och inom flera områden försöka samla tjänsterna i samkommuner med ett brett befolkningsunderlag.
- Den viktigaste slutsatsen nu är att vi har kommit en bra bit på väg när det gäller kommunomstruktureringen och också i fråga om förberedelserna för samarbetsområden. Däremot har servicestrukturerna, nya varierande sätt att producera tjänster, och effektivare produktionsprocesser kommit för mycket i bakgrunden. Det här är i viss mån förståeligt: i många fall gäller det att först samla ihop ett befolkningsunderlag och en plånbok som räcker till för på allvar komma åt innehållet, förmodade Kiviniemi.
I den fortsatta beredningen skall framför allt servicestrukturerna betonas enligt Kiviniemi.
- Reformen av servicestrukturerna, mångsidigare produktionssätt, strömlinjeformade serviceprocesser, modellerna beställare-producent och utnyttjande av IT kräver ytterligare ansträngningar. De är de allra viktigaste instrumenten om vi ska kunna garantera kvaliteten och tillgången på tjänsterna, förbättra produktiviteten och hålla kostnaderna i styr. Likaså finns det många outnyttjade möjligheter att förbättra produktiviteten och effektiviteten i spridningen av bästa praxis.
- Detta gäller också och främst kommuner där målen för befolkningsunderlaget redan fylls. De hundra minsta kommunernas sammanräknade utgifter är tre procent av kommunernas totalutgifter medan de i de sex största städerna utgjorde en tredjedel. Den verkliga potentialen för att förbättra produktiviteten och dämpa utgiftsutvecklingen finns i de stora kommunerna, fortsätter ministern.
Innehållet i de stora stadsregionernas planer och genomförandet av dem ska också ägnas särskild uppmärksamhet i samband med den fortsatta beredningen enligt regeringsprogrammet. - I vissa regioner måste man börja med de grundläggande frågorna d.v.s. att bygga upp förtroendet mellan centralstaden och de omgivande kommunerna, trodde Kiviniemi.
Enligt Kiviniemi får kommunerna i oktober-november ett meddelande av staten med bedömning av hur långt förberedelserna har hunnit i förhållande till kraven i ramlagen. - Vår ambition är att genom samarbete nå fram till att varje kommun har kommit över ribban i ramlagen före redogörelsen lämnas till riksdagen 2009. Målen och förpliktelserna i reformen gäller naturligtvis alla kommuner också i framtiden.
Noggrannare tidtabeller och formerna för den fortsatta beredningen klarnar när bilden av nuläget förtydligas utgående från kommunernas utredningar och planer samt annan information. - Väsentligt är samspel och partnerskap mellan staten och kommunerna, understryker Kiviniemi.
Närmare information: statssekreterare Timo Reina, tfn 0500 805 158