Polisen bör satsa mera på förebyggande övervakning
Enligt utredningskommissionen kan man utveckla ordningspolisens verksamheten bland annat genom att rationalisera och förenhetliga rutinerna och nyttiggöra modern teknik. Det är möjligt att förbättra resultaten genom att ge polisdistrikten större resultatansvar, ge kommunerna bättre möjligheter att genomföra insatser som ökar säkerheten samt genom att öka samarbetet mellan myndigheterna.
En utredningskommission under ledning av landshövding Rauno Saari har utrett nuläget och problemområden i polisens larmverksamhet, övervakning, förebyggande verksamhet och myndighetssamarbete inom ett projekt för att utreda ordningspolisverksamhetens tillstånd som inrikesministeriet tillsatte. Dessutom har kommissionen satt sig in i systemet med kompletterande polispersonal och nuläget. Kommissionen lämnar i sin slutrapport fram en rad åtgärdsrekommendationer som går ut på att effektivisera polisens funktioner, rationalisera funktionerna och ta fram nationella modeller för god praxis.
Slutrapporten överlämnades till inrikesminister Anne Holmlund onsdagen den 19 december 2007.
Inrikesministeriet tillsatte projektet för att utreda ordningspolisverksamhetens tillstånd den 18 januari 2007. Syftet med projektet är att få fram förslag till åtgärder både med tanke på slutresultatet för den verksamhet som utförs av olika myndigheter som deltar i eller inverkar påden allmänna ordningen och säkerheten och med tanke på samhällsverkningarna i synnerhet polisens larmverksamhet, förebyggande verksamhet och myndighetssamarbetet. Speciell tonvikt skall läggas vid att beskriva bra och fungerande verksamhetssätt så att alla polisenheter kan nyttiggöra och använda dem.
Utredningskommissionens mellanrapport lämnades i juni. Enligt mellanrapporten är var tredje polisinrättning, huvudsakligen i glesbygden, under tjänstetid beroende av en enda larmpatrull. I glesbygden är larmavstånden ofta långa vilket betyder att också aktionsberedskapen kan vara i genomsnitt längre.
Verksamheten måste blir mera systematisk
Ordningspolisen har ansvar för största delen av polisens första åtgärder ute på fältet. För tjänsterna på lokalnivå ansvarar polisinrättningarna som minskar i antal från 90 till 24 i och med polisförvaltningsreformen i början av 2009. Trots större enheter kommer den lokala polisens uppgifter att vara desamma.
Enligt utredningskommissionen förbättrar reformen framför allt polisens möjligheter att effektivisera övervakningen och den förebyggande verksamheten. I och med att polisdistrikten blir större är det möjligt att bland annat sätta in resurser under tider när larmtjänsterna används mest samt att ta ut patruller för övervakning och förebyggande verksamhet. Men utredningskommissionen understryker att verksamheten ska vara ledd och planerad. Polisens ledning ska vara på samma linje börjande från den som leder en enskild polispatrull till befälet.
Enligt kommissionen kunde man effektivisera fältarbetet och behandla rattfyllerifall snabbare genom att föreskriva att strafforder, utan att straffpraxis lindras, utfärdas i icke-grova fall samt att det används ett tillräckligt antal bilar utrustade med precisionsalkometrar.
Effektivare teknik
Enligt utredningskommissionen behöver polisen bästa möjliga teknik för att öka effektiviteten. Det ska finnas ett större antal fordonsmonterade datorer så att bland annat Polisens fältsystem som möjliggör distansdrift av datasystem och positionering av patrullerna kan tas i drift i alla patrullbilar. Det är också viktigt att se till att fältsystemen är pålitliga och fungerar.
En stor förbättring när det gället att effektiva polisens verksamhet är enligt kommissionen en automatisk identifieringsutrustning som känner igen bilregisternummer. Systemet används redan i många europeiska länder och det har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att få fast misstänkta gärningsmän som rör sig med fordon i trafiken. Systemet stödjer både ordningspolisens verksamhet och avslöjande, förebyggande och undersökning av brott.
Övervakning och förebyggande verksamhet prioriteras
Enligt kommissionen ska övervakningen främst innebära att polisen ingriper i störningar av ordningen och andra hot aktivt och på eget initiativ. Framför allt ska polisen satsa på att förebygga att barn begår brott och på behandlingen av sådana brott. Enligt kommissionen ska det skapas nationella rutiner för hur polisens åtgärder mot minderåriga barn meddelas till barnets hem.
Enligt kommissionen bör polisens övervakning av utlänningar i inlandet omprioriteras. Hoten mot den inre säkerheten kommer ofta från landets yttre gränser. Den fria rörligheten inom Europeiska unionen och utvidgandet av Schengenområdet ökar framför allt behovet av att övervaka utlänningar i inlandet. Polisen är huvudsaklig ansvarsmyndighet när det gäller övervaknng av utlänningar i inlandet.
Resultatstyrningen av polisen måste enligt utredningskommissionen förtydligas. Det resultatansvar som polischeferna i de nya polisinrättningarna får i och med reformen av polisens förvaltningsstruktur ska betonas. Kommissionen anser att de nyinrättade polisinrättningarnas resultat måste kunna jämföras bättre i offentligheten.
Kommunerna med i säkerhetsarbetet
Enligt kommissionen bör det skapas bättre möjligheter än för närvarande för kommunerna att inverka på säkerhetssituationen. Metoderna kunde vara att utvidga ansvarsområdet för de ordningsvakter från bevakningsföretag som agerar på uppdrag av kommunerna så att området omfattar också allmänna platser, öka kommunernas möjligheter att delta i gripande, transport och tagande i förvar av berusade samt att öka kameraövervakningen på allmän plats.
Utredningskommissionen betonar vikten av samarbete mellan socialväsendet och polisen. För närvarande saknar cirka 60 procent av polisinrättningarna en anställd socialarbetare. När de nya polisinrättningarna inrättas ska målet vara att det finns en socialarbetare vid varje polisinrättning. Att det finns socialjour dygnet runt är också av stor betydelse för polisen.
Utredningskommissionen betonar också betydelsen av samarbete mellan nödcentralsverket och polisen. Enligt kommissionen finns det vissa frågor som behöver utvecklas i samarbetet mellan polisen och nödcentralsverket, bland annat att nödcentralsdatasystemet bör utvecklas så att det betjänar polisen bättre.
Kommissionen föreslår att polisen får ett servicenummer för frågor och kontakter som inte är brådskande. Nu belastar sådana samtal nödcentralerna onödigt mycket.
Hämta slutrapporten om ordningspolisverksamhetens tillstånd på finska här www.intermin.fi/publikation/572007
Närmare information: landshövding Rauno Saari, tfn 0205 17 2001, överkommissarie Jonne Lähteenmäki, tfn (09) 160 42303 och biträdande chef Marko Lavikkala (speciellt trafik), tfn (09) 8388 3720