Regeringen beslutade om rikstäckande mål för regionutvecklingen engligt regionutvecklingslagen
Statsrådet fattade i dag torsdagen den 15 januari beslut om rikstäckande mål för regionutveckling enligt regionutvecklingslagen. Genom beslutet preciseras lagens mål och vilka prioriteringar som gäller för regionutveckling på nationell nivå under regeringsperioden 2003-2007. Beslutet preciserar och kompletterar målen och åtgärderna i regeringsprogrammet och strategidokumentet som regeringen godkände i september 2003.
För de rikstäckande målen för regionutvecklingen ansvarar staten, kommunerna och landskapsförbunden, som är regionutvecklingsmyndigheter i regionerna. Landskapsförbunden tar hänsyn till de rikstäckande målen när de bereder sina landskapsprogram.
Enligt statsrådets beslut är målet för regionutvecklingen att stärka konkurrenskraften i regionerna, trygga servicestrukturen i hela landet samt utveckla en balanserad regionstruktur.
För att stärka konkurrenskraften i regionerna effektiviseras innovationspolitiken
För att förbättra regionernas konkurrenskraft internationellt och nationellt skall innovationspolitiken effektiviseras. Man förbereder ett åtgärdspaket för att förbättra förutsättningarna att nyttiggöra den ökande teknik- och kompetensfinansieringen i hela landet, ökar universitets- och yrkeshögskoleverksamhetens regionala inflytande, fastställer programmet för regioncentra och stödjer nyttiggörande av hög kompetens också utanför centren.
Regional näringspolitik och företagsamhet stimuleras bl.a. genom att politikprogrammet för företagsamhet genomförs. Samtidigt förbättras företagens verksamhetsförutsättningar samt utnyttjandet av kompetens och teknik i regionerna. Efterfrågan på arbetskraft inom servicebranschen skall förbättras genom att man utreder möjligheterna att utveckla särskilda ekonomiska samt skatte-, social- och arbetsmarknadspolitiska insatser. I beredningen utvärderas de regionala konsekvenserna av dem.
De regionala arbetsmarknaderna skall fungera bättre genom att tillgången på yrkeskunnig och kompetens arbetskraft tryggas i hela landet. De regionala arbetslöshetsskillnaderna skall minskas, sysselsättningsgraden höjas och den strukturella arbetslösheten minskas genom politikprogrammet för sysselsättning.
Genom en aktiv informationssamhällspolitik och utvecklande av trafikförbindelserna ökar regionernas konkurrenskraft samt den sociala och regionala jämställdheten. Utvecklingen av informationssamhället stimuleras genom ambitionen att ge alla medborgare åtkomst till snabba och överkomliga telekommunikationsförbindelser före utgången av 2005.
Servicestrukturen tryggas genom samarbete över kommungränserna
För att trygga servicestrukturen tryggas tillgången på kommunala tjänster och tjänsternas kvalitet. Balansen och förutsägbarheten när det gäller finansieringenav kommunernas uppgifter och förpliktelser förbättras genom det omfattande basserviceprogrammet och basservicebudgeten mellan staten och kommunerna under regeringsperioden. Produktion av tjänster över kommungränserna stimuleras och man bereder bestämmelser om att bevilja understöd för långt drivet överkommunalt samarbete under ändringsperioden. Staten främjar också kommunsammanslagningar på frivillig bas genom sammanslagnings-, investerings- och utvecklingsunderstöd samt genom att stödja utredningar i samband med sammanslagningar.
Tillgången på statliga tjänster tryggas i alla regioner genom ett ökat utbud på elektroniska tjänster och samservicetjänster. Staten och kommunerna bereder en gemensam strategi för lokala och regionala tjänster så att regeringen kan godkänna den hösten 2004.
Programmet för regioncentra förbättras för att utveckla en balanserad regionstruktur
Genom programmet för regioncentra kan stadsregioner av olika storlek förbättra sina egna starka sidor och konkurrenskraften, som bygger på specialisering, regionens livskraft och en socialt balanserad utveckling.
Helsingforsregionens internationella konkurrenskraft förbättras genom att man breddar och effektiviserar det regionala samarbetet och samarbetsviljan inom en region som är större än SAD-området och som består av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.
Utgående från programmen för regioncentra och kompetenscentra bereds en speciell politisk helhet för stora stadsregioner som syftar till att stärka deras internationella konkurrenskraft. Till de stora stadsregionerna hör utom Helsingfors åtminstone också stadsregionerna Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand-Imatra och Vasa.
Specialinsatser för utveckling av östra Finland, östra Lappland, Kajanaland, och områden med plötsliga strukturomvandlingar och gränssamarbetet
Regionala specialinsatser genomförs framför allt för att utveckla östra Finland, östra Lappland och Kajanaland. Samarbetet mellan landskapen i östra Finland, landskapscentra och kompetenskluster intensifieras och internationella och nationella nätverk stimuleras. Ambitionen är att utvidga gränsområdessamarbetet med Ryssland.
Utvecklingen av östra Lappland och förbättringen av sysselsättningen stöds med ökade anslag för produktionsverksamhet och utvecklande av turismen för att genomföra nödvändiga investerings- och utvecklingsprojekt. Staten stödjer ocksåöstra Lappland genom en regional utvecklingsfond och ökade sysselsättningsmedel. Central i östra Lappland är Kemijärvi.
Utvecklingen av Kajanaland stöds genom åtgärder i samband med förvaltningsförsöket i Kajanaland. Riskfonden i Kajanaland är en regional fond. I de kommuner som omfattas av förvaltningsförsöket sänks arbetsgivarens socialskyddsavgift 2005-2009. Också de kommunala arbetsgivarna omfattas av sänkningen och den genomförs neutralt med tanke på den offentliga ekonomin.
För regioner med plötsliga strukturomvandlingar utarbetar de centrala ministerierna och arbetskrafts- och näringscentralerna i samarbete med landskapsförbundet och kommunerna i regionen en plan för att hantera krisen. I planen ingår bl.a. åtgärder för att använda företagsstöd och annan finansiering till att skapa nya arbetsplatser och hålla kvar de platser som redan finns. Sådana planer läggs snabbt upp för Brahestads- och Nystadsregionernas ekonomiska region samt Mänttä-Vilppularegionen.
De nordiska kommunernas livskraft stärks genom att manfrämjar kommunsamarbete över riksgränserna. Gränskommunsamarbetet med Sverige och Norge fortsätter.
Under 2004 utreds dessutom möjligheterna att starta regionala specialförsök bland annat inom beskattningen och utvecklandet av arbetskraftsservicen för att trygga tillgången till kunnig arbetskraft i de regioner som drabbats av kraftig avfolkning, särskilt i östra och norra Finland.
Närmare information: överdirektör Pekka Kilpi, (09) 160 42810, specialmedarbetare Timo Reina (09) 160 43511, regionutvecklignschef Veijo Kavonius (09) 160 44506, konsultative tjäsntemannen Olli T. Alho (09) 160 42285