Systemet med företrädare för barn som kommit ensamma till Finland måste utvecklas
Det har årligen anlänt cirka 100–700 minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare. År 2015 anlände upp till 3 000 sådana barn. En färsk utredning kartlägger hur systemet med företrädare för barn som kommit ensamma till Finland fungerar och bristerna i det.
Utgångspunkten för den finländska lagstiftningen är att personer under 18 år är juridiskt omyndiga och därför behöver någon som för deras talan i myndighets- och domstolsbehandlingar. När det gäller ett ensamkommande barn är det en företrädare som utsetts för barnet som sköter denna uppgift. Det nuvarande systemet med företrädare är splittrat, arvodesbaserat och utövas i form av bisyssla. Samordningen och ledningen är uppdelad på två olika myndighetsaktörer, Migrationsverket och arbets- och näringsministeriet.
”Att ordna de ensamkommande barnens företrädarskap så att det håller en god kvalitet är viktigt eftersom det är det allmänna som i praktiken ansvarar för tillgodoseendet av intressen och rättigheter för en minderårig som anlänt till Finland utan vårdnadshavare. Systemet med företrädare bör fungera så friktionsfritt som möjligt i alla lägen”, säger arbets- och näringsministeriets migrationsdirektör Sonja Hämäläinen.
Det nuvarande systemets goda sidor och brister
Som en del av Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) har arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet vid Åbo universitets Brahea-center låtit göra en utredning om hur det nuvarande systemet fungerar. I utredningen konstateras att de goda sidorna hos det nuvarande systemet är den snabba tidsfristen för fastställande av företrädare, att kunniga företrädare engagerar sig i sin uppgift samt förhållandevis förmånliga kostnader.
Enligt utredningen är problemen med modellen att det finns brister i tillsynen av företrädarnas utbildning, behörighetsvillkor och utomstående övervakning samt att samordningen är fördelad på två förvaltningsområden, vilket i brådskande undantagstillstånd har försvagat företrädarskapets kvalitet regionalt. Företrädarna är för närvarande inte heller i en oberoende ställning i sitt uppdrag eftersom beslut som gäller den företrädda fattas av migrationsmyndigheten, som betalar företrädarens arvode i asylskedet.
Rekommendationer för utveckling av systemet med företrädare
Brahea-centret vid Åbo universitet presenterar följande åtgärder för att utveckla systemet med företrädare:
- Bestämmelserna om företrädarnas uppgiftsbeskrivning och behörighetsvillkor preciseras.
- Antalet personer som ska företrädas med en företrädare begränsas.
- Det föreskrivs att tillsynen av företrädarverksamheten ska utövas av en enda myndighet.
- Det grundas ett enhetligt företrädarregister där man samlar företrädarnas uppgifter.
- Företrädarnas utbildning ordnas enligt en enhetlig, nationell läroplan.
- Samordningen av företrädarsystemet centraliseras och underställs en enda statlig aktör.
Resultaten av utredningen behandlas i arbets- och näringsministeriets samarbetsgrupp för mottagande och integrering av minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och i dess underarbetsgrupp. Före utgången av 2018 ska arbetsgrupperna lägga fram förslag till utveckling av företrädarsystemets stödstrukturer och verksamhet samt rekommendationer för företrädarens uppgifter. Det ska också utformas en modell för ett fungerande företrädarsystem. Det föreslås att verksamheten ska utvecklas så att tillgodoseendet av en jämlik behandling och barnets bästa tryggas bättre än tidigare.
Mer information:
Anna Bruun, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 50 48254
Hanne Kalmari, projektchef för programmet för utveckling av barn- och familjetjänster, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 046
Katarina Lundqvist, planerare, Åbo universitets Brahea-center, tfn 0400 156 137