Inrikesminister Holmlund: Man måste ingripa så snabbt som möjligt i brott som begåtts av utlänningar

- Jag anser att det är nödvändigt att utreda om det även behövs något system genom vilket man omedelbart kunde ingripa i en utlännings brottsliga beteende. Vi måste även bedöma behovet av eventuella stödåtgärder, säger Holmlund.

Polisinrättningarna är skyldiga att vidta åtgärder när en utländsk person inte längre uppfyller förutsättningarna för vistelse i landet, dvs. i praktiken framställa ett förslag om utvisning av en utlänning som bor inom polisinrättningens område till Migrationsverket.

Beslutet om förutsättningarna för utvisning uppfylls fattas vid Migrationsverket och i sista hand i högsta förvaltningsdomstolen. År 2008 gjordes 169 förslag på utvisning, av vilka Migrationsverket godkände 73. En del av utvisningsbesluten har överklagats till högsta förvaltningsdomstolen.

Endast 18 av de personer som fått utvisningsbeslut avlägsnades ur landet ifjol. Orsaken till det lilla antalet verkställda utvisningar är förutom pågående överklagandeprocesser delvis även att alla personer inte har nåtts.

Nyautvisningsanvisningar bereds för polisinrättningarna

- Grunderna för utvisning ur landet finns i utlänningslagen. Polisen framställer förslag om utvisning till Migrationsverket med stöd av utlänningslagen. Polisstyrelsen, som inledde sin verksamhet vid årsskiftet, har begärt en utredning av polisinrättningarna om hur man har ordnat framställandet av utvisningsförslag. Det är skäl att vid behov förenhetliga tillvägagångssätten så snabbt som möjligt, säger Holmlund.

Holmlund anser att det är viktigt att Polisstyrelsen och Migrationsverket tillsammans utarbetar tydliga anvisningar för polisinrättningarna om hur man framställer utvisningsförslag till Migrationsverket om utlänningar som enligt utlänningslagen uppfyller förutsättningarna på utvisning och som gjort sig skyldiga till upprepade eller grova brott. Det är även skäl att utreda hur informationen automatiskt kan överföras mellan olika register.

- Jag anser det motiverat att polisen eller migrationsmyndigheterna bedömer om förutsättningarna för förlängning av uppehållstillståndet uppfylls om en utländsk persons ansökan om medborgarskap avslås på grund av grova eller upprepade brott. Att man gjort sig skyldig till grova eller upprepade brott bör ha större vikt i den helhetsbedömning som förutsätts av utlänningslagen, säger Holmlund.

Ju längre en person har vistats i Finland, desto mer osannolikt är det att han eller hon utvisas, trots att lagens förutsättningar uppfylls. Lång vistelse i landet och familjeband kan omintetgöra konsekvenserna av avgöranden. - Att begå brott är dock alltid ett val. Personen kan alltså anses ha tänkt att brottet är viktigare än uppehållstillståndet och familjen, säger Holmlund.

Polisen får mer resurser för behandlingen av utlänningsärenden

Holmlund betonar att myndighetssamarbetet måste förbättras i utlänningsärenden.

- Polisen har märkbart effektiviserat asylutredningen, avlägsnandet ur landet och behandlingen av utlänningsärenden genom att bl.a. öka personalresurserna och omorganisera verksamheten. Verksamheten kring avlägsnandet av asylsökanden ur landet koncentrerades förra året ännu mer till Helsingfors polisinrättning, säger Holmlund.

År 2008 verkställde polisen omkring 1100 beslut om avlägsnande ur landet. År 2009 verkställdes över 1900 beslut. Effekterna av de resursökningar som gjordes i slutet av året syns inte ännu i statistiken. I siffran ingår asylsökanden som fått avslag och andra personer som fått beslut om avlägsnande ur landet.

Sambandsmannaverksamheten vid Finlands beskickningar måste effektiviseras

De avlägsnanden ur landet som är på polisens ansvar är mycket dyra och arbetskrävande att genomföra. I många fall håller sig den utvisade personen gömd och motsätter sig verkställandet av beslutet. För att avlägsna en person ur landet behövs av säkerhetsskäl normalt två poliser som ledsagare.

- Det vore förnuftigast om man på förhand kunde förvägra personer med brottslig bakgrund att resa in i landet, säger Holmlund.

- Jag anser att det är viktigt att effektivisera det förebyggande arbetet som polisens och Gränsbevakningsväsendets sambandsmän och Migrationsverkets sakkunniga utför vid Finlands beskickningar. Med hjälp av sambandsmannaverksamheten kan man vid prövning av inresetillstånd på ett omfattande sätt beakta säkerhetsrelaterade omständigheter, såsom den sökandes eventuella brottsliga bakgrund eller misstänkta kontakter till terroristorganisationer eller andra brottsliga organisationer, säger Holmlund.

Polisen och Gränsbevakningsväsendet har sambandsmän vid de finska beskickningarna i t.ex. Ryssland, Kina och Indien. Vid beskickningen i Addis Abeba finns även en sambandsman i migrationsfrågor på gemensamt uppdrag av flera myndigheter (UM, polisen, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket). Dessutom har de nordiska länderna kommit överens om gemensam användning av polisens nätverk av sambandsmän.

Närmare information: statssekreterare Antti Pelttari,071 878 8202, specialmedarbetare Kristiina Kokko,071 878 8206