Finansieringen av räddningsväsendet inom välfärdsområdena

Staten svarar för finansieringen av välfärdsområdenas verksamhet. Finansieringen är kalkylmässig och har allmän täckning. Den kalkylerade finansieringen innebär att finansieringen bestäms utifrån sådana kalkylmässiga faktorer som beaktar skillnaderna mellan områdena när det gäller faktorer som påverkar kostnaderna. Räddningsväsendets kalkylerade andel av finansieringen med allmän täckning 2026 var 2,2 procent. Områdena har beslutanderätt när det gäller fördelningen av den finansiering de får mellan olika funktioner.  

Finansieringen av välfärdsområdenas räddningsväsende uppgick till 511,2 miljoner euro 2024. Finansieringen var 52,6 miljoner euro lägre än de faktiska kostnaderna. År 2024 var nettodriftskostnaderna för välfärdsområdenas räddningsväsende cirka 114 euro per invånare med ett variationsintervall på 69–167 euro per invånare. Nettodriftskostnaderna per invånare påverkas av bland annat strukturen av stadsbebyggelsen, riskobjekten och de åtgärdsavgifter som tas ut.

Nettodriftskostnad per invånare per välfärdsområde, 2024

Räddningsväsendets största kostnadsposter är personalkostnader, hyreskostnader och köpta tjänster. Kompetent personal är kärnan i räddningsväsendets verksamhet. Personkostnadernas andel av hela kostnadsstrukturen är nästan 60 procent. Tryck på ökade personalkostnader orsakas under de kommande åren av bland annat lönekostnader och andra personalkostnader till följd av behovet av att öka personalen samt löneuppgörelser och löneharmonisering.

För att de lagstadgade tjänster som hör till räddningsväsendet ska kunna produceras behövs kapacitet i fråga om servicenätverket, kompetensen, prestationsförmågan och den materiel som används. Servicenätverket består av nätverket av brandstationer tillsammans med materielen. Materielen består av olika fordon, båtar, oljebekämpningsmateriel och annan materiel. Räddningsväsendets materiel är delvis föråldrad, vilket syns i räddningsväsendets investeringsbehov.

Avtalsbrandkårerna är viktiga aktörer såväl i glesbygden som i städerna. På landsbygden är en betydande del av avtalsbrandkårerna brandkårer för första utryckning, medan stöduppgifter framhävs när det gäller avtalsbrandkårerna i stadsområden. Produktionsstrukturen för räddningsväsendets tjänster är kostnadseffektiv tack vare avtalsbrandkårsverksamheten.

Utmaningar för hur räddningsväsendets finansiering räcker till är det ökade behovet av räddningspersoner, de kostnader som följer av förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön och av beredskapen inför dem samt investeringsbehoven som gäller bland annat informationssystem och räddningsmateriel. Besparingarna i välfärdsområdenas ekonomi utmanar under de kommande åren också räddningsväsendets tjänster och utvecklingen av dem.  

Mer information:
Läget för räddningsväsendets tjänster och ekonomi 2024 Inrikesministeriets årliga redogörelse | fi
Handbok för ledamöter i välfärdsområdesfullmäktig
Investeringar | finansministeriet