Mindre kött, mer växtbaserat: Här kommer de Nordiska näringsrekommendationerna 2023

Idag lanseras de Nordiska näringsrekommendationerna 2023. För första gången innehåller de vetenskapliga rekommendationer för både hälsa och miljö, och förordar en mer växtbaserad kosthållning, mer fisk och mindre kött på tallriken.

Den sjätte utgåvan av Nordiska näringsrekommendationerna som publiceras idag är den största uppdateringen hittills i rapporten 40-åriga historia.  Den är idag också det mest omfattande vetenskapliga underlaget globalt för hur vi ska äta bra, både för planeten och hälsan.
Rekommendationerna bygger på den bästa tillgängliga vetenskapen om matkonsumtion, hälsa och miljö.

– Genom rapporten får vi ett vetenskapligt underlag som visar att en hälsosam kost oftast också är hållbar. Det finns många och stora synergier att göra mellan hälsa och miljö i den nödvändiga omställningen av vår matkonsumtion, säger Rune Blomhoff, projektledare för de Nordiska näringsrekommendationerna 2023 och professor på Oslo universitet.

Nordiska Näringsrekommendationerna 2023

Rekommenderar huvudsakligen växtbaserad kost

Rapporten Nordiska Näringsrekommendationerna 2023 undersöker hälsoeffekterna av 36 näringsämnen och 15 livsmedelsgrupper.

Den förordar en huvudsakligen växtbaserad kost med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkorn.

Den rekommenderar ett stort intag av fisk och nötter, ett måttligt intag av mjölkprodukter med låg fetthalt, en begränsad mängd rött och vitt kött och ett minimalt intag av processat kött, alkohol och processade livsmedel med höga halter av fett, salt och socker.

Nordiskt pionjärarbete välkomnas globalt

Lanseringen av de nya Nordiska näringsrekommendationerna den 20 juni är en händelse av internationellt intresse.

Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för Världshälsoorganisationen WHO, menar att den nya upplagan av Nordiska näringsrekommendationerna visar ”en kraftfull länk mellan friska människor och en frisk planet”

– Jag gratulerar Nordiska ministerrådet till en imponerande rapport och den inkluderande processen med offentliga remisser. Den övergripande rekommendationen, att gå över till växtbaserad kost, ligger i linje med aktuell vetenskaplig litteratur, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus.

 ”Hjälper nordborna att äta hälsosamt och miljövänligt”

De Nordiska näringsrekommendationerna utges av Nordiska ministerrådet och är resultatet av ett unikt nordiskt samarbete. Rapporten ger länderna ett gemensamt evidensbaserat underlag när de utvecklar kostråd för sina medborgare.

– Den rapport vi tar emot idag kommer att hjälpa nordborna att äta hälsosamt och miljövänligt, eftersom den vägleder de nationella kostråden och därmed styr matsedlarna i våra skolor, sjukhus och andra offentliga kök säger Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet som ger ut rapporten. 

Rapporten har redan orsakat debatt

Rapporten Nordiska näringsrekommendationerna är resultatet av fyra års arbete av flera hundra nordiska och internationella forskare.

Metodologin är i linje med globala standarder och publiceringen har föregåtts av en transparant process där varje kapitel legat ute på en offentlig remissperiod under åtta veckor.

Rapporten har redan före publicering debatterats flitigt i flera nordiska länder, bland annat eftersom den förväntats rekommendera minskad konsumtion av rött kött - i linje med andra globala forskarrapporter om miljö och klimat.

Det är länderna själva som ytterst väljer hur de tillämpar rekommendationerna när de skapar sina nationella kostråd. Då kan de ta hänsyn till nationella prioriteringar och lokala sammanhang.

Fakta/Nordiska näringsrekommendationerna 2023, NNR2023  

• För nio näringsämnen har det rekommenderade intaget eller referensvärden ändrats väsenligt jämfört med den förra utgåvan: vitamin E, vitamin B6, folat, vitamin B12, vitamin C, tiamin, calcium, zink og selen.
• Baljväxter: Större konsumtion rekommenderas, främst på grund av miljöaspekter.
• Alkohol: Eftersom ingen säker gräns för alkoholkonsumtion kan ges, är rekommendationen i NNR2023 att alla ska undvika att dricka alkohol. Vid konsumtion av alkohol ska intaget vara lågt. Denna rekommendation gäller även för ammande kvinnor. En mer restriktiv rekommendation (total abstinens) gäller för barn, ungdomar och gravida kvinnor.
• Spannmål: Ökat intag av fullkorn stöttas av både inverkan på hälsan och miljöpåverkan. Det rekommenderas att man äter minst 90 g/dag av fullkorn. Grönsaker, frukt och bär:  Det rekommenderas 500-800 gram eller mer per dag av olika grönsaker, frukt och bär, totalt.
• Fisk: Ökat intag av fisk från hållbart förvaltade bestånd stöttas av både inverkan på hälsan och miljöpåverkan. Det rekommenderas att konsumera 300-450 g/vecka, varav minst 200 g/vecka fet fisk.
• Rött kött: Av hälsoskäl rekommenderas att konsumtionen av rött kött inte överskrider 350 g/vecka. Mängden processat rött kött bör vara så låg som möjligt. Av miljöskäl borde konsumtionen av rött kött vara avsevärt lägre än 350 gram.
• Nordiska näringsrekommendationerna utgör den vetenskapliga grunden för nationella näringsrekommendationer och livsmedelsbaserade kostråd i de nordiska och baltiska länderna.
• Det internationella samarbetet mellan länderna har resulterat i fem tidigare upplagor av NNR, den första publicerades 1980.
• Den senaste versionen, från 2012, har laddats ner drygt 300 000 gånger av beslutsfattare, forskare och studenter över hela världen.

 Nordiska näringsrekommendationer grund för finländska rekommendationer som nu uppdateras