Arbetsgruppen: Polisen påverkas starkt av balanseringen av statsfinanserna

Arbetsgruppen anser det omöjligt att utan tilläggsanslag uppnå regeringsprogrammets mål om att hålla antalet poliser på minst nuvarande nivå under hela valperioden. Det är möjligt att minska tilläggsbehovet av anslag med de omfattande anpassningsåtgärder som arbetsgruppen föreslagit, men dessa räcker i sig inte till för att bevara antalet poliser på nuvarande nivå. Enligt arbetsgruppens bedömning skulle tilläggsanslaget som behövs på 2015 års nivå vara ca 43 miljoner euro om året.

Servicenätet och förvaltningsstrukturen granskas

Arbetsgruppen föreslår flera anpassningsåtgärder för polisen. Polisens lokaler och servicenät påverkar både servicenivån och kostnaderna för verksamheten. Under de fem följande åren uppskattas lokalkostnaderna öka med 28 procent. Därmed hotar en allt större del av polisens budget att gå åt till polislokalerna i framtiden. Dessutom ändras den operativa betydelsen av verksamhetsställen i och med att användningen av elektroniska tjänster, samservicekontor och mobil teknologi blir mer omfattande och tjänsterna allt mindre beroende av verksamhetsstället. Arbetsgruppen föreslår att reformen av servicenätet inleds omedelbart. Avsikten är att man i reformen beaktar både stats- och kommunförvaltningens reformer.

Arbetsgruppen bedömer att omstruktureringen av polisförvaltningen, som genomfördes under 2000-talet, i regel varit lyckad. Antalet polisinrättningar är dock fortfarande rätt så stort och en del av inrättningarna små med tanke på den operativa effektiviteten. De riksomfattande enheternas verksamheter borde också omvärderas i synnerhet i förhållande till lokalpolisverksamheten, som ändrades betydligt i och med omstruktureringen. Arbetsgruppen föreslår att man överväger omstrukturering efter att utredningen som bedömer resultaten av förvaltningens omorganisering blivit färdig hösten 2012.

Balanseringen av statsfinanserna leder till personalminskningar

De tidigare riktlinjerna för anpassning av statsfinanserna och det nuvarande rambeslutet förutsätter en kraftig strategisk anpassning av polisverksamheten: personalminskningar, strikt utgiftsdisciplin samt fullständigt och ändamålsenligt utnyttjande av olika finansieringskällor. Trots andra anpassningsåtgärder förutsätter anslagsramarna en personalminskning på 8,5 procent, dvs. ca 900 årsverken innan 2015.

Om besparingarna enligt regeringens rambeslut förverkligas, inriktas personalminskningarna strategiskt. Kritiska funktioner, såsom larmverksamheten och den av regeringen prioriterade bekämpningen av ekonomisk brottslighet, kan i regel tryggas men i synnerhet de operativa resultaten av övrig brottsbekämpning och trafikövervakningen försvagas märkbart. Mest avgörande försvagas serviceförmågan när det gäller utredning av så kallade svarta brott. I detta avseende äventyras utförandet av polisens lagstadgade uppgifter. Man strävar efter att trygga förutsättningarna för förebyggande verksamhet, men de kan inte bevaras på nuvarande nivå.

Bevarande av nuvarande antalet poliser förutsätter tilläggsfinansiering

Regeringsprogrammets mål att hålla antalet poliser på nuvarande nivå kan inte genomföras utan tilläggsfinansiering. Efter anpassningsåtgärderna och -målen som arbetsgruppen linjerat upp blir behovet av tilläggsanslag 43 miljoner euro på 2015 års nivå. Anpassningarna inriktas bland annat på personalen, som minskas med ca 144 årsverken. För ICT- och lokalkostnaderna ställs strikta anpassningsmål och intäkterna som står utanför budgeten ökas.

Operativt möjliggör fastställandet av antalet poliser att servicenivån hålls på nuvarande nivå, om inga betydande ändringar inträffar i verksamhetsmiljön. Effekterna av utgifterna och andra personalanpassningar kan kompenseras med en effektiviserad verksamhet. De planerade utvecklingsprojekten kan genomföras och polisens produktivitet utvecklas i en positiv riktning.

Ny granskning av uppgifter och befogenheter föreslås

Vid sidan av andra anpassningsåtgärder kan man genom att precisera befogenheterna och prioritera uppgifterna förbättra verksamhetens kostnadseffektivitet. Med de lagstiftningsreformer som arbetsgruppen föreslår kan man mildra de operativa effekterna av anpassningarna och styra polisens koncentration på kärnuppgifterna. Arbetsgruppen föreslår att polisuppgifterna granskas på bred bas. I diskussionen bör lyftas fram till exempel tagande i förvar av berusade, transport av fångar och övervakningsuppgifter i samband med tingsrättegångar.

Enligt arbetsgruppen bör även samarbetet med andra myndigheter och privata aktörer intensifieras. Ett sätt att öka polisresursernas effektiva användning och att hitta nya synergieffekter är att intensifiera samarbetet med andra myndigheter och den privata sektorn när det gäller den övergripande säkerheten. Utökningen av samarbetet ska lyftas fram som ett ännu starkare strategiskt mål. Dessutom ska förbättrandet av dess förutsättningar sättas upp som ett av målen för revideringen av lagstiftningen.

Inrikesminister Päivi Räsänen tillsatte i oktober 2011 en arbetsgrupp för att utreda utvecklingen av polisens resultatstyrning och inriktning av resurser. Arbetsgruppens uppgift var bland annat att utreda vilka behov det finns att utveckla polisens resurser, prioriterade insatsområden och inriktning av resurser samt servicenätverksstrukturen i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Gruppen utredde också polisens utbildningsbehov och lade fram ett förslag om polisens resurser på längre sikt för regeringens godkännande. Arbetsgruppens ordförande var avdelningschef Kauko Aaltomaa från inrikesministeriet.

Finlands Polisorganisationers Förbund anmälde avvikande mening om slutrapporten.

Läs arbetsgruppens slutrapport på inrikesministeriets webbplats: www.intermin.fi/publikation/042012

Närmare information: avdelningschef Kauko Aaltomaa, 071 878 8550