Befolkningsskyddet kräver en tydlig arbetsfördelning och tillräckliga resurser

Utvecklingen av befolkningsskyddet är en viktig del av samhällets övergripande beredskap. Enligt den färska rapporten om befolkningsskyddets nuvarande tillstånd har befolkningsskyddet i Finland många styrkor, men också många svagheter. 

Slutrapporten om utredningen av befolkningsskyddets nuvarande tillstånd och utvecklingsbehov är klar. Med befolkningsskydd avses att skydda civilbefolkningen från väpnade angrepp. Befolkningsskyddsuppgifterna innefattar till exempel varning, evakuering, räddning och skydd i skyddsrum. 

I rapporten granskas befolkningsskyddets tillstånd, eventuella behov att ändra bestämmelserna, den förvaltningsövergripande beredskapen och behoven att utveckla beredskapssamarbetet. 

− Finland är inte för närvarande utsatt för något militärt hot, men med tanke på samhällets beredskap är det viktigt att utreda och utveckla befolkningsskyddet som helhet. För att upprätthålla en tillräcklig nivå på befolkningsskyddet krävs det långsiktigt arbete och satsningar på det militära försvaret. I den färska rapporten har man också utnyttjat Ukrainas observationer angående befolkningsskyddet, säger beredskapsdirektör Jussi Korhonen från inrikesministeriets räddningsavdelning.  

Utvecklingsobjekten gäller bland annat tydlig ansvarsfördelning, personalresurser och finansiering 

De olika myndigheternas verksamhet, bestämmelser och ansvar borde förtydligas både vad gäller beredskapen inför krig och befolkningsskyddet under krig. Den operativa kapacitet som räddningsväsendets myndigheter ansvarar för inom befolkningsskyddet behöver stärkas. 

Nästan alla de bestämmelser som gäller befolkningsskyddet finns i dag i lagstiftningen om räddningsväsendet. Man borde förtydliga aktörernas ansvar, och vid behov foga bestämmelser om befolkningsskydd till lagstiftningen inom övriga förvaltningsområden. 

De centrala utvecklingsobjekten i anknytning till befolkningsskyddet kräver en tillräcklig finansiering. Utöver finansieringen krävs det också att man säkerställer att man kan få de personalresurser som är nödvändiga för befolkningsskyddet under undantagsförhållanden. Man kan säkerställa det till exempel genom att upprätta ett register över den arbetskraft som finns tillgänglig via civila myndigheter. 

Även övervakningen behöver utvecklas så att de olika regionerna och deras invånare behandlas jämlikt med avseende på befolkningsskyddet. 

Utvecklingsbehoven inom räddningsväsendet gäller hur befolkningen kan varnas och evakueras

Varningssystemet måste utvecklas så att det till alla delar fungerar på samma sätt i hela landet och så att befolkningen vid behov kan varnas snabbt. 

Planeringen av invånarnas evakuering ska basera sig på en systematisk riskbedömning. När evakueringen planeras är det viktigt att myndigheterna samarbetar på bred front och att man beaktar helheten. Särskilt med tanke på beredskapen för undantagsförhållanden behöver dessutom kapaciteten inom räddningsverksamheten utvecklas till exempel när det gäller olyckor vid byggnadskollapser eller allvarliga CBRNE-fall (kemiska ämnen, biologiska patogener, radioaktiva ämnen, kärnvapen, sprängämnen). 

Hur viktigt det är att räddningsväsendet kan skydda sin egen verksamhet och arbeta säkert har framkommit i synnerhet genom erfarenheterna från Ukraina. Vid utvecklandet av verksamheten måste man till exempel beakta frågor som gäller personlig skyddsutrustning och sprängämnen. 
Rapporten är en del av ett projekt som inrikesministeriet tillsatte den 3 november 2022 för att utreda befolkningsskyddet och skyddsrummen. Uppgifterna för rapporten samlades in genom intervjuer med olika experter och genom att utnyttja tidigare forskning. Rapporten om skyddsrummen blev klar i augusti 2023. 

Mer information: 
Jussi Korhonen, direktör, civil beredskap, tfn 0295 488 289, [email protected]