Gränsbevakningsväsendets funktionsförmåga vid störningar under normala förhållanden tryggas genom att stärka personalresurserna
Lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning och gränsbevakningslagen ändras. Syftet är att personalresurserna ska utnyttjas flexibelt och att Gränsbevakningsväsendets funktionsförmåga ska tryggas vid olika störningar under normala förhållanden. Genom reformerna utvecklas dessutom Gränsbevakningsväsendets beredskap att avvärja hybridhot. Lagändringarna träder i kraft den 15 juni 2024.
Statsrådet beslutade vid sitt sammanträde den 16 maj 2024 att föredra lagarna om ändring av lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning och gränsbevakningslagen för republikens president för stadfästelse. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 17 maj 2024.
Vissa civila tjänster vid Gränsbevakningsväsendet kan i fortsättningen tillsättas utan ett offentligt ansökningsförfarande, om uppgifternas art nödvändigt kräver det. Undantaget gäller sådana civila tjänster vid Gränsbevakningsväsendet där uppgiftsområdet består av sakkunniguppgifter som gäller det militära försvaret eller upprätthållandet av gränssäkerheten eller av tekniska sakkunniguppgifter som direkt anknyter till dessa. Målet är bland annat att bekämpa att tjänsteansökningsprocesserna används vid underrättelseinhämtning.
Kadetter som studerar vid Gräns- och sjöbevakningsskolan kan tillfälligt förordnas till andra uppgifter än sådana som ingår i utbildningen, detta för att sköta allvarliga specialsituationer som hör till Gränsbevakningsväsendets ansvarsområde. Kadetter som framskridit till de sista faserna av sina studier kan i motsvarande exceptionella situationer för viss tid utnämnas till en militär tjänst som yngre officer.
Sådana allvarliga specialsituationer kan vara till exempel omfattande invandring, hybridpåverkan eller en pandemi, till följd av vilka Gränsbevakningsväsendet behöver extra personal.
Mer information:
Noora Nihtinen, överinspektör, tfn 0295 421 612, [email protected]