Inrikesministeriets utredning:
I Finland finns skyddsrumsplatser för cirka 4,8 miljoner människor
I Finland finns det cirka 50 500 skyddsrum med platser för cirka 4,8 miljoner människor. Antalet skyddsrumsplatser är tillräckligt. Skyddsrum finns i synnerhet i stora städer. Flest skyddsrumsplatser i förhållande till befolkningen finns i huvudstadsregionen och Birkaland. Detta framgår av de preliminära uppgifterna i inrikesministeriets utredning. Inrikesministeriet utreder också skyddsrummens skick i Finland. Den slutliga utredningen väntas bli klar i augusti. Inget militärt hot riktas mot Finland.
Granskat enligt välfärdsområde finns det flest skyddsrumsplatser i Helsingfors där antalet platser överskrider antalet invånare med 34 procent. Det näst största antalet platser i förhållande till befolkningen finns inom Vanda och Kervo välfärdsområde, där antalet platser överskrider antalet invånare med 13 procent. I Birkalands och Västra Nylands områden finns det i stort sett lika många skyddsrumsplatser som invånare.
Lagen förpliktar fastigheter där våningsytan överskrider gränsvärdet att inrätta ett skyddsrum.
”I Finland är antalet skyddsrumsplatser tillräckligt i förhållande till folkmängden. Det finns flest skyddsrum i stora städer. Där bor människorna tätare och byggnaderna är större, och därför blir det oftare aktuellt med lagens krav att inrätta skyddsrum”, säger projektchef Ira Pasi från inrikesministeriet.
I största delen av de nuvarande välfärdsområdena finns det skyddsrumsplatser för 60–80 procent av befolkningen. Antalet skyddsrumsplatser i förhållande till antalet invånare är minst i Södra Österbotten, där det finns platser för 48 procent av befolkningen.
”När området i huvudsak består av små orter, är det mer sannolikt att det också finns färre skyddsrum. I Seinäjoki finns det klart fler skyddsrumsplatser än i de övriga kommunerna i Södra Österbotten”, säger Pasi.
De regionala skillnaderna förklaras delvis av byggnadsbeståndet och historien
Även inom de nuvarande välfärdsområdena varierar antalet skyddsrum mellan kommunerna. Detta beror särskilt på byggnadsbeståndet.
I de stora städerna i områdena finns förutom höghus också andra lokaler, skolor, hobbyplatser och sjukhus. I glesbygden bor människorna i stor utsträckning i egnahemshus. Dessutom finns det bara få skolor och andra stora byggnader. Detta gäller också de stora städernas närområden i södra Finland.
”Helsingfors är ett bra exempel på hur de som inte befinner sig hemma ska skyddas. Många kommer på kort besök till Helsingfors från närområdena på arbets- och fritiden. Det finns betydligt fler skyddsrumsplatser än invånare i huvudstaden. På motsvarande sätt har den ökade turismen på små orter, till exempel i Lappland, ökat antalet hotell och andra stora byggnader, och det har också byggts skyddsrum i anslutning till dessa byggnader under de senaste årtiondena ", säger Pasi.
Antalet skyddsrum i området påverkas också av skyddsobjektens historia. Tidigare angick byggförpliktelse av skyddsrum endast skyddsobjekt kommuner. Sådana var bland annat stora städer och knutpunkter i transportnätet. I dessa områden byggdes också fler skyddsrum. Från och med år 1991 har byggförpliktelse angått hela Finland.
Den tidigare uppskattningen av antalet skyddsrum och platser har preciserats
Enligt en tidigare uppskattning var antalet skyddsrum 54 000 med 4,4 miljoner platser. Denna uppskattning har nu preciserats så att det finns något färre skyddsrum men fler platser.
De uppdaterade uppgifterna om antalet skyddsrum och skyddsplatser baserar sig på uppgifter från räddningsverken kombinerade med inrikesministeriets tidigare uppgifter samt Statistikcentralens uppgifter om byggnads- och bostadsproduktionen.
”Finland har en lång tradition av att inrätta skyddsrum. Årtiondenas historia är dock också en utmaning när det gäller att sammanställa exakta registerbaserade uppgifter. Myndigheterna har haft flera olika datainsamlingssystem, från vilka uppgifterna inte alltid har överförts till följande system. I synnerhet uppgifterna om äldre skyddsrum varierar”, säger Pasi.
Skyddsrum har inrättats i Finland i enlighet med gällande lagstiftning, vilket betyder att skyddsrum i olika åldrar skiljer sig lite från varandra. Till exempel i de skyddsrum som byggts före 1971 finns sand- och aktivkolfilter eller enbart sandfilter.
De skyddsrum som inrättats i enlighet med den lagstiftning som trädde i kraft 1971 kan kallas moderna skyddsrum med modern ventilationsanordning och, beroende på byggår, mer utrustning. Cirka 85 procent av skyddsrummen har byggts efter 1971.
Skyddsrummen är ett sätt att skydda befolkningen
Krig eller hot om krig förutsätter befolkningsskyddsåtgärder och också ibruktagande av beredskapslagen. Under undantagsförhållanden kan befolkningen skyddas på många olika sätt. Viktiga sätt att skydda befolkningen är evakuering, det vill säga förflyttning av befolkning till ett säkrare område, skyddsrum och tillfälliga skyddsrum.
”För närvarande är Finland inte utsatt för något militärt hot. Om skyddsrummen någon gång tas i bruk, är behovet av att skydda sig oftast lokalt. Dessutom förändras befolkningsmängderna i olika områden under undantagsförhållanden. I en sådan situation finns det färre människor i områdena än under normala förhållanden. Finland är också ett stort land där befolkning kan förflyttas vid behov”, säger Pasi.
Ett skyddsrum är en värdefull del av fastigheten och det behöver regelbunden underhåll. Skyddsrummen används ofta som förråd eller idrottsplatser.
”Det är mycket lätt och billigt att underhålla skyddsrummet, så det lönar sig inte att låta bli att göra det”, säger Pasi.
Ytterligare information:
Ira Pasi, projektchef, tfn 0295 488 603, [email protected]