I migrationsdialogerna diskuterades integration och sysselsättningsutmaningar

Diskussionsserien Migrationsdialoger, som samordnades av inrikesministeriet, samlade närmare 700 människor till diskussion om migration. Utgångspunkten för dialogerna, som fördes hösten 2022, var att dels ge människor med olika bakgrund en möjlighet att föra fram sina synpunkter, dels öka förståelsen för migration. Slutrapporten om dialogerna publiceras den 8 mars.

Migrationsdialogerna skedde med hjälp av Dialogpaus-metoden, som skapats för en konstruktiv samhällsdebatt. Dialogerna gav såväl infödda finländare som invandrade tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter. Slutrapporten om diskussionsserien är en unik beskrivning av diskussionen om migration 2022.

Diskussioner ordnades på 15 olika orter och online. Totalt 62 aktörer ordnade 72 diskussioner runt om i Finland. Diskussioner fördes på sammanlagt 11 olika språk (arabiska, engelska, spanska, farsi, kinesiska, svenska, somaliska, finska, ukrainska, ryska och estniska).

De invandrade berättade att Finland har visat sig vara ett land där det är bra att leva, men integrationen upplevdes som svår. Upplevelserna av rasism var vanliga. Många av dem som levde i landet utan uppehållsrätt kände rädsla och utanförskap i samhället. 

Flexibla integrationstjänster och tillhörighet till en grupp behövs 

Dialogerna visade att de som flyttar till Finland har varierande bakgrunder och många olika orsaker till flytten.  I diskussionen om migration betonas humanitär invandring, trots att största delen av invandringen är arbetsrelaterad.

Integrationstjänsterna behandlas ofta som en helhet, men en enda integrationsmodell passar inte alla. I de diskussioner som fördes under dialogerna önskades det att integrationstjänsterna skulle utvecklas.  De invandrade vill delta i utvecklingen av tjänsterna i varierande roller som erfarenhetsexperter, medskapare och professionella.

De som flyttar till Finland behöver också tydlig och lättillgänglig information om tillståndsförfaranden, kontakten med myndigheter, offentliga tjänster, arbetsmarknaden och arbetsvillkor, kultur, boende och andra vardagliga saker.

I migrationsdialogerna observerades också det behov av tillhörighet och av att skapa sociala nätverk som är gemensamt för alla människor. I detta sammanhang spelar olika lokala gemenskaper där människor träffar varandra en ytterst viktig roll. Sådana gemenskaper är daghem, skolor, idrotts- och motionsföreningar, församlingar, organisationer och föreningar.

Hinder för sysselsättning 

Också kunskaperna i finska lyftes fram i dialogerna som en betydande tröskel för sysselsättning. De invandrade behöver flexibla möjligheter att studera finska med beaktande av olika livssituationer. Dessutom nämndes bristerna i identifieringen av kompetens och i erkännandet av examina som hinder för sysselsättning. 
Utöver inrikesministeriet deltog också undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet, Utbildningsstyrelsen och Migrationsverket i genomförandet av Migrationsdialogerna.

Ytterligare information:

Mariana Salgado, tjänstedesigner
tfn 0295 488 385, [email protected]