Polisen prioriterar sina uppgifter rätt och har lyckats väl med genomförandet
Enligt enkäten Polisbarometern upplever cirka 88 procent av de tillfrågade att polisen till största delen eller helt klarar av att bära ansvaret för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten i Finland. Resultaten från enkäten har varit goda redan en längre tid. Det är också anmärkningsvärt att resultaten till och med har förbättrats efter 2012.
– Polisen har gjort rätta prioriteringar i sin verksamhet och dessutom skött de uppgifter som medborgarna anser vara de allra viktigaste på ett utmärkt sätt, säger inrikesminister Kai Mykkänen.
Merparten av finländarna har alltjämt förtroende för polisen. Den färska polisbarometern visar att cirka 95 procent av finländarna har ganska eller mycket stort förtroende för polisen. De tillfrågade ansåg att polisens viktigaste uppgifter är att svara på brådskande larm, reda ut och bekämpa våldsbrott, ingripa i våld i hemmet och bekämpa terrorism.
– Förtroendet för polisen är verksamhetens kärna och viktigaste resurs. Förtroendet måste förtjänas, och vi har under inga omständigheter råd att förlora det. Förtroendet byggs upp dag för dag på basis av hur vi bemöter och behandlar våra kunder, men även utifrån hur vi själva som poliser strikt iakttar lagarna såväl i tjänsteutövning som på fritiden, konstaterar polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
Polisbarometern är en intervjuundersökning som syftar till att klarlägga medborgarnas uppfattningar om polisverksamheten och läget i fråga om Finlands inre säkerhet. Undersökningen har genomförts sammanlagt tio gånger mellan 1999 och 2018. För den nyaste barometern intervjuades sammanlagt 1 096 personer mellan november 2017 och januari 2018. Dessa var i åldern 15–79 år och bosatta i Fastlandsfinland.
Allt fler anmälningar om egendomsbrott
Brottsligheten upplevs nu vara något mer allvarlig än då föregående undersökning utfördes 2016, men utvecklingen har dock varit positiv på lång sikt. Bland de brottstyper som undersökts är stöld av egendom, skada på egendom och misshandel de vanligaste brottstyperna. Cirka 32 procent av de tillfrågade hade åtminstone en gång blivit offer för stöld av egendom. Cirka 22 procent av de svarande uppgav att de råkat ut för skada på egendom och cirka 16 procent att de fallit offer för misshandel.
Svaren indikerade att antalet egendomsbrott har minskat relativt jämnt under en längre tid. Aktiviteten när det gäller att anmäla egendomsbrott har dock ökat både på lång sikt och särskilt under de två senaste åren. Förändringen har varit stor i fråga om bilstölder eller försök till bilstöld samt i fråga om fall av skada på egendom. I fråga om bägge brottstyper var anmälningsaktiviteten 2018 cirka 10 procentenheter högre än 2016.
Polisens verksamhet är inte felfri
Av de personer som intervjuades för denna undersökning meddelade cirka 95 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för polisen. Cirka 87 procent ansåg att polisen ofta eller mycket ofta bemöter människor respektfullt samt fattar rättvisa och opartiska beslut.
Polisens verksamhet var dock inte felfri. För första gången ställde man nu frågan om de intervjuade hade observerat klara fel i den sedvanliga polisverksamheten, till exempel i samband med bötfällning eller utredning av ordningsproblem. Nästan en femtedel (18 procent) av de intervjuade ansåg att polisen har begått klara fel i sin verksamhet.
Utifrån de öppna svaren hade polisen gjort fel till exempel vid bedömning av trafikförseelser. De tillfrågade hade dessutom observerat att poliser själva hade gjort sig skyldiga till trafikförseelser eller osakligt beteende eller att de hade tillgripit för kraftiga maktmedel med tanke på situationen eller fattat orättvisa beslut i fråga om missgynnade personer eller personer med invandrarbakgrund. Det förekom också kommentarer om att polisen inte lyssnar, att polisen inte hade anlänt till platsen vid störningar eller att polisen hade låtit bli att undersöka fall eller brott eller att den utan grundad anledning låtit bli att slutföra en undersökning.
Sexualbrott anmäls sällan till polisen
Andelen fall av sexuella trakasserier eller sexuellt våld verkar vara större nu än i början av 2010-talet, men däremot ligger aktiviteten när det gäller att anmäla brott på samma eller något lägre nivå än under början av decenniet.
Cirka 76 procent av unga kvinnor under 30 år svarade att de aldrig har blivit utsatta för sexuella trakasserier eller fallit offer för sexuellt våld. År 2010 var motsvarande siffra cirka 87 procent. Bland äldre kvinnor verkar situationen vara densamma som i början av decenniet.
Resultatet kan bero på att andelen sexuella trakasserier eller sexuellt våld har ökat, eller på att en likadan eller liknande situation nu oftare upplevs som sexuella trakasserier eller våld än tidigare. Både situationerna och tolkningen av fallen har kunnat förändras.
Aktiviteten att anmäla sexuella trakasserier eller sexuellt våld verkar ha hållits på samma nivå eller sjunkit under de senaste åren. På basis av denna undersökning anmäls cirka 17 procent av fallen av sexuella trakasserier eller sexuellt våld till polisen. Andelen är betydligt mindre än i fråga om andra brottstyper.
Poliisibarometern 2018 (på finska) finns här:
www.polamk.fi/julkaisutLänk till en annan webbplats
Ytterligare uppgifter:
Matti Vuorensyrjä, specialplanerare, tfn 0295 483 806, matti.vuorensyrja@poliisi.fi
Titta Andersson-Bohren, specialmedarbetare, tfn 0295 488 502, titta.andersson-bohren@intermin.fi (intervjuförfrågningar till minister Mykkänen)
Seppo Kolehmainen, polisöverdirektör, tfn 0295 418 900, seppo.kolehmainen@poliisi.fi