Betydligt fler hatbrott än tidigare kom till polisens kännedom
År 2008 kom betydligt fler misstänkta hatbrott än tidigare till polisens kännedom. Enligt Polisyrkeshögskolans årliga utredning anmäldes 859 misstänkta rasistiska brott eller andra hatbrott till polisen ifjol. Liksom tidigare år var det vanligaste misstänkta rasistiska brottet som kom till polisens kännedom misshandel.
Siffran är betydligt högre än tidigare år. T.ex. i Helsingfors mer än fördubblades antalet registrerade brottsmisstankar med rasistiska inslag från år 2007. Delvis beror ökningen på det ändrade sättet att föra statistik: I Finland har man följt den rasistiska brottslighet som kommit till polisens kännedom i över tio år, men nu har uppföljningen utvecklats till en mer omfattande statistik över hatbrott.
- Med hatbrott avses handlingar vars motiv är fördomar eller fientlighet mot den referensgrupp som offret representerar. Som begrepp omfattar det även rasistisk brottslighet. Motivet till handlingen kan även vara offrets religiösa övertygelse, sexuella eller könsrelaterade läggning eller handikapp, säger Laura Peutere från Polisyrkeshögskolan, som har gjort utredningen.
Enligt inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen är det bra att man i Finland till skillnad från många andra länder systematiskt har börjat föra statistik över hatbrott.
- Hatbrott hör till många olika brottsrubriceringar, t.ex. misshandel och ärekränkning. Jag är oroad över att hatbrotten på nätet har ökat explosionsartat, säger kanslichef Ritva Viljanen.
Rasistiskt motiv en straffskärpningsgrund för brott
År 2008 gjordes sammanlagt 23 sådana brottsanmälningar till polisen vars motiv kunde antas vara att offret hörde till en sexuell minoritet eller könsminoritet. Oftast var det frågan om antingen misshandel eller verbala förolämpningar eller hot.
Offrets religion var motiv till handlingen i sammanlagt 53 brottsanmälningar. I 17 av dessa anmälningar var brottsoffren muslimer. Brottsanmälan gjordes t.ex. för skadegörelse mot moskéer.
I totalt 28 brottsanmälningar kunde man anta att motivet till handlingen var offrets handikapp. Brottsanmälan gjordes t.ex. för ett fall där en taxi vägrade ta upp en man som använde rullstol.
I Finlands strafflag finns inte brottsrubriceringarna "rasistiskt brott" eller "hatbrott". Enligt skärpningsgrunden i strafflagen kan man dock utdöma ett strängare straff för handlingar med rasistiskt motiv. Ett strängare straff kan även utdömas om orsaken till handlingen är hat mot sexuella minoriteter eller att offret representerar ett visst trossamfund.
Statistikföringen över hatbrott utvecklades som en del av inrikesministeriets projekt Likabehandling först och främst, som finansieras av EU:s Progressprogram. Målet är att göra uppföljningen till en bestående praxis.
Årsrapporten kan läsas som webbpublikation (på finska) på Polisyrkeshögskolans webbplats på adressen www.polamk.fi/julkaisut
Närmare information: forskare Laura Peutere, Polisyrkeshögskolan, 040 733 5206, projektsamordnare Katriina Nousiainen, inrikesministeriet, 050 456 2526