Regeringen lämnar proposition om EU:s migrations- och asylpakt till riksdagen

Genom EU:s migrations- och asylpakt inrättas ett gemensamt system som stärker kontrollen av de yttre gränserna och gör förfarandena för identifiering, asyl och återsändande av tredjelandsmedborgare effektivare. I Finland är avsikten att pakten ska genomföras genom nationella lagändringar. Regeringen lämnade en proposition om detta till riksdagen den 16 april.

EU:s migrations- och asylpakt (den så kallade pakten) består av tio rättsakter som innehåller ett visst nationellt handlingsutrymme. Därför föreslås det i propositionen också ny nationell lagstiftning och ändringar i de gällande lagarna. Vid användningen av handlingsutrymmet har beaktats både paktens allmänna mål att stärka det gemensamma europeiska systemet och de riktlinjer i regeringsprogrammet som stramar åt asylpolitiken.

– Vårt förslag innehåller lagstiftning som syftar till effektiva och snabba förfaranden för att förhindra missbruk av asylsystemet. Målet är samtidigt bättre hantering av inresa samt att de som fått avslag avlägsnar sig eller avlägsnas från landet på ett effektivt sätt, säger inrikesminister Mari Rantanen.

Screening av sökande förbättrar säkerheten i EU

Ett nytt, centralt element är screening som är avsedd att förbättra säkerheten i EU. Syftet med screening är att identifiera personerna, bedöma de risker som de eventuellt innebär för säkerheten och folkhälsan samt att effektivt hänvisa dem till asylförfarandet eller tillbaka till hemlandet. Förfarandet ska gälla tredjelandsmedborgare som till exempel har passerat den yttre gränsen utan tillstånd eller vistats olagligt i Finland. Screeningen tar 3–7 dagar.

Gränsbevakningsväsendet och Tullen ansvarar för screeningen vid den yttre gränsen och polisen ansvarar för screeningen inne i landet. Även Skyddspolisen ska delta i screeningen.

Förteckningar över säkra länder är till hjälp vid behandlingen av ansökningar

EU:s migrations- och asylpakt skapar en rättslig ram för ett förfarande där asylprocessen kan överföras till ett säkert land utanför EU. I nuläget kan en sökande överföras till ett tredjeland som anses vara säkert om personen har en tidigare anknytning till det landet. I fortsättningen blir det möjligt att överföra en sökande om personen har kommit till EU via det aktuella landet eller om det finns ett avtal om överföring av asylprocessen med detta land. 

Gemensamma förteckningar över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer kan komma att upprättas för att göra behandlingen av ansökningar smidigare i EU. Medlemsländerna kan också upprätta egna nationella förteckningar. I regeringens proposition föreslås det att statsrådet vid behov genom förordning ska kunna utfärda nationella bestämmelser om förteckningar över säkra länder. Nationella lösningar kan behövas till exempel om Finland har en sökandeprofil som avviker från den allmänna situationen i EU.

Mottagningstjänsterna begränsas

Mottagningstjänsterna ska i princip tillhandahållas tredjelandsmedborgare och statslösa endast när de ansöker om asyl för första gången eller när de får tillfälligt skydd. Tiden för att tillhandahålla mottagningstjänster ska också begränsas jämfört med nuläget.

Mottagningspenningens grunddel kan sänkas från fall till fall med 20 procent om personen vägrar fullgöra de skyldigheter som denne blivit pålagd. I vissa situationer är det också möjligt att sluta tillhandahålla mottagningstjänster och trygga personens försörjning med nyttigheter.

I fortsättningen ska personer som får tillfälligt skydd identifiera sig på förläggningen en gång i månaden och asylsökande 2–4 gånger i månaden. En asylsökandes vistelse kan riktas till ett visst geografiskt område. Ytterligare är det som en ny åtgärd möjligt att begränsa sökandens rörelsefrihet på grund av allmän ordning eller av orsaker som hänför sig till förfarandemässiga omständigheter om det finns risk för flykt. Då ska personen inkvarteras på en viss förläggning och regelbundet anmäla sig där. Detta är alltså möjligt utöver det nuvarande tagande i förvar som bestäms som säkringsåtgärd.

Lagändringarna avses träda i kraft i juni

Det nationella genomförandet av migrations- och asylpakten och förberedelserna inför det stöds med medel ur EU:s fonder för inrikes frågor. 

Bestämmelserna i avtalet börjar tillämpas i EU i juni 2026, och avsikten är att också lagändringarna ska träda i kraft samtidigt. Genomförandet kräver dessutom praktiska åtgärder av alla myndigheter som deltar i Finlands asyl- och återvändandeförfaranden.

Mer information:
Sanna Montin, lagstiftningsråd, tfn 0295 488 314, [email protected]
Jouni Pulkkinen, överinspektör för gränsbevakningsfrågor, tfn 0295 421 610, [email protected] (screening)
Tiina Järvinen, specialsakkunnig, tfn 0295 488 625, [email protected] (mottagningstjänster)