Välfärdsområdena bör trygga en lagstadgad servicenivå inom räddningsväsendet
Inrikesministeriet utarbetar årligen en riksomfattande utredning för att bedöma hur räddningsväsendets tjänster genomförs och om finansieringen är tillräcklig i välfärdsområdena. Utredningen publiceras nu för första gången. Den ger en riksomfattande lägesbild av räddningsväsendets tjänster och ekonomi efter att välfärdsområdena inledde sin verksamhet.
Det finns skillnader i hur räddningsväsendets tjänster genomförs
Det tar i genomsnitt mindre än åtta minuter för räddningsväsendets första enhet att anlända till objektet för en brådskande uppgift. Som helhet kan resultatet anses vara bra eftersom det finns stora skillnader i hur stor areal områdena har och vilken riskklass de hör till.
I nästan alla välfärdsområden finns det också brister i hur målen för aktionsberedskapstiden uppnås. I över hälften av välfärdsområdena har till exempel mediantiden för räddningsplutonens aktionsberedskap ökat. De flesta utmaningarna finns i de snabbt växande stadsområden där räddningsväsendets servicenätverk inte har utvecklats enligt det ökade servicebehovet.
- Det finns inte tillräckligt med yrkesmässigt kompetenta räddningspersoner, och detta utgör en risk för produktionen av räddningsväsendets tjänster på ett högklassigt sätt som beaktar arbetarskydd. Också avtalsbrandkårerna lider av personalbrist. Ökningen av utbildningsvolymen för räddningspersoner underlättar situationen i framtiden, förutsatt att välfärdsområdena kan anställa de räddningspersoner som utexamineras, säger räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka.
Det finns stora regionala skillnader i befolkningsskyddsberedskapen, även om det har gjorts framsteg under det senaste året. Resurserna för befolkningsskyddsberedskapen är i sin helhet klart underdimensionerade.
Förebyggandet av olyckor har utvecklats aktivt och systematiskt under de senaste åren. I enlighet med regeringsprogrammet är målet att antalet eldsvådor ska halveras före utgången av 2030.
Det ekonomiska läget inom välfärdsområdenas räddningsväsenden är svårt
Ur ekonomisk synvinkel är räddningsväsendet en liten sektor i välfärdsområdet. År 2023 var dess andel av finansieringen med allmän täckning 2,2 procent. I 15 välfärdsområden var den kalkylerade finansieringen lägre än de kostnader för räddningsväsendet för 2022 som överförts från kommunerna.
År 2022 uppgick de totala kostnaderna för välfärdsområdenas räddningsväsenden till sammanlagt 488 miljoner euro, varav nästan 90 procent riktades till räddningsverksamheten. Kostnaderna per invånare var i genomsnitt 97 euro på riksnivå och varierade från 61 euro till 142 euro. Personalkostnadernas andel av hela kostnadsstrukturen var nästan 60 procent.
Det har byggts upp en investerings- och underhållsskuld i räddningsverkens räddningsmateriel, vilket syns i beloppet i räddningsväsendets investeringsförslag för 2023. För 2023 föreslogs det att investeringar till ett belopp av sammanlagt nästan 133 miljoner euro tas upp i balansräkningen för räddningsväsendet.
Räddningsväsendet har verkat på regional nivå sedan 2004 och har sedan dess effektiviserat sin verksamhet. Produktionsstrukturen har varit kostnadseffektiv tack vare avtalsbrandkårsverksamheten. Utmaningar för hur finansieringen av välfärdsområdenas räddningsväsenden räcker till är bland annat välfärdsområdenas anpassningsåtgärder, behovet av räddningspersoner, lösningar som ersätter beredskap och informationssystemlösningar långt in på 2030-talet.
Mer information
Tiina Snellman, enhetschef, [email protected], tfn 0295 488 638
Teija Mankkinen, konsultativ tjänsteman, [email protected], tfn 0295 488 671