Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Återgå till startsidan för Sisäministeriö-webbplatsen
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
    • Räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
    • Gränssäkerhet
    • Migration
    • Nationell säkerhet
    • Civil krishantering
    • Finlands flagga och vapen
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Nyheter
  • Beställ nyheter
  • Krisen i Ukraina
  • Läget vid östgränsen
suomi svenskaLäs artikeln på svenska

Ulkosuomalaisseminaarissa keskusteltiin muun muassa koulutukseen ja kansalaisuuteen liittyvistä asioista

sisäministeriö
Julkaisuajankohta 17.4.2025 13.27
Tyyppi:Uutinen

Sisäministeriö järjesti 17.3.2025 ulkosuomalaisstrategian toimeenpanon seurantaseminaarin Teamsissa. Seminaarin teema keskittyi tänä vuonna Suomen kansalaisuuden merkitykseen muuttuneessa maailmassa ja yhteiskunnassa. 

Tilaisuuden avasi sisäministeri Mari Rantanen. Lisäksi tilaisuudessa kuultiin mm. Suomi Seuran, Maahanmuuttoviraston ja ministeriöiden puheenvuoroja. Seminaarissa käytiin myös vilkasta keskustelua esim. koulutukseen ja kansalaisuuteen liittyvistä asioista.

Alla seminaarissa esitetyt kysymykset ja vastaukset. Uutisen lopusta löytyy linkki seminaarin videotallenteeseen.

Seminaarissa 17.3.2025 esitetyt kysymykset ja vastaukset

Onko Suomi-koulua tarjolla suorana verkossa 8-vuotiaille? 

Osa Suomi-kouluista tarjoaa myös etäryhmiä eri-ikäisille oppilaille. Lisätietoa [email protected].

Etäkoulu Kulkurissa voi opiskella verkossa suomalaisen opetussuunnitelman mukaan perusopetuksen aineita luokilla 1-9. Ilmoittautuminen ensi lukuvuodelle avautuu 5.5.2025.

Lisätietoa: Etäkoulu Kulkuri tai [email protected].

Tarjolla suomen kielen lisäksi monia muita aineita.

Mistä voisi ostaa yksittäisiä kouluaineiden materiaaleja, esim. matematiikkaa, fysiikkaa, kemiaa ja maantietoa koskevia koulumateriaaleja?

Oppikirjoja voi ostaa Otavalta tai SanomaProlta.

Voiko Suomessa yliopiston pääsykokeita suorittaa englanniksi?

Hakukäytännöt yliopistotutkintoihin Suomessa vaihtelevat riippuen alasta. Vuodesta 2025 alkaen yliopistot ovat valinneet opiskelijansa suomen ja ruotsinkielisiin ohjelmiinsa hyödyntäen oman harkintansa mukaisesti alakohtaisia suullisia ja/tai kirjallisia soveltuvuuskokeita, todistusvalintoja sekä samankaltaisia opintoaloja yhdistäviä valintakokeita.

Jokaisen hakijan on todennettava riittävä kielitaito opintoihin, vaikka hakisi opiskelemaan omalla äidinkielellään.

Tyypillisesti hakijat osoittavat riittävän kielitaidon sillä, että ovat kirjoittaneet kyseisen kielen ylioppilaskirjoituksissa äidinkielenä. Huomaa, että tavat osoittaa riittävä kielitaito voivat vaihdella hakukohteittain. Yleisiä tapoja todentaa suomenkielentaito:

  • Suomalainen ylioppilastutkinto
  • IB- tai EB-tutkinto
  • Suomessa suoritettu RP- tai DIA-tutkinto
  • Suomessa suoritettu ammatillinen perustutkinto, ammatti- tai erikoistutkinto, perusopetus ja lukio-opetus tai aiemmat korkeakouluopinnot.
  • korkeakoulun tai korkeakoulujen yhteistyössä järjestämä kielitesti
  • Yleinen kielitutkinto (YKI)
  • valtionhallinnon kielitutkinto

Englanninkielisiin tutkinto-ohjelmiin voi hakea englanniksi, kielitaito tosin pitää osoittaa esimerkiksi:

  • yleisellä kielitestillä (esimerkiksi IELTS, TOEFL, PTE A, Cambridge)
  • opetushallituksen yleisellä kielitutkinnolla
  • aiemmalla Suomessa suoritetulla suomen, englannin tai ruotsinkielisellä korkeakoulututkinnolla
  • englanninkielisellä korkeakoulututkinnolla EU-/ETA-maassa
  • EU-/ETA-maassa tai AUS, CAN, NZ, SA, SUI, UK, USA suoritetulla toisen asteen tutkinnolla

Käytännöt kuitenkin vaihtelevat jonkin verran riippuen korkeakoulusta ja tutkinto-ohjelmasta. Joihinkin englanninkielisiin kandidaatin ja maisterin tutkintoihin valmistaviin ohjelmiin voi hakea esimerkiksi englanninkielisillä SAT- tai ACT-testeillä.

Valtaosa Suomessa tarjottavista englanninkielisistä tutkinnoista on maisteritutkintoja. Maanpuolustuskorkeakoulua lukuun ottamatta kaikki suomalaiset yliopistot tarjoavat maisteritason opetusta englanniksi. Kandidaattitutkintoja englanniksi tarjoavat esimerkiksi Helsingin, Itä-Suomen, Oulun ja Tampereen yliopistot sekä Aalto-yliopisto, LUT-yliopisto sekä Taideyliopisto.

Onko suunnitteilla esim. paluumuuttajille ja maahanmuuttajille alkavaa ruotsin kielen opetusta AMK ja yliopiston alkaessa? Valtion virkaan vaaditaan ruotsin kielen taito.

Yliopistot (esimerkiksi Helsinki, Tampere, Turku, Aalto, Itä-Suomi, Oulu, Vaasa) järjestävät ruotsin kielen valmentavia kursseja (CEFR A1- tai A2-tasolla), joille opiskelijat voivat ilmoittautua itsenäisesti tai kielitasoa mittaavan tasokokeen ohjaamana. Osa kursseista on ns. ”preppauskursseja”, joissa opetuskieli on suomi/ruotsi, osa kursseista on suunnattu kansainvälisille opiskelijoille, joissa opetuskieli on ruotsi/englanti.

Kurssit tarjoavat pohjaa ns. virkamiesruotsia varten (saavuttamaan CEFR B1-tason) sekä perehdyttää opiskelijan suomenruotsalaiseen kulttuuriin ja ruotsin kielen asemaan Suomessa.
Ammattikorkeakoulut tarjoavat valmentavaa ruotsin opetusta heikommin. Kuitenkin esimerkiksi Haaga-helia, Turun AMK, Tampereen AMK tarjoavat valmentavia ruotsin kursseja alakohtaisten kielikurssien lisäksi.

Mikä on Digi-lompakon aikataulu? Miten digitaalinen lompakko toimii ETAn ulkopuolella?

Eurooppalainen digitaalinen lompakko tulee EU- ja ETA-alueella saattaa käyttöönotettavaksi viimeistään 24.12.2026. Suomessa lompakon kehitystyötä vie eteenpäin Digi- ja väestötietovirasto.

Älypuhelimeen asentuvan digitaalisen lompakon voivat rekisteröidä itselleen henkilöt, jotka ovat Suomen väestötietojärjestelmässä riippumatta nykyisestä asuinpaikasta. Lompakkoa voi käyttää ETA-alueen ulkopuolelta käsin sekä Suomeen suuntautuvaan sähköiseen asiointiin, että myös laajemmin EU-alueelle suuntautuvaan.

Miten ulkomailla asuva saa nimenmuutoksen suomalaiseen ajokorttiin?

Tietoa ajokortin hankkimisesta, uusimisesta ja muuttamisesta löytyy Traficomin sivuilta.

Ajokortit 

Suomalaisen ajokortin vanheneminen? Meneekö ajokortti umpeen ennen kuin itse ajokortissa oleva päivämäärä?

Ennen 19.1.2013 myönnetyt ajokortit ovat voimassa enintään 18.1.2033 saakka, vaikka korttiin olisi merkitty pidempi päivämäärä. Tämä johtuu nykyisestä ajokorttilaista, joka muutti myös vanhojen korttien voimassaoloaikoja.

Kaikki uudet Suomessa myönnettävät ajokortit ovat määräaikaisia. Voimassaoloaika riippuu iästäsi ja ajokorttiluokasta: ajokortti on voimassa 2, 5 tai 15 vuotta kerrallaan. Kun ajokortti uudistetaan, se myönnetään uusien voimassaoloaikojen mukaisesti.

Ajokorttien voimassaoloajat 

Kaksoiskansalaisen henkilön kansalaisuustietojen rekisteröinti. Lisätäänkö kansalaisuustiedot automaattisesti?

Väestötietojärjestelmään voi ilmoittaa useita kansalaisuuksia. Lisätietoja kansalaisuuden rekisteröinnistä:

Kansalaisuuden rekisteröiminen 

Onko ulkomailla syntyneen lapsen syntymä ilmoitettava jonkin määräajan kuluessa digi- ja väestötietovirastolle?

Jotta ulkomailla syntynyt lapsi voidaan Suomessa merkitä väestötietojärjestelmään, tulee alkuperäinen syntymätodistus toimittaa Digi- ja väestötietovirastoon.

Lapsen syntymästä ilmoittaminen väestötietojärjestelmään

Miten Suomen ulkopuolella syntynyt lapsi saa Suomen kansalaisuuden?

Suomen kansalaisuus siirtyy vanhemmilta lapsille pääasiallisesti periytymisperiaatteen mukaisesti. Suomen kansalaisen äidin lapsi on syntymästään Suomen kansalainen, riippumatta siitä, missä valtiossa lapsi syntyy tai syntyykö lapsi avioliitossa vai avioliiton ulkopuolella. Suomen kansalaisen isän avioliitossa syntynyt lapsi on Suomen kansalainen riippumatta siitä, missä valtiossa lapsi syntyy.

Lisätietoja Suomen kansalaisuuden saamisesta:

Kansalaisuus lapselle

Suomen passin vanheneminen. Onko tulossa 10 vuoden passia?

Tällä hetkellä ei ole vireillä passilain muutoksia. Poliisin sähköistä passiprosessia voi käyttää myös ulkomailta, mikäli henkilöllä on pankkitunnukset ja käyntiä Suomessa. Käytössä on menettely, jossa henkilö voi joka toinen kerta uusia passinsa sähköisesti, mikäli hän on enintään 6 vuotta aikaisemmin käynyt henkilökohtaisesti tunnistettavana eikä nimi ole muuttunut. Vain yksi käynti poliisilaitoksella per 10 vuotta.

Mikään maa ei myönnä kaikille ikäryhmille 10 vuoden passeja. Suomi myöntää kaikille ikäryhmille 5 vuoden passeja. 

Voiko pääosin ulkomailla asuva ulkosuomalainen päästä esim. sairaanhoitoon Suomeen? 

Jokaisella on oikeus saada kiireellistä hoitoa Suomen julkisessa terveydenhuollossa. Oikeuteen ei vaikuta se, mistä maasta olet tullut Suomeen tai minkä maan kansalainen olet. Suomen kansalaisuus ei siis itsessään tuo oikeuksia sairaanhoitoon Suomessa.

Hoidon laajuus ja siitä maksettava hinta riippuvat siitä, onko asiakkaalla kotikunta tai hoito-oikeustodistus, ja kuinka kauan hän oleskelee Suomessa. Kelan ja EU-terveydenhuollon sivustoilla on kattavasti tietoa asiassa. Kelaan voi myös olla yhteydessä selvittääkseen oikeutensa sairaanhoitoon Suomessa.

Jos asiakkaalla on Suomessa kotikunta, saa hän kaiken tarvitsemasi hoidon julkisessa terveydenhuollossa kuntalaisen asiakasmaksulla. Kotikuntaa voi hakea DVV:stä. 

Oikeus hoitoon Suomessa | Henkilöasiakkaat | Kela
Tiedätkö oikeutesi terveydenhoitoon EU:n alueella? 
Kotikunta | Digi- ja väestötietovirasto
 
Onko strategiavalmisteluissa tarkoitus järjestää kuunteluja yhdessä Suomi-Seuran kanssa, kuten edellistä strategiaa valmisteltaessa?

Kyllä on.

Ulkosuomalaisseminaari 17.3.2025 (videotallenne)
kansalaisuus ulkosuomalaiset

INRIKESMINISTERIET
Sisäministeriö | Ministry of the Interior

Kyrkogatan 12, Helsingfors
PB 26, 00023 Statsrådet
Växel 0295 480 171
[email protected] 

 

 

Information om webbplatsen
Tillgänglighetsutlatande
Dataskydd
Frågor och synpunkter

X (Twitter)
Instagram
LinkedIn
Facebook
YouTube

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom polisens ansvarsområde
      • Brottslighet i Finland
      • Organiserad brottslighet
        • Kampen mot organiserad brottslighet
      • Bekämpning av terrorism
        • Bekämpningsåtgärder i Finland
      • Våldsbejakande radikalisering och extremism
        • Uppföljning av åtgärderna
      • Hatbrott
        • Riktade trakasserier
      • Människohandel
      • Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi
        • Bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism
      • Cyberbrottslighet
        • Bekämpning av cyberbrottslighet
      • Skjutvapen
        • Skjutvapenlagstiftningen
      • Penningspel
      • Penninginsamling
      • Allmän ordning och säkerhet
      • Bevakning och ordningsövervakning
      • Organisation och ansvarsfördelning inom polisen
        • Polisens befogenheter
      • Författningar
    • Räddningsväsendet
      • Regerinsprogrammets åtgarder inom räddningsväsendet
      • Räddningsverksamhet
        • Sjöräddning
        • Varningsmeddelande
      • Förebyggande av olyckor
        • Sotning
        • Brandvarnare och andra brandskyddsanordningar
          • Brandvarnare
          • Ansvaret för brandvarnare ändrar 2026
          • Kolmonoxid- och värmevarnare
          • Utrustning för förstahandssläckning
          • Brandskyddsanordningar i byggnader
          • Anläggningar som kopplas till nödcentralen
          • Tillsyn över brandskyddsanordningar
          • Frågor och svar om brandvarnare
        • Räddningsplan
        • Brandsäkerhet
      • Beredskap
        • Nationell riskbedömning
        • Befolkningsskydd
        • Skyddsrum
        • Beredskapsguiden
      • Internationellt bistånd
        • Internationellt samarbete inom civil beredskap
        • Civilskyddsmekanism
      • De riksomfattande målen för välfärdsområdena
      • Räddningsväsendets organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
      • Information till ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige
        • Räddningsväsendets uppgifter
        • Ordnande och styrning av tjänsterna
        • Finansieringen av räddningsväsendet inom välfärdsområdena
        • Personalen inom räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
      • Nödcentralerna
      • Tjänster
      • Författningar
    • Gränssäkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder för gränssäkerheten
      • Gränsövervakning
      • Sjöräddningen
      • Bekämpning av miljöskador på havsområden
      • Smart gränsförvaltning
      • Frontex-samarbete
      • Organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
    • Migration
      • Regeringsprogrammets migrationspolitiska åtgärder
        • Skärpta villkor för permanent uppehållstillstånd
      • Organisation och ansvarsfördelning
        • Beredskap för omfattande flyktinginvandring
      • Migrations- och asylpolitik
        • Familjeåterförening
      • Asylsökande och flyktingar
        • Kvotflyktingar
          • Frågor och svar om flyktingkvoten
        • Frågor och svar om asylsökande
      • EU:s gemensamma asylsystem
      • Att avlägsnas ur landet och att lämna landet
        • Frivillig återresa och återvändande
        • Återtagandeavtal
      • Medborgarskap
        • Kraven för och konsekvenserna av beviljande av finskt medborgarskap
        • Utlandsfinländare
        • Frågor och svar om förlust av medborgarskap
        • Frågor och svar om dubbelt medborgarskap
      • Bekämpning av olaglig inresa och vistelse
      • Författningar
    • Nationell säkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom den nationella säkerheten
      • Vad är den nationella säkerheten?
        • Skydd av kritisk infrastruktur
      • Civil underrättelseinhämtning
        • Frågor och svar
      • Hybridhot
      • Cybersäkerhet
      • Författningar
    • Civil krishantering
      • Finlands mål
      • Pågående operationer
      • Rekrytering och utbildning av experter
      • Organisation och ansvarsfördelning inom civil krishantering
      • Författningar
    • Finlands flagga och vapen
      • Flaggdagar och tider
        • Flaggdagar 2025
        • Förslag om flaggdagar
      • Sorgflaggning
      • Flaggning med EU-flaggan
      • Flaggornas rangordning
      • Information om flaggan
        • Flaggans historia
      • Finlands vapen
      • Flaggan och vapnet i näringsverksamhet
      • Frågor och svar om flagga och vapen
      • Författningar
  • Aktuellt
    • Nyheter
      • Nyhetsarkiv
    • Beställ nyheter
    • Krisen i Ukraina
      • Civilt materialbistånd till Ukraina
        • Laptops for Ukrainen
        • Civilt bistånd som skickats
      • Hjälp till ukrainare
      • Tillfälligt skydd
      • Anvisningar till kommunerna
      • Frågor och svar
    • Läget vid östgränsen
  • Projekt och lagberedning
    • Revidering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning
    • Passprojekt
    • Stärkande av brottsbekämpningen
      • Frågor och svar om lagstiftning som gäller biometriska uppgifter
    • Reform av penningspelssystemet
      • Frågor och svar
    • Skjutbaneprojektet
    • Revidering av medborgarskapslagen
      • Frågor och svar
    • Säkra satellitkommunikationstjänster
    • Alla inrikesministeriets projekt
    • Lagstiftningsplan
    • På remiss
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Inrikesminister
      • Kanslichef
      • Avdelningar och enheter
    • Förvaltningsområdet
    • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten
    • Koncernstrategi
    • Planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • EU-beredningssektioner
      • Finland och Nato
    • Laglighetsövervakning
      • Laglighetsövervakning inom inrikesministeriets förvaltningsområde
    • Beredskapsärenden
    • Forskning
      • Informationsverktyget Sentimentti
      • Strategisk framsynsverksamhet
    • Fonder
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Personal
      • Ansvar och värderingar
      • Personalförmåner
      • Lön
      • Rekryteringsprocessen
      • Praktik vid inrikesministeriet
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Inledande av ärenden
    • Begäran om information till ministeriet
    • Ledningens, avdelningarnas och de fristående enheternas kontaktuppgifter
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Synpunkter
    • Dataskydd
      • Om kakor på webbplatsen
    • Tillgänglighetsutlåtande
    • Beskrivning av handlingars offentlighet