Vid mötet för de nordiska ministrarna med ansvar för räddningstjänsten gavs det riktlinjer för att stärka kriståligheten
Möte för de nordiska ministrarna med ansvar för räddnings- och beredskapsfrågor ordnades i Helsingfors onsdagen den 21 september. Vid mötet godkändes gemensamma slutsatser i vilka stärkandet av de nordiska ländernas kristålighet, dvs. resiliens, och beredskapen inför nya, mångfacetterade hot har skrivits in. Inrikesminister Paula Risikko var värdinna för mötet.
Enligt slutsatserna från mötet ska samhällets kristålighet förbättras genom att effektivisera och strukturera informationsgången mellan de nordiska räddnings- och beredskapsmyndigheterna. Samtidigt utökas forskningssamarbetet när det gäller i synnerhet kristålighet.
En annan tyngdpunkt för uttalandet är att det behövs ett intensivare samarbete mellan de nordiska hälso- och räddningsmyndigheterna. Detta har konstaterats bl.a. på basis av erfarenheterna av Ebolaepidemin. I samband med att detta samarbete utvecklas, beaktas utvecklingen av den medicinska biståndsberedskapen på europeisk nivå.
Vid mötet fastslogs också att samarbetet kring utvecklingen av nordiska formationer för biståndsuppgifter som är specialiserade på kalla förhållanden bör fortsätta. Ett resultat av samprojektet är att man har utvecklat beredskapen för att t.ex. en finländsk och en svensk formation för räddning ur rasmassor ska kunna ge sig ut på internationella biståndsuppdrag tillsammans.
Mötet för de nordiska ministrarna med ansvar för räddningstjänsten var en del av det nordiska samarbetet kring krisberedskapen i samhället. Detta samarbete blev officiellt genom den s.k. Hagadeklarationen år 2009. Finland är ordförandeland för Hagasamarbetet år 2016. Räddningsväsendets operativa samarbete mellan de nordiska länderna fungerar redan nu bra i vardagen.
Minister Risikko talade också på det nordiska seminariet Tryggt och resilient Norden som Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland SPEK ordnade samma dag.
- Våra relationer med omvärlden är förknippade med allt större utmaningar i alla de nordiska länderna. Samhällets sårbarhet inför till exempel terrorism och cyberhot har ökat. I Finland har vi identifierat de nya hoten och utmaningarna, och myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten har vidtagit åtgärder för att möta utmaningarna. En strategi för den inre säkerheten och dess åtgärdsprogram bereds i samarbete mellan kommuner, landskap, organisationer, näringslivet och olika förvaltningsområden, berättar Risikko.
Ytterligare information:
Veera Parko, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 488 442