Missbruk av nya ansökningar avvärjs genom ändring av utlänningslagen

Inrikesministeriet 28.3.2019 13.52
Pressmeddelande 26/2019

Utlänningslagen ändras bl.a. genom att förutsättningarna för behandlingen av nya ansökningar preciseras. Statsrådet föreslog torsdagen den 28 mars att lagen ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen på fredag. Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2019.

Enligt den lag som stadfästs ska sökanden kunna ange motiverade skäl för varför hen inte tidigare har lagt fram de grunder som anges i samband med den nya ansökan. Eventuella skäl till detta kan vara ändringar i sökandens hemland eller i sökandens personliga situation i Finland. Sökanden kan också ha motiverade skäl som beror på exempelvis utsatt ställning, skam eller rädsla. När Migrationsverket utreder om den nya ansökan ska tas upp till prövning, tar verket skälen i beaktande.

Med ny ansökan avses en ansökan om internationellt skydd som en utlänning lämnar in efter att ha meddelats ett lagakraftvunnet beslut av Migrationsverket eller förvaltningsdomstolen på sin tidigare ansökan.

– Det är inte meningen att en person lämnar in en ny ansökan endast i fördröjningssyfte och på så sätt för sin del fördröjer behandlingen. Nu begränsar vi den här möjligheten till missbruk. Till en rättvis behandling av asylansökningar hör dock också besvärsrätt samt möjligheten att lämna in en ny ansökan om det finns grunder för den, säger inrikesminister Kai Mykkänen.

Cirka hälften av alla ansökningar om internationellt skydd som lämnats in i Finland är nya ansökningar. Många enskilda sökande har redan lämnat in flera nya ansökningar.

Lagändringarna grundar sig på EU:s asylförfarandedirektiv. Nu inkluderas direktivets bestämmelser tydligare än tidigare i utlänningslagen. Med stöd av direktivet föreskrivs det dessutom att en förutsättning för att en ansökan tas upp till prövning är att sökanden av orsaker som inte beror på hen själv inte i samband med behandlingen av den tidigare ansökan eller ändringssökandet som gäller den tidigare ansökan har kunnat lägga fram de omständigheter eller grunder som hen anger i den nya ansökan.

Ändringarna påverkar också polisens praxis. I fortsättningen hindrar inlämnandet av en ny ansökan inte verkställigheten av att ett tidigare avvisningsbeslut, om den nya ansökan inte uppfyller förutsättningarna för att tas upp till prövning och om den har lämnats in endast för att förhindra eller fördröja återsändandet. I praktiken avses med detta situationer där förberedelserna för avlägsnandet ur landet redan har gjorts och där en ny ansökan lämnas in t.ex. först på flygfältet. En ny ansökan måste alltså lämnas in genast när grunder för den finns, och inte till exempel först när personen ska återsändas.

Prövning av tillgången på arbetskraft ska slopas när det gäller fortsatta tillstånd för dem som redan arbetar i Finland

I lagen preciseras när rätten till arbete för den som sökt internationellt skydd börjar och upphör. En asylsökande har efter att ha lämnat in sin första asylansökan kunnat börja arbeta efter tre månader om hen har ett pass, och efter sex månader om hen inte har ett pass. I fortsättningen gäller samma tidsfrist också nya ansökningar. Rätten att arbeta upphör när Migrationsverkets beslut blir verkställbart.

Prövningen av tillgången på arbetskraft tillämpas dessutom inte längre på en person som med stöd av uppehållstillstånd för arbetstagare arbetat i Finland i ett års tid och som byter till en annan bransch, om hen annars uppfyller kompetenskraven för branschen.

– Det är oskäligt att den som redan arbetar lagligen i Finland stöter på prövning av tillgången på arbetskraft och inte har karriärmöjligheter, utan kan bli tvungen att lämna landet i samband med byte av bransch. På detta sätt lockar vi inte experter och aktörer. Jag tror att ett enklare förfarande när det gäller fortsatta tillstånd uppmuntrar dem som är intresserade av arbete att söka sig till Finland, konstaterar minister Mykkänen.

Ändringen ökar utbudet på arbetskraft särskilt inom städbranschen, industrin, bygg- och metallbranschen samt i någon mån inom trädgårds- och jordbruksbranschen. Inom dessa branscher har tillgången på arbetskraft minskat och matchningsproblem förekommer allmänt.

Myndigheten kan omhänderta en sökandes resedokument

I den lag som nu stadfästs finns också bestämmelser om omhändertagande av resedokument som tillhör en person som har ansökt om internationellt skydd. Bestämmelsen fastställer på lagnivå den nuvarande praxis enligt vilken polisen, gränskontrollmyndigheten eller Migrationsverket kan omhänderta sökandens pass eller ett annat resedokument tills sökanden beviljas uppehållstillstånd eller lämnar landet.

Resedokument kan också överlämnas till en annan behörig myndighet för förvaring. Den myndighet som förvarar resedokumentet ser till att sökanden kan uträtta sina ärenden i situationer där identiteten måste styrkas.

Den som blivit myndig under asylprocessen behandlas som minderårig i samband med familjeåterförening

Den lag om ändring av utlänningslagen som nu stadfästs innehåller också en ändring som grundar sig på EU-domstolens avgörande. Utgångspunkten för åldersbedömningen av en anknytningsperson ska enligt avgörandet vara det datum när ansökan om internationellt skydd lämnades in den.

I fortsättningen ska den som varit minderårig då hen utan vårdnadshavare anlänt till Finland men som fyllt 18 år under asylprocessen behandlas som minderårig i ansökan om familjeåterförening. Ändringen gäller både personer som fått asyl och personer som åtnjuter alternativt skydd. En ansökan om familjeåterförening måste lämnas in inom tre månader efter att sökanden har fått del av beslutet om internationellt skydd.

Ytterligare information:

Kukka Krüger, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 270, [email protected]
Jarmo Tiukkanen, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 606, [email protected] (frågor om uppehållstillstånd för arbetstagare, anträffbar den 29.3)
Titta Andersson-Bohren, specialmedarbetare, tfn 050 513 1539, [email protected] (intervjuförfrågningar till minister Mykkänen)

Kai Mykkänen SM018:00/2018