Alkohol är orsaken till de flesta dödsfallen i samband med båtolyckor

Åren 2000-2002 kom 189 allvarliga fritidsbåtsrelaterade olyckor i sjötrafik till polisens kännedom där en eller två personer omkom eller den olycksdrabbade inte skulle ha klarat sig utan hjälp. Motsvarande siffror 1986-1988 var 291.

Olyckorna skedde oftare på insjöområdena (74 procent) än på havsområdena (26 procent). Den vanligaste båttypen i samband med drunkningsolyckorna var roddbåtar eller små motorbåtar. Olyckorna berodde oftast på att båten kantrade eller att personen i båten vacklade till eller föll.

lesta skulle ha räddats med flytväst

Alkohol är den största enskilda faktorn bakom motorbåtsolyckor med dödlig utgång. Drygt hälften av förarna i olycksbåtarna var berusade och hade en promille i blodet. Gränsen för fylleri i sjötrafik är en promille.

I olycksbåtarna hade 57 procent inte med sig flytvästar som förutsätts enligt lagen. Flytvästar förutsätts i alla båtar somär försedda med motor. Enligt undersökningskommissionens uppskattningar skulle omkring 85 procent av de drunknade ha räddats om de hade haft väst.

Vattenjetbåtarna har på grund av sin höga hastighet blivit en ny säkerhetsrisk i sjötrafiken. Utmärkande för vattenjetbåtarna är höga hastigheter. Trots att det inte inträffade så många olyckor med jetbåtar, var det gemensamt för olyckorna att föraren inte hann korrigera en felmanöver i tid. Undersökningskommissionerna föreslår körkort för förare av vattenjetbåtar.

Ensamma båtförare som hamnade i vattnet under den kalla årstiden dog trots att de hade flytväst. De var också nyktra. De s.k. 24 timmars överlevnadsdräkterna håller en person flytande, varm och torr. Dräkterna är dock dyra och opraktiska. Plaggen behöver enligt polisen utvecklas så att de blir mera praktiska.

Möjligheterna att bli räddad är också bättre om man har mobiltelefonen i ett vattentätt fodral så att den fungerar och man kan kalla på hjälp.

Att föra en motorbåt förutsätter ansvar

Den största utmaningen för sjösäkerhetsarbetet är att få bort alkoholen i sjötrafiken. Drunkningsolyckor kunde förebyggas om flytvästar användes mera.

Lagen signalerar klart att en motorbåt, som namnet säger, är ett motorfordon och att säkerheten kräver att båten används med ansvar. Övervakningen av roderfylleri skall enligt utredningen intensifieras ytterligare.

Polisens högsta ledning har uttalat som sin ståndpunkt att promillegränsen i sjötrafik skall sänkas till 0,5 promille som i vägtrafiken. En sänkning av promillegränsen är ett klart ställningstagande för bättre säkerhet för båtfolk både i hamnområdena och i livligt trafikerade farleder.

I och med den allmänna välståndsökningen och ökade fritiden har det blivit vanligare att folk rör sig till sjöss och vistas vid stränderna. Men också säkerheten har blivit bättre. Medan 500 personer drunknade i Finland 1979 var antalet drunknade i fjol under 200 personer.

I slutsatserna påpekas det att båtolyckor och de fenomen som är förknippade med dem har undersökts mycket litet. Det finns inte tillgång till några tillförlitliga statistiska uppgifter om båtolyckor. Polisen har tillsammans med sina samarbetspartners undersökt båtolyckor tidigare 1985, 1986-1988 och 1994.

Information: överkonstapel Jaakko Lyytikäinen vid rörliga polisen, (09) 1344 7318 och polisöverinspektör Pertti Luntiala vid inrikesministeriet, 0500 413 909

>> Undersökning på finska