Lägesrapport om migration:
Befolkningsökningen i Finland beroende av invandring – antalet ansökningar om uppehållstillstånd för arbete ökar

Befolkningsökningen i Finland är beroende av invandring eftersom nativiteten i Finland är rekordlåg, konstateras det i inrikesministeriets rapport till OECD. Vissa branscher lider av brist på arbetskraft, och den åldrande befolkningen kan förvärra situationen i framtiden. Situationen kan underlättas genom arbetskraftsinvandring.

Allt fler personer har sedan 2017 ansökt om uppehållstillstånd i Finland på grund av arbete. År 2018 lämnades det in 10 805 första ansökningar om uppehållstillstånd för arbete, vilket är drygt 2 000 fler än 2017.

Största delen av dem som ansökte om uppehållstillstånd för arbetstagare gjorde det på grund av utförande arbete (53 % av sökandena). Näst mest ansökningar om uppehållstillstånd lämnades in på grund av expertarbete (14 %). Största delen av dem som ansökte om uppehållstillstånd för specialister var indier (56 %).

Uppehållstillståndsprocessen måste vara så smidig som möjligt för att den inte ska utgöra ett hinder för att få experter till Finland. Regeringen har som mål att utveckla behandlingen av uppehållstillstånd för arbete så att den genomsnittliga behandlingstiden ska vara cirka en månad. Man vill underlätta sysselsättningen av internationella studerande genom att förlänga giltighetstiden för uppehållstillstånd efter utexamineringen till två år.

Våren 2018 gjordes processen för uppehållstillstånd för specialister smidigare så att det första uppehållstillståndet nu kan beviljas direkt för två år i stället för ett år. Samtidigt lanserades ett uppehållstillstånd för tillväxtföretagare vars syfte är att göra det lättare för internationella experter att flytta till landet och bli företagare. Det har intresserat i synnerhet experter inom teknologibranschen.

Uppmärksamhet fästs vid sysselsättningen av alla invandrargrupper

År 2018 var familjen den vanligaste orsaken till att flytta till Finland, och uppehållstillstånd på grund av familjeband beviljades sammanlagt 9 009 sökande. Siffran är i samma storleksklass som år 2017. Traditionellt har ryska medborgare beviljats flest uppehållstillstånd på grund av familjeband.

I Finland satsar man på att också invandrare som beviljats uppehållstillstånd t.ex. på grund av familjeband eller internationellt skydd snabbare än tidigare ska komma in i arbetslivet. Målet stöds till exempel genom arbets- och näringsministeriets SIB-sysselsättningsprojekt och genom utveckling av kompetenscenterverksamheten för invandrare. Snabb sysselsättning hjälper de nyanlända att etablera sig i det finländska samhället och lindrar bristen på arbetskraft.

Endast få nya asylsökande kommer till Finland

Det finns fortfarande ett stort antal asylsökande vid förläggningar till följd av det exceptionellt stora antalet asylsökande 2015. Åren 2018–2019 har det dock kommit färre asylsökande till Finland än någonsin tidigare på 2010-talet. År 2018 lämnades in 4　548 första ansökningar om uppehållstillstånd i Finland. Nästan hälften (2 139) av dessa var nya ansökningar som lämnades in av asylsökande som redan omfattades av mottagningssystemet.

När det gäller att svara på den globala flykting- och asylsituationen betonar Finlands regering betydelsen av gemensamma europeiska lösningar som betonar en rättvis och hållbar ansvarsfördelning samt betydelsen av det nordiska samarbetet.

Finland främjar en mer omfattande användning av kvotflyktingsystemet, eftersom mottagandet av kvotflyktingar är ett effektivt och verkningsfullt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna. År 2020 tar Finland emot 850 kvotflyktingar.

Lägesrapport ger fakta till stöd för diskussionen

Granskningsperioden för den nu publicerade lägesrapporten sträcker sig från januari 2018 till utgången av juni 2019. Syftet med översikten är att erbjuda fakta för en saklig migrationsdebatt och till stöd för beredningen av politiken. Rapporten är samtidigt Finlands rapport om migration till OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Rapporten har utarbetats på engelska och dess teman baserar sig på OECD:s anvisningar.

Rapporten har gjorts i samarbete med flera ministerier, Migrationsverket, Statistikcentralen och Polisstyrelsen.

Ytterligare information:

Anna Rundgren, specialsakkunnig, tfn 0295 488 324, anna.rundgren@intermin.fi