Hoppa till innehåll
Media

Undersökning: Hatretorik har blivit en så oskiljaktig del av nätet att den är svår att utrota helt

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetinrikesministerietstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 20.6.2022 10.30
Pressmeddelande 398/2022

Hatretorik förekommer numera i huvudsak på nätet. Det faktum att hatretorik och näthat hela tiden blir vanligare hänger samman med såväl digitaliseringen som polariseringen av samhällsdebatten. Forskningsprojektet Verkkoviha har haft som mål att ta fram information om aktörer som producerar och sprider hatretorik och om deras nätverk och praxis samt att öka förståelsen för aktörernas motiv.

Aktörer som producerar och sprider näthat i sociala medier undersöktes både kvantitativt och kvalitativt. Praxis och motiv utreddes kvalitativt bland annat genom temaintervjuer och en webbenkät. Dessutom togs det fram information om aktörer som gjort sig skyldiga till straffbar hatretorik och om deras nätverk.

De som sprider ideologisk hatretorik vill underminera förtroendet för samhället och demokratin

Det är en liten men inflytelserik grupp som sprider ideologisk hatretorik. Denna grupp har som mål att underminera förtroendet för samhället och demokratin. Det kan vara svårt att identifiera ideologiskt motiverad hatretorik. Detta gäller i synnerhet när retoriken sprids från aktörernas egna plattformar till andra håll på nätet.

Ideologisk hatretorik vädjar ofta till känslor på ett rätt enkelt sätt, och det går inte nödvändigtvis att göra någon skillnad mellan den och annan, vardagligare hatretorik. Därtill utnyttjar de som producerar ideologiskt motiverad hatretorik befintliga samhälleliga spänningar och fördomar, vilket får hatretoriken att verka på något vis naturlig.

Det är viktigt att lära sig att särskilja till exempel vardagligare, reaktiv rasistisk hatretorik på nätet och målorienterad, systematisk hatkommunikation som syftar till mer långtgående opinionspåverkan.

Passiva spridare av näthat spelar en avgörande roll

Enligt undersökningen produceras hatretorik både organiserat och spontant. Det är relativt få som producerar hatretorik på ett organiserat sätt, men de har mycket inflytande tack vare sin entusiastiska publik som sprider budskapen och ger dem på så sätt mångdubbel synlighet. Passiva spridare av näthat och andra som reagerar på det genom att gilla, länka och bli provocerade spelar en avgörande roll.

Hatretorik produceras och sprids eftersom det är möjligt att göra det utan några betydande konsekvenser. Anonymitet är avgörande, eftersom den gör det möjligt att ta emotionellt avstånd från objektet för hatretoriken. Anonymitet kan emellertid också uppmuntra till åtgärder mot hatretorik. En del aktörer producerar och sprider näthat helt avsiktligt under eget namn, och deras rykte och synlighet baserar sig på detta.

Forskargruppens 19 förslag till åtgärder

Hatretorik har blivit en så oskiljaktig del av nätet att den är svår att utrota helt. Forskargruppen föreslår emellertid 19 åtgärder för att motverka hatretorik. De är indelade i följande kategorier:

  • att producera forskningsdata
  • att finna stödformer för personer som producerar och sprider näthat
  • att öka medvetenheten om sätt att sprida näthat
  • att följa diskussionerna på webben och förebygga näthat
  • att kräva att plattformarna i sociala medier bär sitt ansvar
  • att bidra med ytterligare resurser och teknik för polisens arbete mot näthat
  • att främja dialogen i samhället och med dem som producerar och sprider näthat.

Åtgärdsförslagen och rekommendationerna fokuserar särskilt på olika typer av aktörer som producerar och sprider näthat samt på förebyggande och minskning av näthat.

Inrikesministeriet och andra aktörer ska beakta forskningsresultaten och åtgärdsförslagen när olika åtgärder mot hatmotiverade gärningar, till exempel utbildningar, planeras och genomförs.

Hatretorik väcker känslor och delar åsikter

Med hatretorik avses intoleranta, nedsättande eller kränkande yttranden till exempel om en individs eller grupps etniska ursprung, religion eller övertygelse eller kön eller sexuella läggning. Hatretorik kränker människovärdet och uppmuntrar till diskriminering. Det hindrar förverkligandet av yttrandefriheten och hotar den konstruktiva samhällsdebatten och till och med demokratin.

Hatretorik väcker känslor och delar åsikter. Inställningen till hatretorik är mycket polariserad: en del efterlyser kraftfullare åtgärder mot hatretorik, medan andra befarar att åtgärderna oundvikligen inskränker yttrandefriheten eller till och med leder till censur.

Undersökningen genomfördes i samarbete mellan forskare vid centret för forskning i samtidskultur vid Jyväskylä universitet, inom medieforskningen vid Tammerfors universitet och vid Polisyrkeshögskolan. Forskargruppen svarade tillsammans för planeringen och genomförandet av undersökningen. Till styrgruppen för undersökningen hörde representanter för inrikesministeriet, justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.

Publikationen ”Näthat: Nätverk av personer som producerar och sprider hatretorik, deras verksamhetsformer och motiv” har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Ytterligare information: Tuija Saresma, docent, centret för forskning i samtidskultur vid Jyväskylä universitet, tfn 040 805 3841, [email protected] och Hanna Nykänen, ledande sakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 534, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.