Studie granskade behoven att utveckla försörjningsförutsättningen i fråga om uppehållstillstånd som beviljas på grund av familjeband

En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig. De lättnader i inkomstgränserna som granskades i studien ökar invandringens volym och ändrar invandrarnas sammansättning.

Försörjningsförutsättningen, eller kravet på tryggad försörjning, ingår som ett separat krav i de första uppehållstillstånden för sådana arbetskraftsinvandrare, personer som flyttar till Finland på grund av familjeband och studerande som kommer från tredjeländer. I Labores studie granskades bland annat olika tänkbara sätt att utveckla bedömningen av huruvida försörjningsförutsättningen uppfylls. Dessutom användes kvantitativa metoder för att analysera konsekvenserna av lättnader i inkomstgränserna i fråga om försörjningsförutsättningen. Lättnadernas konsekvenser granskades även ur ett ekonomiskt och samhälleligt perspektiv.

De största utvecklingsbehoven hänför sig till försörjningsförutsättningarna vid familjeåterförening

När det gäller familjeåterförening är inkomstgränserna i Finland höga både i internationell jämförelse och i förhållande till lönenivån i landet, särskilt om man ser på inkomstgränserna i fall där en make och flera barn kommer till landet. I rapporten presenteras olika utvecklingsalternativ, bland annat att inkomstgränserna för barn ska ändras så att de bättre motsvarar konsumtionsbehoven i olika åldrar och besparingarna av att dela bostad (skalfördelar). För familjemedlemmar i arbetsför ålder skulle man i stället för inkomstgränser kunna överväga att tillämpa en mer helhetsbetonad modell som grundar sig på utvärdering i efterhand och som också beaktar sökandens utbildning och arbetserfarenhet (särskilt inom branscher med brist på arbetskraft). Detta kan förbättra invandringens kvalitet och genomslag och familjemedlemmarnas sysselsättning.

När det gäller uppehållstillstånd på grund av arbete verkar det som en motiverad lösning att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen i regel ska basera sig på inkomstgränser, eftersom inkomstgränserna också används för att säkerställa tillräckliga anställningsvillkor och förhindra utnyttjande av utländsk arbetskraft. För uppehållstillstånden för mycket kompetent arbetskraft kan man bilda en egen underkategori där villkor för uppehållstillstånd på grund av arbete är ett arbetsavtal inom den egna branschen, men inget separat minimiinkomstkrav tillämpas.

Det finns relativt lite vetenskapligt underbyggd information om konsekvenserna av att ändra sätten att bedöma huruvida försörjningsförutsättningen för uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandring eller på grund av familjeband uppfylls. Därför rekommenderas det i rapporten att konsekvenserna av eventuella framtida reformer skulle kunna bedömas på förhand genom noga planerade randomiserade fältförsök.

Inkomstgränserna i fråga om försörjningsförutsättningen har betydelse för Finlands attraktionskraft

Rapportens analyser, som baserar sig på Statistikcentralens omfattande registermaterial, visar att inkomstgränserna i fråga om försörjningsförutsättningen har betydelse för Finlands attraktionskraft som målland. Enligt en statistisk analys ökar antalet arbetskraftsinvandrare till följd av lättnader i inkomstgränserna. Lättnaderna inverkar också på invandrarnas sammansättning vad gäller kön, ålder och bransch. Resultaten av en analys av orsakssamband tyder dessutom på att arbetskraftsinvandringen under inkomstgränserna har ökat i samband med EU:s utvidgning, om än relativt sett lika mycket som över inkomstgränserna.

Analyser gjorda med SISU-mikrosimuleringsmodellen visar att en sänkning av inkomstgränserna i någon mån kan minska de positiva nettoinkomstöverföringarna från invandrarna till de offentliga finanserna, det vill säga beloppet av skatter och avgifter av skattenatur från vilka de ekonomiska förmåner som betalats till invandrarna har dragits av. Den ekonomiska nettonyttan för staten förblir dock positiv både i fråga om enskilda arbetskraftsinvandrare och i fråga om hela familjer.

Mer information: Merja Kauhanen, ledande forskare, LABORE, tfn 040 940 1946, [email protected] och Milla Nyyssölä, ledande forskare, LABORE, tfn 045 7750 2062, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.