Förtroendet för polisen är fortsatt högt

Förtroendet för polisen har varit stabilt redan länge. Cirka 92 procent av dem som besvarade enkäten Polisbarometern berättade att de har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisens verksamhet. Förtroendet påverkas av polisens sätt att behandla människor med respekt och av en rättvis polisverksamhet.

Cirka 85 procent av dem som svarade ansåg att polisen behandlar människor med respekt ofta eller mycket ofta och cirka 76 procent ansåg att polisen fattar rättvisa och opartiska beslut ofta eller mycket ofta.

Förtroendet för polisens verksamhet är ganska enhetligt på olika håll i Finland. Förtroendet var högst i Sydvästra Finland (cirka 95 %) och Västra Nyland (94 %) och lägst i Östra Finland (89 %). Det fanns inga stora skillnader i förtroendet mellan åldersgrupperna eller könen. Det verkar dock att förtroendet ökar något med åldern. Cirka 94 procent av pensionärerna har förtroende för polisen. Förtroendet för polisens verksamhet är lägre bland låginkomsttagare och arbetslösa än hos andra grupper. 

– Allmänhetens förtroende för polisen är högt. Även denna barometer visar att vi har yrkeskunniga och välutbildade poliser. Det finländska samhällets styrka är förtroendet för polisen, och detta förtroende förtjänas varje dag i polisens fältarbete och i brottsbekämpningen. Det är något vi absolut vill värna om, säger inrikesminister Mari Rantanen.

Förutom polisen har även andra säkerhetsmyndigheter, såsom brand- och räddningsmyndigheterna, folkets förtroende i Finland. Likaså har finländarna förtroende för nödcentralernas och Försvarsmaktens verksamhet. 

Oron över brott som begås av unga återspeglas i svaren

Polisbarometern mäter respondenternas oro över olika brottsföreteelser. I enkäten för 2024 lades till frågor om brott som begås av unga, om organiserad brottslighet och gängkriminalitet samt om bedrägeribrott. Andra brottsföreteelser som undersöks är till exempel misshandel, sexuellt antastande, terrorism och hatbrott.
Av dem som svarade var cirka 84 procent oroade över brott som begås av unga, 73 procent över brott som begås med skjutvapen, 76 procent över användning och försäljning av narkotika på offentliga platser och 73 procent över organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Bostadsinbrott väckte minst oro (46 %).

– Vi arbetar för att minska oron hos befolkningen. Vi har lyckats stoppa den kraftiga ökningen av antalet brott som begås av unga, och antalet rån har minskat betydligt.  Vi har ingripit i den ökade försäljningen av narkotika på allmänna platser och hänvisat användare till vård. Import och förmedling av narkotika har bekämpats genom flera internationella gemensamma insatser för att Finland även i fortsättningen ska vara ett av världens tryggaste länder, säger polisöverdirektör Ilkka Koskimäki.

Det är nödvändigt att tidvis göra ändringar i undersökningens innehåll för att frågorna i barometern ska motsvara förändringarna i polisens omvärld. Både brottsligheten och polisverksamheten har förändrats. Den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten har ökat i Norden, hotet om terrorism är större än tidigare i Europa och it-brottsligheten och den internationella ekonomiska brottsligheten har fått helt nya former överallt i världen. 

Den egna närmiljön upplevs ännu vara relativt trygg

Undersökningen kartlade också i vilken grad respondenterna ser brottsligheten i sin närmiljö som ett allvarligt problem. 72 procent av dem som svarade uppfattade inte brottslighetssituationen som särskilt allvarlig. Ungefär en fjärdedel ansåg att situationen är ganska allvarlig. Situationen i Östra Nyland avviker från situationen i andra regioner. Upp till 34 procent av dem som deltog i enkäten ansåg att brottslighetssituationen i närområdet är ganska allvarlig eller mycket allvarlig. I Österbotten ansåg endast 16 procent att brottsligheten i deras närmiljö är ett ganska eller mycket allvarligt problem.

De som deltog i enkäten ansåg att polisen bör synas mer i vardagen, bland människorna. Enligt respondenterna ökar polisens större synlighet trygghetskänslan och den faktiska säkerheten. Förutom ökad synlighet ansågs trafikövervakning och utredning av vålds- och narkotikabrott vara viktigare än tidigare.

När man ser på helheten, började utvecklingen bli mer negativ i mitten av 2010-talet. Orsakerna till förändringen är inte helt kända, men en orsak kan anses vara att antalet poliser minskade i mitten av 2010-talet och att brottsligheten förändrats på många sätt. 

Brott som riktar sig mot egendom är de brott som oftast polisanmäls

Brotten kan grovt indelas i tre brottstyper: egendomsbrott, våldsbrott och sexualbrott. När det gäller egendomsbrott, till exempel bostadsinbrott eller försök till inbrott, anmäls 77 procent av brotten till polisen. I fråga om våldsbrott, till exempel vapenhot eller rån eller försök till sådana, görs en polisanmälan i 32 procent av fallen. Endast 6–9 procent av sexualbrotten anmäls till polisen. 

Den vanligaste orsaken till att inte anmäla ett brott till polisen var att brottet inte anses vara tillräckligt allvarligt. Detta gällde i synnerhet egendomsbrott. Oviljan att anmäla kan också påverkas av att ärendet betraktas som privat eller att man är rädd för hämndaktioner. Dessa orsaker hänför sig ofta till våldsbrott och sexualbrott.

Cirka 61 procent av respondenterna ansåg att polisen kan förebygga våldsbrott eller hot om våld relativt väl i Finland. Ungefär hälften av respondenterna ansåg att polisen lyckas gripa inbrottstjuvarna relativt väl.

Bakgrund

Polisbarometern har genomförts i samarbete mellan inrikesministeriet, Polisyrkeshögskolan och Statistikcentralen. 

Polisbarometern är en uppföljande undersökning som syftar till att klarlägga allmänhetens uppfattningar om polisverksamheten och om läget i fråga om Finlands inre säkerhet. Materialet i barometern samlades in hösten 2024. Enkäten skickades till ett urval av 8 500 personer som plockades ur Statistikcentralens databas över befolkningen i Finland. Populationen för undersökningen utgjordes av personer i åldern 15–79 bosatta på det finländska fastlandet.   Sammanlagt 4 164 personer besvarade enkäten och svarsprocenten var cirka 49.

Mer information:

Matti Vuorensyrjä, forskare, Polisyrkeshögskolan, tfn 0295 483 806, fornamn.efternamn(at)poliisi.fi
Aino Salmi, ledande sakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 685, aino.m.salmi(at)gov.fi