Gränsövervakningen med drönare bör utvecklas vid EU:s yttre gränser

Finland har tillsammans med Polen, Estland, Litauen och Lettland publicerat ett brev riktat till Europeiska kommissionen där länderna efterlyser utvecklingsåtgärder och tryggande av finansiering för gränsövervakning med drönare och avvärjning av drönare vid EU:s yttre gränser.

– Det geopolitiska läget vid EU:s gränser mot Ryssland och Belarus är spänt, och säkerhetsutmaningarna fortsätter och utvecklas. Drönare används allt mer vid smugglingsbrott, och kränkningar av luftrummet med drönare har ökat. Det är uppenbart att förmågan att bemöta och avvärja dessa hot måste stärkas i de EU-stater som ligger vid EU:s yttre gräns i öst. Vi skyddar inte bara våra egna gränser, utan bär ett särskilt ansvar för hela Europas säkerhet, säger inrikesminister Mari Rantanen.

De medlemsländer som undertecknat brevet anser att utveckling av gränsövervakningen med drönare i stater vid EU:s yttre gränser bör göras till ett av de prioriterade målen för EU:s instrument för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI) 2021–2027. Med BMVI-finansieringsinstrumentet stöds Europeiska unionens integrerade gränsförvaltning och gemensamma viseringspolitik.

Största delen av EU:s yttre gränser har redan skyddats genom fysiska hinder och moderna övervakningssystem. Enbart dessa åtgärder räcker dock inte till för att effektivt upptäcka och förhindra olovlig gränspassage med drönare. Gränsmyndigheterna i staterna vid EU:s yttre gräns behöver fler drönare för att utföra sina egna övervakningsuppgifter, men också kapacitet för att upptäcka, spåra och avvärja olagliga eller fientliga drönare.

Drönare är obemannade luftfarkoster. Gränsbevakningsväsendet använder dem redan nu i många av sina uppgifter, till exempel vid gränsövervakning, upprättande av lägesbilder och sökande efter försvunna.

Mer information:
Laura Yli-Vakkuri, överdirektör, tfn 040 720 2216, [email protected]