Inställningen och samarbetet avgör hur målen att förebygga olyckor nås

En slutrapport som beskriver hur räddningsväsendets åtgärdsprogram för förebyggande av olyckor omsätts i praktiken har nu publicerats. Enligt rapporten måste samarbetet mellan olika aktörer intensifieras och verktyg för kvalitativ bedömning utvecklas.

År 2019 utarbetades under ledning av inrikesministeriet ett för räddningsbranschen gemensamt åtgärdsprogram för förebyggande av olyckor. I programmet fastställs nationella effektmål för verksamheten. Genom dessa mål kommer man inom räddningsväsendet åt de viktigaste företeelserna med tanke på samhällets och människors säkerhet.

En grundlig process inleddes för att omsätta åtgärdsprogrammet i praktiken. Under innevarande år har man genom en förhandsenkät utrett hur realistiska åtgärdsprogrammets effektmål ser ut att vara enligt experterna på förebyggande av olyckor och ledningen i organisationerna inom branschen.

Den aktuella rapporten är ett sammandrag av processen. På basis av enkätresultaten ges i rapporten en riksomfattande översikt över det aktuella läget när det gäller förebyggande av olyckor inom räddningsväsendet i förhållande till effektmålen, behandlas interaktionen mellan effektmålen och sammanställs de idéer till åtgärder som presenterades i workshoppar under processen så att alla kan utnyttja dem.

Samarbete, ledarskapskultur och konsekvensbedömning i nyckelposition

I workshopparna lyfte räddningsväsendets personal fram samarbetet som det viktigaste effektmål som ska utvecklas. I rapportens slutsatser konstateras att utöver det arbete som utförs med andra aktörer har samarbetet inom organisationerna en nyckelroll med tanke på uppnåendet av effektmålen. Samarbetet mellan dem faktorer som förebygger olyckor och den operativa sidan måste intensifieras och all potentiell synergi utnyttjas.

Det är också värt att notera att det finns betydande skillnader i ledarskapskulturen och den allmänna atmosfären mellan räddningsväsendets organisationer. Dessa återspeglas ofta i kvaliteten på den service som tillhandahålls, i utgångspunkterna för samarbetet och i andra förutsättningar för att uppnå effektmålen.

Under processen framgick det att det inom räddningsbranschen behövs en grundligare kvalitativ bedömning av verksamheten och en bedömning av effekterna på lång sikt. Indikatorerna bör utvecklas kraftigt vid sidan av den numeriska uppföljningen också med tanke på en mer kvalitativ granskning. Till exempel måste verktyg för mätning av kundnöjdhet införas på ett mångsidigare sätt.

Personalens inställning erbjuder en bra grogrund för utveckling

Räddningsväsendet har goda förutsättningar att utveckla nämnda helheter. I workshopparna framgick det tydligt att personalen inom räddningsbranschen har en öppen inställning och många framåtblickande goda idéer som det lönar sig att utnyttja när tjänsterna för förebyggande av olyckor utvecklas och effektmålen omsätts i praktiken.
Enligt rapporten ska organisationerna skapa förutsättningar för att höra, förädla, följa och genomföra idéer. Genom att stärka försökskulturen kan nya idéer användas på ett mer naturligt sätt.

Ytterligare information:
Jari Lepistö, räddningsöverinspektör, tfn 0295 488 218, [email protected]