Integrationsredogörelse: Varierande behov ska beaktas i integrationen

Integrationsredogörelsen konstaterar att invandringen har ökat och blivit mångsidigare till exempel genom arbetskraftsinvandring. Integrationslagen, som ligger till grund för den nuvarande integrationen, trädde i kraft vid en tidpunkt då flyktingskap och andra humanitära skäl var de största orsakerna till invandringen. Under nya förhållanden med ökande invandring bör utgångspunkterna och utmaningarna för integrationen ses över och invandrarnas olika och individuella behov beaktas.

Integrationen ska syfta till lägre arbetslöshet bland invandrare, ökade förutsättningar för integration, förebyggande av utslagning samt mer integrationsutbildning och bättre tillgång till utbildningen. Uppföljningen och utvärderingen av integrationen måste också bli mycket effektivare.

Att främja invandrares integration på ett övergripande sätt anses vara en stor utmaning för ett servicesystem som är avsett för hela befolkningen. Många servicesektorer behöver resurser för åtgärder som främjar språkinlärning och arbetsförutsättningar och förebygger utslagning. Enligt uppskattningar krävs det minst dubbelt så lång tid för vägledning av invandrare som för vägledning av majoritetsbefolkningen.

För att ge invandrare bättre förutsättningar för sysselsättning och utbildning föreslår redogörelsen att deras språkliga och kulturella färdigheter utvecklas genom ökad integrationsutbildning och genom att förbättra tillgången för olika grupper.

Vikten av att utveckla barns och ungdomars språkliga och kulturella färdigheter ska beaktas mer i förskoleundervisning, grundläggande utbildning och resursallokering. Invandrarungdomars bristfälliga språkkunskaper kan hindra dem från att senare söka sig till fortbildning eller från att söka ett jobb. Det är vanligt att invandrarungdomar avbryter grundskolan, yrkesinriktade studier och gymnasiet.

Integrationen ska fästa vikt vid grupper som är särskilt hotade av utslagning. Integrationsproblem bland invandrarkvinnor beror ofta på olika kulturella hemförhållanden och familjemodeller. Arbetslösheten bland invandrarkvinnor är klart högre än bland invandrarmän.

En central förutsättning för att utveckla en mer övergripande integration är en utvidgning av integrationslagens tillämpningsområde. Rätt till integrationsplan och till de åtgärder som definieras i planen har i dag enligt integrationslagen en invandrare som är i behov av utkomststöd eller anmäler sig som arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå inom tre år efter det att invandraren anses ha flyttat till Finland.

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen 2.10.2008 (pdf)

Närmare information: migrationsdirektör Mervi Virtanen (09) 160 43470, överinspektör Juha-Pekka Suomi (09) 160 43456