Internetarbetsgrupp fick sitt arbete färdigt

Arbetsgruppen tillsattes efter bombexplosionen i Vanda för att utreda om det fanns behov att utveckla lagstiftningen och vilka tekniska möjligheter det finns att begränsa spridning av kriminellt material som är utlagt på Internet.

Ett gott exempel på självreglering är enligt arbetsgruppen till exempel den netikett som de stora teleoperatörerna har kommit överens om och de driftavtal som beaktar netiketten och ger operatören rätt att ta bort olagligt eller skadligt material från servern när sådant material upptäcks.

Goda exempel på utbildning och upplysning är bland annat projektet DotSafe, där lärarna får material som stöd för undervisningen om farorna på Internet och information om reglerna för praxis.

Enligt arbetsgruppen skall det vara möjligt att anonymt yttra sig och surfa på Internet, men i bakgrunden skall det också finnas en medvetenhet om att gärningsmannen kan spåras när det gäller missbruk.

Viktigt att nå internationellt samförstånd om regler som gäller Internet

Internetarbetsgruppen anser i sin utredning att det är speciellt viktigt att förebyggande arbete genomförs inom Europeiska gemenskapen och Europarådet när det gäller brottslighet relaterad till informationsnäten. Det är viktigt att man kan nå internationellt samförstånd om vad som skall regleras, på vilket sätt och med vilka medel.

Lagen om tillhandahållande av informationssamhällets tjänster ger i och för sig redan nu medel och skyldigheter att ingripa när det gäller material på Internet som till sitt innehåll är kriminellt. Revideringen av lagen om yttrandefriheten kommer sannolikt att föra med sig ytterligare reglering, bedömde Internetarbetsgruppen.

Revideringen av tvångsmedelslagen ger polisen större möjligheter än i dag att ingripa i Internetrelaterade brott. Arbetsgruppen hoppas att verkställandet av bestämmelserna i Europarådets konvention om Internetrelaterad brottslighet tar finsk lagstiftning till en nivå, genom vilken det blir möjligt att åtminstone på rättslig väg utreda spridaren av kriminellt material i nationella informationssystem.

Skyldigheten att bevara identifikationsuppgifterna är viktigt för utredningen av brott relaterade till informationsnät

Arbetsgruppen understöder alldeles särskilt skyldigheten att bevara identifikationsuppgifter om den som sänder meddelanden över nätet vilket anges i förslaget om revidering av lagen om yttrandefrihet. Enligt arbetsgruppen skall skyldigheten att bevara identifikationsuppgifter i datakommunikation bedömas också med tanke på informationssäkerheten.

Olika angrepp på informationssystemen är inte i egentlig mening meddelanden över nätet som avses i lagen om yttrandefrihet. Till exempel vid dataintrång i traditionell mening sänds inga meddelanden som är avsedda för publicitet eller till någon persons kännedom. Den som gör intrång har för avsikt att via informationsnätet åstadkomma en teknisk störning, via vilken han får tillgång till offrets dator eller informationssystem.

För att dessa brott skall kunna utredas med goda resultat krävs att de här kontakterna finns registrerade på servern eller andra utrustningar via vilken intrånget har begåtts. Enligt arbetsgruppen är det nödvändigt att behandla skyldigheten att bevara identifikationsuppgifter för att trygga utredningen av kränkningar av informationssäkerheten åtskilt från arbetet med revideringen av lagen om yttrandefrihet, eftersom det i och för sig inte här handlar om yttrandefrihet.

Internetarbetsgruppens utredning finns på finska i sin helhet på adressen http://www.intermin.fi/julkaisu/internetselvitys.

Närmare information: kriminalinspektör Ari Määttä, (09) 8388 6257 (Centralkriminalpolisen)