Kanslichef Ritva Viljanen: Vi betalar ett högt pris för den ökade alkoholkonsumtionen
-I Finland har våld och alkoholkonsumtion länge gått hand i hand. Brotten mot liv och hälsa ökade kraftigt i början av 1970-talet bl.a. på grund av att mellanölet släpptes fritt och att vi fick längre veckoslut, sade kanslichef Ritva Viljanen i dag den 9 februari i sitt tal vid den regionala försvarskursen i Saariselkä.
Rättspolitiska forskningsinstitutet har räknat ut att om den genomsnittliga alkoholkonsumtionen ökar med en liter (100 procent alkohol per 15-åring) innebär det 1 000 nya misshandelsbrott d.v.s. en ökning med 4 procent. Sänkningen av alkoholpriserna den 1 mars och den fria importen av alkohol från Estland från och med den 1 maj har beräknats öka den genomsnittliga alkoholkonsumtionen med 2 liter. Detta skulle öka antalet misshandelsbrott med 2 000.
-Vi betalar ett högt pris för ökningen av alkoholkonsumtionen både inom familjerna och i hela samhället. I genomsnitt 30 kvinnor om året dör till följd av att de utsatts för våld. Men våld är inte bara fysiska skador, utan kan också leda till psykiska problem till exempel depression, rädsla, sömnlöshet, förödmjukelse, skam och självförebråelser. Enligt undersökningar förorsakas samhället kostnader på omkring 91 miljoner euro om året på grund av våld mot kvinnor.
-Våld i vuxnas parrelationer återverkar också på barnen. Det har uppskattats att det i Finland bor 200 000 barn som lever i en omgivning som präglas av våld och rädsla. Man vet att risken för våld ökar i vuxen ålder för personer som har blivit utsatt för våld eller försummelse som barn, konstaterade Viljanen.
Samhällets roll är viktig när det gäller att upptäcka, förebygga och åtgärda våld. För att vi inte skall drivas in i samma situation som för 30 år sedan då antalet våldsbrott ökade i snabb takt måste myndigheterna samarbeta systematiskt för att minska de problem som alkoholkonsumtionen förorsakar.
Statsrådet fattade i oktober 2003 ett principbeslut om strategin för alkoholpolitiken. Ett primärt mål som satts upp är att resolut minska de skador som alkoholen förorsakar barnens och familjernas välmående.
Inom inrikesförvaltningen är det polisen som bär det huvudsakliga ansvaret för att detta mål genomförs.
-Närpolisverksamheten har sedan mitten av 1990-talet varit en viktig handlingsmodell för polisen på lokalnivå. Närpolisverksamhetens viktigaste satsningar 2003 och 2004 är att minska familjevåldet. Polisen har satsat på att ge polismännen mera utbildning i att känna igen familjevåld och ingripa i situationer där familjevåld förekommer. Samarbetet med social- och hälsovårdsmyndigheterna har intensifierats.
-Att minska familjevåldet är också en del av programmet för den inre säkerheten som håller på att beredas under ledning av inrikesministeriet. Programmets mål är att söka metoder för att minska bl.a. kriminaliteten och de skador den förorsakar, att ingripa på ett tidigt stadium och bryta den onda spiralen av kriminalitet. Familjevåld skall liksom annan brottslighet angripas så snabbt som möjligt och så att både offret och gärningsmannen anvisas vård, betonade Viljanen.
Enligt Viljanen har det redan nu, när programmet bereds, kommit fram att det är mycket viktigt att se till att det finns verksamhetsförutsättningar för de stödtjänster som erbjuds våldsoffren. Stödtjänsterna skall också marknadsföras bättre och vara lättillgängliga. Stödtjänsterna kan också uppmuntra kvinnor att rycka sig loss från miljöer där våld förekommer.
-Samtidigt är det bäst att satsa på stödtjänster också för våldsmännen och försöka inverka konstruktivt på gärningsmannens och offrets inbördes relation. Dessutom behöver insamlingen och utbytet av information om offret och gärningsmannen mellan olika myndigheter utvecklas, men på ett sätt som inte hindrar att behövande söker vård, sade Viljanen.
Kanslichef Ritva Viljanen är ordförande för den styrningsgrupp som bereder programmet för den inre säkerheten.