Kommunsammanlagningens konsekvenser rodovisas i undersökning
Statens ekonomiska forskningsanstalt och Löntagarnas forskningsanstalt har på uppdrag av inrikesministeriet undersökt de ekonomiska konsekvenserna av kommunsammanslagningar. Undersökningen utvärderar konsekvenserna för kommunernas utgifter på lång sikt till följd av kommunsammanslagningar som har genomförts efter 1970. Undersökningen avgränsades till att gälla endast kommunernas utgiftsutveckling. Den jämförde inte till exempel kommunernas servicenivå eller ändringar i inkomstunderlaget.
I undersökningen jämförs kommuner som har genomfört en sammanslagning med likartade kommuner som har förblivit självständiga och dessa kommuners utgifter har följts under tio år efter sammanslagningen. I undersökningen bedöms hur de sammanräknade utgifterna i de sammanslagna kommunerna har utvecklats jämfört med om kommunerna hade varit självständiga.
Enligt undersökningen har sammanslagningar som genomfördes 1970 - 1982 inte minskat de undersökta kommunernas totala driftsutgifter. En del av resultaten förklaras av det kostnadsbaserade statsandelssystemet som innebar att statsandelarna bestämdes i procentandelar av utgifterna. Under den period som undersökningen omfattar uppmuntrades det inte särskilt mycket till kostnadsbesparingar.
Av de granskade utgiftskategorierna minskade kommunernas utgifter endast inom den allmänna förvaltningen. Men den inbesparing som gjordes i och med det räckte inte till för att kompensera utgiftsökningen i andra uppgifter.
Sammanslagningarna visade sig i undersökningen inte ha någon statistisk konsekvens för kommunernas skatteinkomster, inkomstskatteprocent eller långfristiga lån.
Enligt undersökningen erhölls inte några statistiskt signifikanta resultat om utgiftsutvecklingen med anledning av sammanslagningar som genomfördes 1989 ? 1997. Detta berodde på det ringa antalet kommunsammanslagningar under den aktuella perioden och på den korta uppföljningsperioden.
Något bevis på att sammanslagningarna skulle ha lett till inbesparade utgifter har undersökningen inte gett utom när det gäller kostnaderna för den allmänna förvaltningen. Därför är det inte självklart att sammanslagningar i framtiden kan ge några nämnvärda ekonomiska inbesparingar.
Också om konsekvenserna av sammanslagningarna inte syntes som en kostnadsinbesparing i undersökningen kan de ändå vara till nytta för kommunerna i framtiden. Detta beror bland annat på att statsandelssystemet på 1990-talet har ändrats från utgiftsbaserat till kalkylmässigt och att det därför finns sporrar som gör en sammanslagning mera effektiv och ekonomisk.
Kommunernas utmaningar i framtiden är så stora att en sammanslagning fortfarande skall vara ett beaktansvärt alternativ. Men man måste sätta upp tydligare mål för sammanslagningarna och betona sådana strukturella omläggningar som förbättrar de sammanslagna kommunernas kostnadseffektivitet på ett hållbart sätt.
Undersökningen om kommunsammanslagningarnas konsekvenser för kommunernas utgifter finns i sin helhet på finska på adressen www.intermin.fi/julkaisu/kuntienyhdistyminen.
Sammandrag av undersökningen finns på adressen www.intermin.fi.
Närmare information: överinspektör Vesa Lappalainen (09) 160 44596.