Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Återgå till startsidan för Sisäministeriö-webbplatsen
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
    • Räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
    • Gränssäkerhet
    • Migration
    • Nationell säkerhet
    • Civil krishantering
    • Finlands flagga och vapen
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Nyheter
  • Beställ nyheter
  • Krisen i Ukraina
  • Läget vid östgränsen
suomi svenskaLäs artikeln på svenska EnglishRead article in English

Kriisinhallintaa maailmanpolitiikan polttopisteessä

sisäministeriö
Julkaisuajankohta 19.6.2018 9.20
Tyyppi:Uutinen
Kauko Aaltomaa tapasi palestiinalaishallinnon pääministeri Dr. Rami Hamdallahin huhtikuussa 2018. Tapaamisessa he keskustelivat operaation toiminnasta.

Palestiinan ja Israelin konflikti on jatkunut 70 vuotta. EUPOL COPPS -siviilikriisinhallintaoperaatio tekee töitä pitkään jatkuneen kriisin laannuttamiseksi ja perusturvallisuuden saavuttamiseksi alueella. Palestiinan kysymys on ihmisten luoma. Ihmiset voivat sen myös ratkaista.

Ramallah on palestiinalaisten epävirallinen pääkaupunki, jossa uskonnot ja kulttuurit kohtaavat. Siellä sijaitsee myös EUPOL COPPS -siviilikriisinhallintaoperaation päämaja. Sisäministeriön poliisiosaston osastopäällikön tehtävästä virkavapaalla oleva Kauko Aaltomaa toimii operaation päällikkönä ja tarkkailee Länsirannan tilannetta Ramallahin toimistostaan aitiopaikalta.

– Tehtävänämme on neuvoa, kouluttaa ja mentoroida paikallisia viranomaisia, mutta loppukädessä palestiinalaishallinto päättää, millaisia päätöksiä ja tavoitteita he asettavat itselleen. Ne jos mitkä liittyvät täällä vallitsevaan politiikkaan, Aaltomaa muistuttaa.

EUPOL COPPS -operaatio toimii palestiinalaishallintoa ja valtion rakenteiden luomista varten. Sen tavoitteena on kehittää palestiinalaishallinnon siviilisektoria neuvomalla ja kouluttamalla laaja-alaisesti turvallisuus- ja oikeusviranomaisia. Mandaatissa on erilaisia toimintaperiaatteita. Yksi niistä on Palestiinan ja Israelin turvallisuuskoneiston yhteistyön lisääminen.

Miksi Lähi-idässä on paljon vihaa?

Israelin itsenäistyminen 14.5.1948 ja sen aikaan aikaansaamat ristiriitaiset tunteet nähdään nykyisen Lähi-idän konfliktin alkupisteenä. Kiistelyn taustalla vaikuttaa ajatus kahdesta itsenäisestä valtiosta. Myös EU-operaation lähtökohtana on kahden valtion malli, eli itsenäinen Palestiinan valtio. Nykyinen Lähi-idän konflikti tiivistyykin kysymykseen siitä, kummalla konfliktin osapuolella on suurempi oikeus Palestiinan alueeseen: juutalaisilla vai palestiinalaisilla.

Kulttuurinen ympäristö täytyy huomioida kaikessa toiminnassa. Länsirannan alue on suurvaltasuhteiden ja maailmanpolitiikan näyttämö. Ristiriitojen juuret ulottuvat pitkälle historiaan. Eurooppalaisen voimapolitiikan ja toisen maailmansodan jälkeisen suurvaltapolitiikan luomat kolonialismin varjot eivät ole väistyneet Lähi-idän yltä.

Useiden toimijoiden mosaiikki

Jännitteet alueella ovat hyvin samanlaisia kuin 30 vuotta sitten, jolloin Aaltomaa toimi YK:n rauhanturva- ja sotilastarkkailijaoperaatioissa. Maailma ympärillä on muuttunut. Luonnonvaroiltaan rikkaalla alueella on strateginen merkitys. Alueella jylläävä korkea maailmanpolitiikka, suurvaltojen ja alueellisten toimijoiden kilvoittelu, voi muuttaa tilanteita nopeasti. Eri maiden intressit ja tavoitteet kytkeytyvät yhteen.

– Palestiinalaisten asuttamat alueet ovat suurvaltasuhteiden ytimessä. Vaikka maailmanpoliittinen tilanne alueella ei suoraan vaikuta meidän mission tekemiseen, palestiinalaisten poliittisilla intresseillä ja toiminnalla on välillinen vaikutus missiomme toimintaan, Aaltomaa kertoo.

Siviilikriisinhallintaoperaation arjessa Israelin määrätietoinen linja näkyy esimerkiksi siinä, että operaation työntekijät eivät asu Ramallahissa, vaan Jerusalemissa, jonne he poistuvat joka ilta työpäivän päätyttyä.

Valtion rakentamista ja neuvonantoa

EU on etsinyt rauhan ratkaisua Lähi-idän alueen konfliktiherkkään tilanteeseen jo kahden vuosikymmenen ajan. Tuloksia on ollut vaikea saavuttaa. Vuonna 2006 käynnistetty EUPOL COPPS -operaatio keskittyy palestiinalaishallinnon tukemiseen ja valtion rakentamiseen teknisenä neuvonantajana ja avustajana. Mandaatti ei ole poliittinen, vaan tekninen. Se tarkoittaa sitä, että missio ei edusta mitään poliittisia näkemyksiä tai ajatuksia.

Kun Aaltomaa puoli vuotta sitten aloitti operaation päällikkönä, siviilikriisinhallintaoperaatio oli hankalassa tilanteessa.

– Asioiden eteenpäinvieminen ja kestävien tulosten saaminen vie paljon aikaa. Pitää jaksaa ja uskoa, kun töitä valtiorakenteiden eteen tehdään pitkään, niin jonakin päivänä se tuottaa tulosta. Epävakaa tilanne täällä maailmankolkassa on jatkunut pitkään ja sen joutuu hyväksymään raadollisella tavalla, Aaltomaa sanoo.

Pitkäjänteistä työtä kohti yhteistä päämäärää

Perheet ja suvut ovat tärkeitä Lähi-idässä. Israelin linjausten puitteissa Palestiinan itsehallinto saattaa olla monissa asioissa näennäistä tai rajoitettua. Lainsäädännölliset esteet voivat myös vaikeuttaa operaation toimintaa.

Länsirannan lukuisista toimijoista johtuen yhteistyötä tehdään monenkirjavan joukon kanssa. Palestiinalaishallinto, järjestöt, eri maiden edustajat ja Brysselin EU-rakenteet kehystävät operaation toimintaa. Aaltomaan mukaan yhteistyön onnistuminen eri toimijoiden kesken ratkaisee paljolti sen, kuinka hyvin operaatio pääsee tavoitteeseensa.

– Meikäläisen fokus on yhteydenpidossa tämän alueen päättäjiin ja vaikuttajiin. Työnäkymä suuntautuu missiosta ulospäin erilaisiin partnereihin. Apulaisjohtaja taas huolehtii enemmän mission sisäisistä järjestelyistä ja toimii eräänlaisena esikuntapäällikkönä, Aaltomaa kuvailee työtehtävien jakautumista operaation johdossa.

Heinäntekojärkeä ja ympäristön tuntemusta

Paikalliset ovat kuvailleet Aaltomaata herrasmiesjohtajaksi, jolla on rauhallinen asenne. Aaltomaan mukaan johtaminen Länsirannalla on samantyyppistä kuin muuallakin, mutta Lähi-idän jännitteiset olosuhteet antavat johtamistyölle oman mausteensa. Niin alueella kuin operaation sisälläkin kulttuurilliset ja uskonnolliset erot vaihtelevat myös huomattavasti.

– Ihmisten lukemisen ja ymmärtämisen taito on suureksi eduksi. Kokemukseni mukaan sellainen suomalainen heinäntekojärki on kova sana täälläkin. Jos jaksaa kuunnella ihmisiä, ottaa ihmiset ihmisinä huomioon, toimia suunnitelmallisesti ja päättäväisesti, pärjää jo hyvin pitkälle, konstaapelista hallinnon läpi kahlannut Aaltomaa kuvailee.

Kokonaisvaltaisuus toiminnan ytimessä

Kriisinhallinta pyyhkäisee läpi kaikkien yhteiskunnan osa-alueiden. Esimerkiksi Länsirannalla toimivan EUPOL COPPS -operaation mandaatti on hyvin laaja. Turvallisuussektorin lisäksi missio toimii kiinteästi koko oikeushallintosektorin kanssa. Tähän liittyy esimerkiksi asianajotoiminnan kehittäminen.

Kriisinhallinnassa täytyy pelata monilla kentillä yhtä aikaa. Kokonaisvaltainen lähestymistapa kriisinhallintaan on myös tärkeä EU:n painopistealue.

– Ei riitä että jollakin yhteiskunnan alueella toimitaan tehokkaasti, kun monia kriisejä yritetään saada paremmalle tolalle. Erilaisten ammattilaisten ja toimijoiden puhaltaminen yhteen hiileen on erityisen tärkeää. Ei riitä, että rakennetaan turvallisuutta vain poliisivoimia parantamalla. Hallinnan pitää tapahtua laajasti yhteiskunnassa, Aaltomaa muistuttaa.

Lisätietoja:
Head of EUPOL COPPS Mission Kauko Aaltomaa, [email protected]

EUPOL COPPS pähkinänkuoressa

  • Police Mission for the Palestinian Territories
  • Toimii Euroopan unionin mandaatilla
  • Operaatio keskittyy palestiinalaispoliisin kouluttamiseen, rikosoikeudellisen järjestelmän kehittämiseen sekä poliisin ja syyttäjän välisen yhteistyön parantamiseen
  • Tavoitteena tukea palestiinalaishallintoa tehokkaan ja kansainvälisten standardien mukaisen viranomaisjärjestelmän luomisessa
  • Operaatiossa työskentelee tällä hetkellä noin 70 asiantuntija Euroopan maista ja Kanadasta
  • Asiantuntijoista 8 on eri hallinnonaloja edustavia suomalaisia
  • Operaation nykyinen mandaatti umpeutuu kesällä, mutta se tulee todennäköisesti jatkumaan
  • EU:n siviilikriisinhallintaoperaatiot ovat osa unionin yhteistä ulko- ja turvallisuuspolitiikkaan: työ vaikuttaa välillisesti EU:n ja Suomen sisäiseen turvallisuuteen kuten rajaturvallisuuteen sekä maahanmuuton hallintaan
kriisinhallinta kriisinhallinta siviilikriisinhallinta valtioliitot

INRIKESMINISTERIET
Sisäministeriö | Ministry of the Interior

Kyrkogatan 12, Helsingfors
PB 26, 00023 Statsrådet
Växel 0295 480 171
[email protected] 

 

 

Information om webbplatsen
Tillgänglighetsutlatande
Dataskydd
Frågor och synpunkter

X (Twitter)
Instagram
LinkedIn
Facebook
YouTube

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom polisens ansvarsområde
      • Brottslighet i Finland
      • Organiserad brottslighet
        • Kampen mot organiserad brottslighet
      • Bekämpning av terrorism
        • Bekämpningsåtgärder i Finland
      • Våldsbejakande radikalisering och extremism
        • Uppföljning av åtgärderna
      • Hatbrott
        • Riktade trakasserier
      • Människohandel
      • Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi
        • Bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism
      • Cyberbrottslighet
        • Bekämpning av cyberbrottslighet
      • Skjutvapen
        • Skjutvapenlagstiftningen
      • Penningspel
      • Penninginsamling
      • Allmän ordning och säkerhet
      • Bevakning och ordningsövervakning
      • Organisation och ansvarsfördelning inom polisen
        • Polisens befogenheter
      • Författningar
    • Räddningsväsendet
      • Regerinsprogrammets åtgarder inom räddningsväsendet
      • Räddningsverksamhet
        • Sjöräddning
        • Varningsmeddelande
      • Förebyggande av olyckor
        • Sotning
        • Brandvarnare och andra brandskyddsanordningar
          • Brandvarnare
          • Ansvaret för brandvarnare ändrar 2026
          • Kolmonoxid- och värmevarnare
          • Utrustning för förstahandssläckning
          • Brandskyddsanordningar i byggnader
          • Anläggningar som kopplas till nödcentralen
          • Tillsyn över brandskyddsanordningar
          • Frågor och svar om brandvarnare
        • Räddningsplan
        • Brandsäkerhet
      • Beredskap
        • Nationell riskbedömning
        • Befolkningsskydd
        • Skyddsrum
        • Beredskapsguiden
      • Internationellt bistånd
        • Internationellt samarbete inom civil beredskap
        • Civilskyddsmekanism
      • De riksomfattande målen för välfärdsområdena
      • Räddningsväsendets organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
      • Information till ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige
        • Räddningsväsendets uppgifter
        • Ordnande och styrning av tjänsterna
        • Finansieringen av räddningsväsendet inom välfärdsområdena
        • Personalen inom räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
      • Nödcentralerna
      • Tjänster
      • Författningar
    • Gränssäkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder för gränssäkerheten
      • Gränsövervakning
      • Sjöräddningen
      • Bekämpning av miljöskador på havsområden
      • Smart gränsförvaltning
      • Frontex-samarbete
      • Organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
    • Migration
      • Regeringsprogrammets migrationspolitiska åtgärder
        • Skärpta villkor för permanent uppehållstillstånd
      • Organisation och ansvarsfördelning
        • Beredskap för omfattande flyktinginvandring
      • Migrations- och asylpolitik
        • Familjeåterförening
      • Asylsökande och flyktingar
        • Kvotflyktingar
          • Frågor och svar om flyktingkvoten
        • Frågor och svar om asylsökande
      • EU:s gemensamma asylsystem
      • Att avlägsnas ur landet och att lämna landet
        • Frivillig återresa och återvändande
        • Återtagandeavtal
      • Medborgarskap
        • Kraven för och konsekvenserna av beviljande av finskt medborgarskap
        • Utlandsfinländare
        • Frågor och svar om förlust av medborgarskap
        • Frågor och svar om dubbelt medborgarskap
      • Bekämpning av olaglig inresa och vistelse
      • Författningar
    • Nationell säkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom den nationella säkerheten
      • Vad är den nationella säkerheten?
        • Skydd av kritisk infrastruktur
      • Civil underrättelseinhämtning
        • Frågor och svar
      • Hybridhot
      • Cybersäkerhet
      • Författningar
    • Civil krishantering
      • Finlands mål
      • Pågående operationer
      • Rekrytering och utbildning av experter
      • Organisation och ansvarsfördelning inom civil krishantering
      • Författningar
    • Finlands flagga och vapen
      • Flaggdagar och tider
        • Flaggdagar 2025
        • Förslag om flaggdagar
      • Sorgflaggning
      • Flaggning med EU-flaggan
      • Flaggornas rangordning
      • Information om flaggan
        • Flaggans historia
      • Finlands vapen
      • Flaggan och vapnet i näringsverksamhet
      • Frågor och svar om flagga och vapen
      • Författningar
  • Aktuellt
    • Nyheter
      • Nyhetsarkiv
    • Beställ nyheter
    • Krisen i Ukraina
      • Civilt materialbistånd till Ukraina
        • Laptops for Ukrainen
        • Civilt bistånd som skickats
      • Hjälp till ukrainare
      • Tillfälligt skydd
      • Anvisningar till kommunerna
      • Frågor och svar
    • Läget vid östgränsen
  • Projekt och lagberedning
    • Revidering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning
    • Passprojekt
    • Stärkande av brottsbekämpningen
      • Frågor och svar om lagstiftning som gäller biometriska uppgifter
    • Reform av penningspelssystemet
      • Frågor och svar
    • Skjutbaneprojektet
    • Revidering av medborgarskapslagen
      • Frågor och svar
    • Säkra satellitkommunikationstjänster
    • Alla inrikesministeriets projekt
    • Lagstiftningsplan
    • På remiss
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Inrikesminister
      • Kanslichef
      • Avdelningar och enheter
    • Förvaltningsområdet
    • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten
    • Koncernstrategi
    • Planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • EU-beredningssektioner
      • Finland och Nato
    • Laglighetsövervakning
      • Laglighetsövervakning inom inrikesministeriets förvaltningsområde
    • Beredskapsärenden
    • Forskning
      • Informationsverktyget Sentimentti
      • Strategisk framsynsverksamhet
    • Fonder
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Personal
      • Ansvar och värderingar
      • Personalförmåner
      • Lön
      • Rekryteringsprocessen
      • Praktik vid inrikesministeriet
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Inledande av ärenden
    • Begäran om information till ministeriet
    • Ledningens, avdelningarnas och de fristående enheternas kontaktuppgifter
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Synpunkter
    • Dataskydd
      • Om kakor på webbplatsen
    • Tillgänglighetsutlåtande
    • Beskrivning av handlingars offentlighet