Landskapsreformen förenhetligar beredskapsstrukturerna
En överraskande situation som sätter samhällsstrukturerna och beredskapen på prov kan uppstå när som helst. Försörjningsberedskap och tryggande av verksamhetens kontinuitet i störnings- och undantagssituationer är de viktigaste uppgifterna för beredskapsplaneringen. I landskapsreformen betonas samordningen av beredskapens verksamhetsmodeller och flexibiliteten i säkerhetsaktörernas strukturer.
I fortsättningen kommer Finlands offentliga förvaltning att ordnas på tre nivåer, nämligen staten, landskapet och kommunen. I förslaget till landskapslag anges två huvuduppgifter för beredskapsförberedelserna. Landskapskoncernen ska ordna sin verksamhet så att räddningsverket, ansvarsområdena inom Närings-, trafik- och miljöcentralen, social- och hälsovårdsväsendet samt miljö- och hälsoskyddet kan sköta sina lagstadgade uppgifter så bra som möjligt också i olika störningssituationer och under undantagsförhållanden. Till landskapets uppgifter hör också att samordna de olika aktörernas beredskap.
– I alla landskap har man upplevt att beredskapsfrågor är viktiga och beredningen har framskridit i god anda. I landskapen finns en god stämning på arbetet. Beredskapen är en gemensam sak som inte i nämnvärd utsträckning har orsakat motsättningar eller motstånd, säger en nöjd ledande sakkunnig vid inrikesministeriet, Markus Viitaniemi, som samordnar utvecklingsprogrammet för landskapens beredskap.
Målet med beredskapen är att sörja för förebyggande av olyckor och störningssituationer och för förberedelserna inför verksamheten när dessa är överhängande. Beredskap innebär att man på förhand förbereder sig på olika storolyckor, krissituationer eller en möjlig krigstid. Genom beredskapen försöker man förebygga risksituationer och förbereder sig på att agera under en kris.
Samordning och samarbetsstrukturer
Landskapet ska åter samordna beredskapen inom de olika ansvarsområdena så att myndigheterna kan handla effektivt i en eventuell katastrofsituation. Till exempel rör ett omfattande långvarigt elavbrott flera än en sektor.
– Det har inrättats beredskapsforum i landskapen. I dem planeras hur beredskapen i landskapen ska ordnas. Befintliga samarbetsstrukturer har dessutom bearbetats så att man allt bättre kan agera i den nya miljön med landskap, preciserar Viitaniemi.
Beredskap inför störningssituationer
Inrikesministeriet ska i fortsättningen ansvara för den riksomfattande samordningen av den regionala gemensamma beredskapen både på centralförvaltningsnivå och mellan landskapen. Ministeriet svarar också för samordningen av samverkan. Målet med utvecklingsprogrammet för landskapens beredskap är att stödja förberedelserna för landskapens beredskap och koncernförvaltning samt kompetensutvecklingen för nyckelpersonalen.
I de stora landskapen, såsom i Nyland och Egentliga Finland, har förberedelserna framskridit långsammare. Där måste beredskapsstrukturerna planeras förutom på landskapsnivå också på regionalkommunal och lokal nivå.
– Det gäller ett problem med storleksgrad. Även om beredningen sker i flera etapper, är det viktigt att beredskapsförberedelserna är klara genast när landskapen inleder sin verksamhet, framhäver Viitaniemi.
Beredskapen bygger på modellen för övergripande säkerhet
Den övergripande säkerheten är en samverkansmodell för den finska beredskapen, där det sörjs för samhällets vitala funktioner i samarbete mellan myndigheter, näringsliv, organisationer och medborgare. Ansvarsfördelningen och uppgifterna i fråga om samhällets beredskap grundar sig på lagstiftning. Styrkan i samverkansmodellen är att den täcker alla nivåer och aktörer i samhället.
– I störningssituationer medverkar ofta flera aktörer som sköter sina egna lagstadgade uppgifter. Hur myndigheterna och andra aktörer inom landskapet fungerar ihop i situationen avgör hurdana effekter störningen har för invånarna i landskapet, säger Viitaniemi.
Den nationella och regionala riskbedömningen utgör underlag för beredskapen i landskapen. Finlands nationella riskbedömning uppdateras under 2018. Landskapen kommer också att bereda egna regionala riskbedömningar. Utarbetandet av regionala riskbedömningar genomförs som en del av beredskapsförberedelserna i landskapen.
– Beredningsarbetet utförs i förvaltningsövergripande samarbete under ledning av räddningsverk och regionförvaltningsverk enligt räddningsverks områden, berättar Viitaniemi.
Beredskapsstrukturerna förenhetligas
– Betydelsen av en gemensam lägesbild blir allt större i kris- och störningssituationer. Ett smidigt samarbete mellan säkerhetsmyndigheterna och landskapets olika ansvarsområden skapar en stark grund för samverkan också i en eventuell undantagssituation, säger Viitaniemi.
Cybersäkerhet är en del av beredskapen
I det tekniska samhället är allt flera ärenden beroende av bitar. Den digitala världens säkerhet, den s.k. cybersäkerheten, är ett klart kärnområde inom beredskapen. På denna front har det även övervägts om Finland kan ta rollen som ett land som bygger normer i den digitala världen och fungerar som ett slags cyberfredsmäklare.
I och med digitalisering har samhället blivit sårbart på ett nytt sätt. Cybersäkerheten och beredskapen inför hybridhot har beaktats också som en del av landskapsreformen. Enligt Viitaniemi finns det i landskapsreformen en betydande potential att utveckla beredskapsplaneringen så att den blir allt stabilare.
– Landskapsreformen som träder i kraft vid ingången av 2020 är en ypperlig möjlighet att föra beredskapen till en ny nivå, säger Viitaniemi beslutsamt.
Ytterligare information:
Markus Viitaniemi, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 257, [email protected]