Man vill förbättra ställningen för minderåriga asylsökande

När riksdagen antog den nya utlänningslagen förutsatte den att regeringen följer noga hur den nya lagen fungerar och hur den tillämpas och att den i sin uppföljning vid sidan av andra frågor tar hänsyn till frågor som hänför sig till barnets ställning och barnets bästa. Arbetsgruppen som utrett de minderårigas ställning hade som ledande princip att utreda hur man bäst förverkligar barnets bästa i frågor som ingår i arbetsgruppens mandat. Arbetsgruppen föreslår också några ändringar i utlänningslagen.

En bestämmelse i utlänningslagen om skyldigheten att utlämna uppgifter

Enligt arbetsgruppen är det förenligt med barnets bästa att beslut som gäller honom eller hennefattas på basis av fakta som utretts grundligt. Detta förutsätter att tillståndsmyndigheten har tillgång till sådan information i större utsträckning som är av betydelse med tanke på beslut och att informationen också flyter mellan de mottagande myndigheterna och tillståndsmyndigheterna.

Arbetsgruppen som utrett hur barnets bästa förverkligas i fråga om minderåriga asylsökande föreslår också att en bestämmelse om skyldigheten att utlämna uppgifter intas i utlänningslagen för att klargöra situationen för överföring av information mellan myndigheterna. Bestämmelsen skulle förplikta myndigheterna på den mottagande sidan att utan hinder av sekretessbestämmelserna utlämna uppgifter till tillståndsmyndigheten. Enligt arbetsgruppen skall det finnas tydliga principer för överföring av information mellan myndigheterna, och parterna skall vara medvetna om dessa principer. Det väsentliga är att verksamhetens transparens och konfidentiella karaktär kan säkerställas.

Dessutom skall det utarbetas praktiska anvisningar som är gemensamma för inrikesministeriets och arbetsministeriets förvaltningsområde för att samtliga aktörer skall ha samma uppfattning om vilka uppgifter som kan förmedlas med stöd av den nya bestämmelsen och vilka omständigheter som i synnerhet skall beaktas när uppgifter överförs.

Arbetsgruppen anser att möjligheten att återkalla uppehållstillstånd enligt gällande utlänningslag borde också prövas i fråga om minderåriga asylsökande som saknar vårdnadshavare om tillstånd har beviljats på felaktiga grunder. Detta behöver nödvändigtvis inte leda till avlägsnande ur landet, eftersom ett nytt lagenligt beslut fattas på basis av nya uppgifter.

Det är förenligt med barnets bästa att spåra barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare

Arbetsgruppen anser att det är förenligt med barnets bästa att barnet vet var hans eller hennes föräldrar är. Det är viktigt för barnets välmående och balanserade utveckling att barnet i sista hand genom att hans eller hennes föräldrar spåras får veta var föräldrarna är eller vad som har hänt med dem. Ju mindre barn det är fråga om desto viktigare är det att hitta hans eller hennes föräldrar. Barnet har rätt att ha regelbunden kontakt med sina föräldrar, och myndigheterna skall stödja barnets kontakter om de inte strider mot barnets bästa.

Arbetsgruppen föreslår att i utlänningslagen intas en bestämmelse där Utlänningsverket åläggs ansvaret för att börja spåra föräldrar eller andra vårdnadshavare till minderåriga som saknar vårdnadshavare.

Effektivare stöd för återsändning av minderåriga

Enligt arbetsgruppens uppfattning skall man under hela asylproceduren lämna barnet information om möjligheten att frivilligt eller självmant återvända hem. För minderåriga som saknar vårdnadshavare är detta även viktigare än för asylsökande som uppnått myndig ålder. När uppgifter förmedlas skall barnets utveckling och ålder noga beaktas.

Man skall berätta öppet om asylprocedurens olika skeden för barnet och grupphem eller familjegrupphem skall förbereda barn för återresa om de har fått avslag på sina ansökningar. I utbildning för företrädare skall man betrakta återsändning av ett barn/ett barns återresa till hemlandet som en realistisk konsekvens av asylproceduren. De internationella organisationernas (t.ex. IOM) och medborgarorganisationernas roll skall klarläggas.

Arbetsgruppen anser att minderåriga asylsökande som fått avslag på sina ansökningar skall ges stöd för att självmant återvända hem.

Enligt arbetsgruppens uppfattning kan minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare återsändas endast i de fall då man har försäkrat sig om att de får ett behörigt mottagande i hemlandet. På detta sätt kan man säkerställa varaktighet för skydd och omsorg vilka är nödvändiga för barnets välmående. Som mottagande part kan man tänka sig barnets förälder eller annan faktisk vårdnadshavare. Dessutom kan en institution eller organisation som sköter barnskyddsfrågor i landet komma i fråga förutsatt att de fungerar på behörigt sätt och att de kan erbjuda barnet tillräckligt skydd och omsorg.

Utgångspunkten är att man redan under asylproceduren säkerställer att en minderårig tryggt kan återsändas till sitt hemland. Om man dessutom har försäkrat sig om att en behörig part tar emot den minderåriga och att återsändning är förenligt med barnets bästa, kan barnet återsändas. Förhållandena i det mottagande landet skall bedömas mycket noga när det är fråga om minderåriga barn. Innan avlägsnande ur landet verkställs skall man dessutom ännu bedöma huruvida barnets bästa förvekligas. Arbetsgruppen föreslår att man till polisens anvisning om avlägsnande ur landet fogar anvisningar som hänför sig till det minderåriga barnets särställning.

Inrikesminister Kari Rajamäki vill att de föreslagna bestämmelserna intas i utlänningslagen

Inrikesminister Kari Rajamäki ger sitt fulla stöd till de förslag som lagts fram av arbetsgruppen som undersökt ställningen för minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare. Enligt Rajamäki stödjer en välfungerande informationsöverföring mellan myndigheterna på den mottagande sidan och tillståndssidan förverkligandet av barnets bästa.

- Det är förenligt med barnets bästa att beslut som gäller honom eller henne fattas på basis av fakta som utretts grundligt och som är riktiga. I utlänningslagen skall intas en bestämmelse som förpliktar myndigheterna på den mottagande sidan att utan hinder av sekretessbestämmelserna utlämna uppgifter till tillståndsmyndigheterna, konstaterar Rajamäki.

Minister Rajamäki stödjer arbetsgruppens förslag också när det gäller att spåra föräldrar till minderåriga asylsökande som saknar vårdnadshavare. Det är förenligt med barnets bästa att barnet i sista hand genom att hans eller hennes föräldrar spåras får veta var föräldrarna är eller vad som har hänt med dem. Minister Rajamäki anser att ändringarna i utlänningslagen enligt arbetsgruppens förslag skall beredas under innevarande år.

År 2004 ansökte 139 minderåriga barn asyl i Finland

Under förra decenniet tvingades till och med 20 miljoner barn fly från sina hem huvudsakligen på grund av beväpnade konflikter. Barn söker asyl också därför att de har blivit utsatta för förföljelse, utnyttjats i den egna familjen, blivit offer för handel med barn eller tvingats ut ur sina hem i hopp om bättre levnadsförhållanden för familjen. Enligt UNHCR ansökte cirka 12 800 minderåriga utan vårdnadshavare asyl i 28 industrialiserade länder år 2003.

Under senare år har antalet minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare ökat i Finland. År 2004 uppgick antalet minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare till 139 och de kom från 26 olika länder. Merparten av dem var pojkar som var nära myndig ålder. Förra året beviljade Utlänningsverket en asylsökande asyl. Tretton minderåriga fick uppehållstillstånd på grund av behov av skydd, fem av individuella mänskliga orsaker och en på grund av familjeband. Antalet sökande som avvisades till ett annat land var 24, fyra fick avslag på sina ansökningar och i sju fall förföll behandlingen av ansökan.

I rapporten om förverkligande av barnets bästa i fråga om minderåriga barn som saknar vårdnadshavare och som söker asyl i Finland ingår ett utlåtande och en avvikande mening. Rapporten kan läsas i sin helhet på finska på adressen www.intermin.fi/julkaisu/32005.

Närmare information: regeringsrådet Annikki Vanamo-Alho, (09) 160 42790, statssekreterare Kari Salmi, (09) 160 42802