Minister Räsänen om familjedråpen: Större satsningar behövs på det förebyggande arbetet
- Att familjer får hjälp i ett tidigt skede är inte bara humant, utan blir också förmånligare. Genom att satsa på lättare, förebyggande verksamhetsmodeller kan man minska behovet av dyrare och tyngre åtgärder, såsom polisens larmuppdrag, rättsprocesser och anstaltvård. Jag hoppas att detta budskap når de kommunala beslutsfattarna, sade inrikesminister Päivi Räsänen den 25 februari vid ett seminarium om förebyggande av familjedråp som ordnades i riksdagen.
- Tyvärr är det ofta just de förebyggande tjänsterna som inför trycket att spara skärs ner med den påföljden att efterräkningen blir mångdubbel. I Imatra är situationen en annan. Där sjönk kostnaderna för barnskyddet kraftigt när kommunen beslutade att investera i familjearbete.
- Det räcker ofta med hemhjälp för att stärka familjens resurser så att föräldrarna klarar av uppfostringsuppgiften och för att förhindra att familjen drabbas av en kris. Under de senaste årtiondena har utvecklingen gått i fel riktning, konstaterar Räsänen.
I början av 1990-talet hade barnskyddet endast ca 10 000 barn som klienter i Finland och antalet familjer som fick kommunal hemhjälp var 80 000. Nu är siffrorna omkastade: barnskyddet har 80 000 barn som klienter och endast 9 000 familjer får hemhjälp av något slag.
Tillgodoses barnets rättigheter i praktiken?
Under åren 2011 och 2012 inträffade det i Finland exceptionellt många familjedråp där maken eller makan dödade antingen hela sin familj eller sina barn. Dessa fall upprörde hela landet. Under samma tidsperiod inträffade också mordet på lilla Vilja Eerika. Hon dog bara 8 år gammal, mördad på ett grymt sätt av sin pappa och hans maka.
I lagstiftningen har barnet en stark ställning. Konventionen om barnets rättigheter, som också Finland har ratificerat, prioriterar alltid barnets bästa. Familjedråpen och fallet Vilja Eerika lyfte fram frågan om ifall de barnets rättigheter som lagstiftningen garanterar i praktiken tillgodoses.
- Hör man i första hand föräldrarna också då de inte handlar i enlighet med barnets bästa? Ser man barnet då rädslan är så stor att det inte vågar prata, frågar Räsänen.
Multiprofessionellt samarbete bildar ett nät mellan olika yrkeskårer
Flera utredningar om bakgrunden till familje- och barnadråp visar att samarbetet mellan myndigheterna inte räcker till att effektivt förebygga familje- och barnadråp. En familj eller en enskild klient som är i kris och söker hjälp måste om och om igen berätta om sin egen situation för olika myndigheter.
- Det multiprofessionella samarbetet mellan myndigheterna har visat sig vara ett bra och på ett ekonomiskt sätt förnuftigt sätt att arbeta med tanke på både klienten och den som ordnar tjänsterna. Klienterna faller inte mellan stolarna eftersom det multiprofessionella samarbetet bildar ett nät mellan olika yrkeskårer, konstaterar Räsänen.
Ett bra exempel på samarbetet mellan flera olika myndigheter är Ankkuri-verksamhetsmodellen som syftar i synnerhet till att hjälpa ungdomar som riskerar att bli utslagna. Med hjälp av Ankkuri-modellen ingriper man också i familjevåld och våld i närrelationer. Modellen är i bruk t.ex. vid polisinrättningarna i Helsingfors, Tavastland och Österbotten. I programmet för den inre säkerheten har man satt upp som mål att modellen ska tas i bruk i hela landet.
Ändringar i lagstiftningen planeras
Lagstiftningen ger för närvarande inte stöd för det multiprofessionella samarbetet mellan myndigheterna. Detta kom fram också i den slutrapport som utarbetats av en arbetsgrupp som inrikesministeriet tillsatt. Rapporten publicerades i slutet av januari. Arbetsgruppen hade i uppgift att klarlägga lagstiftningen om och eventuella problem i samband med informationsutbytet mellan myndigheterna särskilt med tanke på att förebygga och förhindra familje- och barnadråp.
Arbetsgruppen har lagt fram sju åtgärder, t.ex. att myndigheter och andra aktörer som kan jämföras med dem i fortsättningen bör ha rätt att på eget initiativ göra en anmälan till polisen om de är allvarligt oroade för hotet om våld. För närvarande får denna information ges endast om polisen kan fråga efter den.
- Beredningen av arbetsgruppens förslag fortsätter som tjänsteuppdrag. Målet är att konkreta beslut om de behövliga ändringarna i lagstiftningen kommer att fattas i början av april. Avsikten är att en del av åtgärderna blir klara redan under denna regeringsperiod. I ministergruppen för den inre säkerheten konstaterades att vi behöver ett gott samarbete mellan olika ministerier. Jag är övertygad om att det finns en gemensam vilja och att alla parter är redo att göra sitt bästa för att de framlagda missförhållandena ska kunna åtgärdas, säger Räsänen.
Ytterligare information: specialmedarbetare Niklas Andersson, tfn 050 559 7156