Effektivare beslutsprocesser i rättsliga och inrikes frågor är viktiga med tanke på ett fördjupat säkerhetssamarbete i praktiken
Informellt ministermöte om rättsliga och inrikes frågor den 20-22 september i Tampere-talo, Tammerfors
- Erfarenheterna i praktiken av den nuvarande problemfyllda beslutsprocessen håller på att leda till att det inte tas några initiativ alls om polissamarbete på EU-nivå. Med tanke på medborgarnas säkerhet och bekämpning av den gränsöverskridande och allvarligaste brottsligheten är detta en olycklig utveckling som Europeiska unionen inte har råd med. I en del initiativ om polissamarbete har initiativtagarna redan på förhand konstaterat att något bindande beslut inte fås till stånd. Detta har inneburit att man inom EU i stället för beslut har stannat för att anta en resolution eller ge en rekommendation, sade inrikesminister Kari Rajamäki.
EU:s justitie- och inrikesministrar diskuterade den 22 september i Tammerfors hur beslutsprocessen i rättsliga och inrikes frågor kan effektiviseras.
- Resolutioner och rekommendationer har varit en framkomlig väg i synnerhet för samarbetet i frågor som gäller allmän ordning och säkerhet, till exempel säkerhetsarrangemangen i samband med internationella fotbollsmatcher och stora publikevenemang samt för att skydda offentliga personer. Om man i dessa fall övergår till att fatta beslut med kvalificerad majoritet blir det möjligt att fatta konkreta bindande beslut och garantera att de också verkställs på nationell nivå, sade minister Rajamäki.
- Ett positivt exempel på en effektivare beslutsprocess och användning av gemenskapsmetoden i samarbetet mellan EU:s brottsbekämpande myndigheter är direktivet om lagring av uppgifter relaterade till elektroniska kommunikationstjänster från december i fjol. Genom medbeslutandeförfarandet kunde man komma fram till en lösning i den här svåra politiska frågan nästan på rekordtid. I kompromissen var det trots en snäv tidtabell möjligt att beakta medlemsländernas viktigaste källor till oro. Detta är ett utmärkt exempel på att beslut kan fattas med kvalificerad majoritet men med strävan efter konsensus, säger minister Rajamäki.
- Däremot är initiativet till att utveckla Schengens regelverk för behoven inom det gränsöverskridande polissamarbetet, som i våras slutade i en återvändsgränd, ett exempel på ett fall där beslutsprocessen avbröts i en verkligt viktig fråga. Initiativet var problemfyllt också för Finland. Ändå återspeglar dess öde tyvärr på ett allmännare plan de svårigheter som är förknippade med att fatta enhälliga beslut d.v.s. framför allt att besluten urvattnas till den minsta gemensamma nämnaren, sade Rajamäki.
- Efter att Finland anslöt sig till medlem av EU 1995 behandlade rådets polissamarbetsgrupp länge möjligheten att få till stånd en gemensam standard för EU-ländernas myndighetsradionät. Gemensamma standarder är nödvändiga för att medlemsländernas gränsöverskridande myndigheter skall kunna samarbeta. Majoriteten av medlemsländerna understödde standarden Tetra 25 men på grund av en medlemsstats svar lyckades man inte nå ett enhälligt beslut. På grund av detta genomfördes den gemensamma standarden inte. Detta är ett klart praktiskt problem för det gränsöverskridande myndighetsarbetet sade minister Rajamäki.
- Av dessa orsaker och med tanke på säkerheten har EU:s medlemsstater ett stort behov, och i många fall också ett praktiskt behov, att söka ersättande arrangemang d.v.s. att i praktiken agera utanför EU:s beslutssystem. Detta försvagar EU:s trovärdighet och handlingsförmåga. Utvecklingen utanför EU är ägnad att rasera också de garantier för rättssäkerheten som har utvecklats som skydd för medborgarna inom EU. Till exempel aspekterna på dataskydd kommer ofta i andra hand i initiativ som drivs från ett effektivitetsperspektiv på polismyndigheternas villkor. Onödigt arbete är också slöseri med tiden för dem, inklusive ministrarna, som deltar i beredningen. Att man i praktiken inte får tillräckligt mycket till stånd minskar EU:s trovärdighet på nationell nivå både bland medborgarna och tjänstemän. Detta är mycket beklagligt då medborgarna samtidigt väntar sig just ett mervärde i säkerhetsfrågor av EU, i synnerhet i kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen.
Närmare information: statssekreterare Kari Salmi, 040733 7085, kanslichef Ritva Viljanen, 050563 5710, överdirektör Antti Pelttari, 050 357 7194, polisdirektör Kari Rantama, 040503 6936