Nödcentralsverkets ledning och förvaltning omorganiseras, nödcentralsoperatörer och jourhavande ges mera utbildning

I inrikesministeriets ledningsgrupp för säkerhetsärenden den 17 augusti beslutade inrikesminister Kari Rajamäki tillsätta en arbetsgrupp för att under ledning av kanslichef Ritva Viljanens ledning utreda Nödcentralsverkets situation. Inrikesministeriets räddningsavdelning inledde i juni en egen utredning om styrningen, ledningen och tillståndet vid nödcentralsverket. I fråga om ledningen vid nödcentralsverket och de lokala nödcentralerna har det kommit fram problem som har åtgärdats i inrikesministeriets ledningsgrupp för säkerhetsärenden och i samband med resultatstyrningen.

På basis av förda diskussioner och utredningar anser Nödcentralsverkets direktör Jyrki Landstedt att han inte har förutsättningar att fortsätta som direktör för Nödcentralsverket i rådande läge. Han övergår med eget samtycke till andra expertuppgifter vid räddningsväsendet. Inrikesministeriet tillsätter en direktör för Nödcentralsverket för viss tid så snart som möjligt och ledigförklarar tjänsten så att den kan besättas permanent.

Inrikesministeriet har beslutat att Nödcentralsverket, nödcentralsenheten som ansvarar för dess centralförvaltning och ledningen av nödcentralerna omorganiseras. Resultaten av en arbetsklimatundersökning om stämningen vid Nödcentralsverket och nödcentralerna analyseras i samarbete med personalen. Därefter ställs krav på verkets ledning och nödcentralernas direktörer om att förbättra ledarskapet och arbetsklimatet. Speciell uppmärksamhet skall ägnas de centraler där direktörernas ledarskapsinsats är svag och där arbetsklimatet enligt utredningarna är dålig. De åtgärder som satts in skall rapporteras till inrikesministeriet senast den 1 december 2006. En ny arbetsklimatundersökning vid Nödcentralsverket skall göras före den 31 juli 2007 och resultaten av den skall rapporteras till ministeriet varefter ministeriet bedömer eventuella ytterligare krav.

Det skall årligen utredas och utvärderas hur det står till med ledarskapet vid Nödcentralsverket och de lokala nödcentralerna. Nödcentralsverket analyserar behovet att utveckla arbetet i ledningsgruppen. Nödcentralsverkets arbetsordning och andra motsvarande administrativa föreskrifter revideras. I arbetet utvärderas ingående befogenhetsfördelningen mellan Nödcentralsverkets centralenhet, dess högsta ledning och nödcentralerna. Nödcentralsverkets förvaltning förstärks så att där finns den juridiska och ekonomiska kompetens som krävs. Nödcentralernas samarbetsområden som har fattats genom ett förvaltningsbeslut indras. Om det finns behov att omorganisera Nödcentralsverkets verksamhet bereds ärendet för beslutsfattning. Inrikesministeriet anser dock att Nödcentralsverket i framtiden skall arbeta nätverksbaserat så att centralerna är bakjourer för varandra.

Nödcentralsverket skall bereda påkallade förslag till lösningar av problemen med den interna informationen och till förbättring av den interna informationen.

Inrikesministeriets räddningsavdelnings förfaranden när det gäller resultatstyrning av Nödcentralsverket omformas. Vid räddningsavdelningen inrättas en enhet som ansvarar bland annat för Nödcentralsverkets resultatstyrning. Samarbetet med inrikesministeriets polisavdelning samt social- och hälsovårdsministeriet effektiviseras så att man i samband med resultatplaneringsprocessen gemensamt bedömer också hur väl nödcentralsverksamheten fungerar och hur den behöver utvecklas. För att effektivisera samarbetet inrättas i anslutning till ministeriet en nationell samarbetsgrupp som kommer att ha representation för de myndigheter som ansvarar för styrningen. Dessa myndigheter är polisen, räddningsväsendet samt social- och hälsovården.

Räddningsavdelningens metoder för och former av resultatstyrning skall vara planerade och färdiga före utgången av 2006. De skärpta resultatmålen och rapporteringsskyldigheterna tas med i resultatavtalet för 2007 mellan inrikesministeriet och Nödcentralsverket.

Utbildningen för nödcentralsoperatörerna har ökats och skall ökas ytterligare 2007

Anställda för viss tid har flyttats över från polisen och de andra nödcentralerna fram till den 31 december 2006. Utbildningen av nödcentralsoperatörer har ökat betydligt och extra personal som har genomgått kurser för nödcentralsoperatörer blir klar redan 2006. Två extra kurser för nödcentralsoperatörer d.v.s. sammanlagt tre kurser börjar 2007 . Enligt inrikesministeriets bedömning kommer det 2008 och 2009 att utbildas flera operatörer än det kalkylerade bortfallet.

För att snabbt tillgodose behovet av anställda vid de nödcentraler som lider brist på personal startar ett utbildningsprogram som bygger på utbildningsavtal för att utbilda personer med säkerhetsyrken och hälsovårdsuppgifter i nödcentralsoperatörsyrket. Målet är att de som väljs till utbildningen skall anställas i uppgiften som nödcentralsbiträde den 1 januari 2007.

Inrikesministeriet har föreslagit sammanlagt 1,5 miljoner euro i tilläggsanslag i den andra tilläggsbudgeten 2006 för att öka personalmängden vid räddningsinstitutet och Nödcentralsverket, öka utbildningen av nödcentralsoperatörer redan i år samt också i övrigt för att trygga verksamheten vid nödcentralsverket samt utveckla informationssystemen.

Nödcentralsverkets nya datasystem måste tas i drift snabbt för att trygga en effektiv hantering av nödsamtalen och göra det möjligt för centralerna att vara till stöd för varandra vid trafiktoppar. Inrikesministeriet förutsätter att testning av systemgodkännande och godkännande sker senast i november 2007. Avtal om tidtabellen för att ta i drift systemet och om genomförandet skall vara klar i november 2006.

Inrikesministeriet förutsätter att kundtillfredsställelsen hos de myndigheter som använder Nödcentralsverkets tjänster utreds årligen. Utredningen skall genomföras för varje verk och varje nödcentral. Målen sätts på motsvarande sätt. Nästa undersökning görs i början av 2007. Nödcentralsverket analyserar resultaten, utformar och sätter målen för förbättring. Åtgärderna rapporteras till direktionen och inrikesministeriet.

För att garantera ett friktionsfritt samarbete mellan nödcentralerna och de myndigheter de betjänar och en ändamålsenlig definition av larmrespons effektiviseras verksamheten i de länssamarbetsgrupper som avses i 11 § i nödcentralsförordningen. Inrikesministeriet beaktar målet i samband med resultatförhandlingarna med länsstyrelsernas räddningsavdelningar. Verksamheten vid Nödcentralverkets egen nationella samarbetsgrupp effektiviseras och den sammanträder regelbundet. På motsvarande sätt skall nödcentralerna effektivisera användningen av centralens samarbetsgrupper.

Larmresponsen skall bedömas och vid behov preciseras i samarbete mellan nödcentralerna och respektive myndigheter för utgången av 2006.

Inrikesministeriet börjar med regelbundna inspektioner av Nödcentralsverket och de lokala nödcentralerna. Verksamhetens styrning och uppföljning effektiviseras också genom andra påkallade åtgärder. De möjligheter som direktionen erbjuder som stöd för ledarskapet skall utnyttjas bättre än för närvarande.

Inrikesministeriet utredde ledningssituationen vid Nödcentralsverket och nödcentralerna

Inrikesministeriet utredde Nödcentralsverkets styrning, ledning och tillstånd genom att bl.a. intervjua Nödcentralsverkets och nödcentralernas ledning och analysera resultaten av de undersökningar om arbetstillfredsställelsen som har utförts vid nödcentralerna. Enligt undersökningen råder ett djupt misstroende mellan Nödcentralsverkets direktör och nödcentralernas direktörer. Någon enskild orsak till misstroendet kan inte påvisas utan det tycks bero på flera samverkande faktorer. Faktorer som kommit fram är ledningssättet, svagt samspel mellan direktörerna samt brist på äkta samarbete.

Ett stort ansvar för ledningen av hela nödcentralen bär också de lokala nödcentralerna och deras direktörer. De ansvarar för verksamheten på sina egna områden men de som hör till verkets ledning ansvarar i sin tur också för ledningen av hela verket. Enligt inrikesministeriets utredning varierar ledarskapet vid de lokala centralerna betydligt. Vid vissa centraler måste man satsa på att klart förbättra direktörernas ledargrepp både när det gäller ledningen av verksamheten och av personalen.

Nödcentralsverkets omgivning har varit exceptionellt krävande. Det finns inga verksamhetsmodeller från förut. Den nya verksamhetsmodellen har förutsatt att flera olika myndighetsfunktioner och olika verksamhetskulturer skall anpassas till varandra. Verksamheten har störts också av att nästan hela personalen byttes ut när centralenheten flyttade till Björneborg.

Nödcentralsverkets förvaltning har varit svåröverskådlig. Centralenhetens förvaltningskompetens är tunn. Det har funnits många projekt och mycket att göra men att handla och prioritera har inte slutförts. De valda förvaltningslösningarna har ökat byråkratin.

Utvecklingen av nödcentralernas informationssystem har gått långsammare än planerat och är ett år försenat. Användningen av flera olika informationssystem leder till problem och har varit till hinders när det gäller att ta i drift egenskaper som betjänar verksamheten. Några klara avtal om när systemet skall tas i drift har inte ingåtts och ledningsgruppen för informationssystemet har knappt alls sammanträtt. Nödcentralsverkets ledning borde systematiskt ha lett utvecklingen av informationssystemet eftersom ett fungerande system är själva kärnan i nödcentralsverkets verksamhet.

Inrikesministeriets räddningsavdelnings resultatstyrning har inte varit tillräckligt skärpt. Normala resultatstyrningsformer har uppenbarligen inte varit tillräckliga i en situation där nödcentralsverkets verksamhet inte har genomförts planerat. Man borde också ha övervakat att de beslut som fattades i inrikesministeriets ledningsgrupp genomförs fullt ut. Inrikesministeriets räddningsavdelning har inte haft någon resultatstyrningsenhet för Nödcentralsverket. Inrikesministeriets polisavdelnings och räddningsavdelnings samt social- och hälsovårdsministeriets gemensamma styrning behöver utvecklas. Direktionen skall utnyttjas som stöd för ledning på ett bättre sätt än hittills. Nödcentralsverkets information till de resultatstyrande instanserna har varit svag.

Samarbetsmyndigheternas förtroende för nödcentralens verksamhet är svag. Nödcentralen har inte tillräcklig utsträckning observerat att den är en serviceorganisation. Brister i informationstekniken har försenat utvecklingen av tjänsterna. Möjligheten att använda länssamarbetsgruppen och de lokala nödcentralernas egna samarbetsgrupper har inte noterats i tillräcklig grad.

Nödcentralerna saknar personal. Speciellt svårt är situationen i huvudstadsregionen. Situationen har inte förutsetts i samband med planeringen av personalresurser. Trots att ministeriet redan på förhand hade fäst uppmärksamhet vid saken hade man inte tillräckligt systematiskt eller kraftfullt tagit tag i situationen för att avhjälpa personalbristen.

Nivån på nödcentralernas verksamhet har enligt resultatmätarna visat en nedåtgående tendens. Det tar längre tid att svara i telefon och de viktigaste resultatmålen när det gäller att skicka ut enheter har inte nåtts på det sätt som förutsätts i resultatavtalen. Från början av september har det förekommit förbättringar i fråga om dessa problem.

Trots att det har förekommit problem i ledningen och styrningen av nödcentralsverksamheten, har ändå jouren vid nödcentralerna fungerat bra. För att utveckla ledningsverksamheten vid Nödcentralsverket och garantera verksamheten måste ändå åtgärder vidtas för att se till att dessa funktioner, som med tanke på säkerheten i vardagen är av central betydelse, kan tryggas även i framtiden.

Utredningen om styrningen, ledningen och tillståndet vid Nödcentralsverket

Närmare information: statssekreterare Kari Salmi, (09) 160 42802, kanslichef Ritva Viljanen, (09) 160 42803, räddningsöverdirektör Pentti Partanen, (09) 160 42960, polisöverdirektör Markku Salminen, (09) 160 42840