Förslagen till ändringar i räddningslagen skickades ut på remiss

Inrikesministeriet har sänt på remiss ett paket för reform av räddningslagen. Ändringarna är uppdelade i två delar. Avsikten är att överföringen av uppgifterna inom bekämpning av oljeskador och fartygskemikalieolyckor från miljöministeriet till inrikesministeriet och de ändringar som gäller inrättandet av skyddsrum och utbildningen för avtalsbrandkårer ska träda i kraft från ingången av 2019. De ändringar som görs på grund av landskapsreformen avses träda i kraft vid ingången av 2020, när räddningsväsendets uppgifter överförs till landskapen.

Ledningsansvaret för bekämpningen av fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor ska överföras till Gränsbevakningsväsendet

Det operativa ledningsansvaret vid miljökatastrofer i havsområden ska i enlighet med regeringsprogrammet överföras från miljöministeriet till inrikesministeriets förvaltningsområde. I praktiken ska Gränsbevakningsväsendet leda bekämpningen av oljeskador och kemikalieolyckor till havs. Gränsbevakningsväsendet svarar redan i dagens läge för räddningen av människor till sjöss. I fortsättningen ska samma beredskap utnyttjas också vid ledningen av bekämpningen av miljöolyckor. Den marina räddningsverksamheten såväl vid miljöolyckor som vid andra olyckor kommer också i fortsättningen att grunda sig på kostnadseffektiva lösningar, såsom på multifunktionsfartyg, och på nära samarbete mellan marina myndigheter, andra marina aktörer och frivilliga aktörer.

Ansökningsprocessen för tillstånd om befrielse från skyldigheten att inrätta skyddsrum görs smidigare

Inrättandet av skyddsrum i nybyggnader fortsätter. Det föreslås dock att skyldigheter och i synnerhet tillståndsprocesser som gäller inrättandet av skyddsrum ska bli enklare i enlighet med regeringsprogrammet. Skyldigheten att inrätta skyddsrum föreslås bli slopad helt och hållet i fråga om sådana byggnader som för närvarande i praktiken har beviljats befrielse på ansökan. Befrielsen föreslås gälla sådana byggnader av lätt konstruktion där inrättandet av skyddsrum skulle innebära särskilt höga kostnader i förhållande till byggkostnaderna för hela bygganden. Sådana byggnader är t.ex. ouppvärmda idrottsbyggnader, lagerbyggnader, ridhallar och plåthallar.

Beviljande av befrielse som grundar sig på prövning ska göras smidigare genom att överföra beslutanderätt till den myndighet som beviljar bygglovet. Beslutsfattandet är således närmare byggarna och sett ur sökandens synvinkel är myndighetsverksamheten tydligare, när beslut om undantag och lättnader alltid fattas av den myndighet som beviljar bygglovet.

Inrättande av gemensamma skyddsrum som betjänar flera byggnader ska underlättas genom att förlänga det maximala avståndet till ett skyddsrum från 250 meter till 500 meter. Det betyder att skyddsrummet för t.ex. det egna bostadshuset kan i fortsättningen ligga på högst 500 meters avstånd. Det genomsnittliga avståndet till ett skyddsrum är dock kortare än detta.

Skyddsrum ska inrättas om byggnadens våningsyta är minst 1 200 kvadratmeter och människor bor, arbetar eller annars uppehåller sig stadigvarande i byggnaden. I en industri-, produktions- eller samlingsbyggnad eller lagerlokal ska det inrättas skyddsrum om byggnadens våningsyta är minst 1 500 kvadratmeter. Det föreslås inte några ändringar i dessa kvadratmetergränser.

Enhetlig utbildning för avtalsbrandkårer

Den utbildning som för närvarande krävs av räddningsverkets personal i bisyssla och de personer som hör till avtalsbrandkårer har inte fastställts i tillräcklig omfattning, och det har inte funnits ett enhetligt utbildningssystem. I fortsättningen krävs utbildning i enlighet med Räddningsinstitutets läroplan.

Avsikten är att Räddningsinstitutet svarar för beredningen, underhållet och utvecklingen av läroplanen, utbildningen av utbildare, förandet av registret över utbildare samt produktionen av undervisningsmaterial. Målet är att utveckla en sådan nationell utbildning för utbildare som ger färdigheter att vara utbildare i alla utbildningar för avtalsbrandkårer som leder till behörighet inom larmverksamhet.

De ändringar som görs i samband med landskapsreformen syns också i räddningslagen

De stora principiella ändringarna i anslutning till landskapsreformen ingår i lagen om ordnande av räddningsväsendet som redan är under behandling i riksdagen. Det är närmast ändringar av teknisk natur som måste göras i räddningslagen med anledning av landskapsreformen. Exempelvis de bestämmelser som har överförts till lagen om ordnande av räddningsväsendet stryks ur lagen.

Remisstiden går ut den 15 december 2017. Efter det beslutar regeringen om den slutliga propositionen och lämnar den till riksdagen.

Läs mer om reformen av räddningsväsendet

Ytterligare information

Ilpo Helismaa, regeringsråd, tfn 0295 488 422, ilpo.helismaa@intermin.fi

Pekka Parkkali, sjösäkerhetsexpert, tfn 0295 421 154, pekka.parkkali@raja.fiLänk till en annan webbplats (oljebekämpning)