Skärgårdsprogrammet 2003-2006 är färdigt

Skärgårdsprogrammet söker få fram metoder att använda sjöarna, havet, öarna och strandlinjen som stöd för regionutvecklingen i landsbygden i skärgården, längs kusten och i insjöområdena. Programmets mera omfattande del gäller alla kommuner, en mindre del 54 skärgårdskommuner och skärgårdsdelar i andra kommuner. Programmet omfattar allt som allt 52 utvecklingsobjekt.

Planering av stränderna och undantagspraxis måste bli flexiblare

I programmet föreslås att det skall bli lättare att använda stränderna för att hålla landsbygden levande genom större flexibilitet när det gäller planeringen av stränderna och undantagspraxis. Det föreslås att det skall bli flexiblare att bygga om fritidshus till permanentbostadshus bl.a. så att kommunerna i den utsträckning de önskar skall kunna planera områden med omväxlande fritidshus och permanentbostadshus och i enskilda fall kunna bygga ett permanentbostadshus i stället för ett fritidshus utan att behöva utarbeta en plan.

Dessutom föreslås det att man skall stödja omvandlingen av fritidsboende till boende i sitt andra hem genom att öka byggnadsrätterna kännbart så att de motsvarar dagens behov av bostadshus och genom att slopa förbuden mot vattentoaletter.

Både att ha ett andra hem på landet och att helt flytta ut till landet stödjer enligt programmet en balanserad regionutveckling i landet. Genom att folk bor på landet hindras en allt för snabb koncentrationsutveckling. I glesbygden bor 900 000 fast bosatta och 1,8 miljoner som använder fritidshus regelbundet.

I programmet föreslås att fritidsbornas kompetens och kontaktytor skall börja utnyttjas i samband med utvecklingen av landsbygden. Det föreslås att fritidshusanvändarna blir landsbygdens "kompetenscentrum" som en utvidgning av idén om företagsfadderverksamhet.

Skärgårdsturism blir ett europeiskt dragplåster

I programmet föreslås vidare att skärgårdsturismen i Finland utvecklas till en europeisk styrkefaktor genom att man tar fram ett produktutvecklingsprogram och sätter i gång en effektiv marknadsföring av skärgårds- och insjöturismen.

Skärgårdsturism är överallt i världen ett av de starkaste delområdena inom turismen. Finland har goda utgångspunkter när det gäller att utveckla skärgårds- och insjöturism eftersom vi har 76 000 öar som är större än en halv hektar, 56 000 sjöar som är större än en hektar, 52 760 km2 hav och 314 000 kilometer strandlinje. Finland är Europas största skärgårds- och insjöland. Det föreslås att utvecklandet av turismen skall bygga på natur- och kulturvärden och årstiderna, också vintern.

De befolkade skärgårdsområdena skall beaktas i den nationella regionalpolitiken och EU-regionalpolitiken också efter 2006. EU:s definition av en ö skall ändras så att den beaktar också små öar i hav och insjöar.

Skärgårdsdelegationen föreslår att det tillsätts en arbetsgrupp för att utreda vilka kommunala tjänster fritidshusanvändarna behöver och hur de skall finansieras. Ett användbart finansieringsinstrument är att de fastighetsskatter som fritidshusanvändarna betalar inte beaktas vid utjämningen av skatteintäkterna och att det föreskrivs en fritidshusanvändarkoefficient i samband med den allmänna statsandelen.

Att trygga teleförbindelserna lyfts fram som en viktig utmaning. Om det före utgången av 2005 visar sig att konkurrensen inte kan trygga snabba teleförbindelser i landsbygden, måste staten träda till. Med tanke på trafikförbindelserna djupt inne i landsbygden är det i sin tur synnerligen viktigt att anslaget för understöd av enskilda vägar höjs till den nivå det hade före depressionen.

Föreningar för rekreationsområden skall grundas i insjö- och havsområdena

I många förslag i programmet betonas vilken positiv betydelse naturskyddet, landskapet, kulturen och rekreationsområden har för regionalutvecklingen. De mjuka värdena håller på att bli hårda regionalutvecklingsvärden. Dessa värden och regionalutvecklingen skall inte enligt programmet ställas mot varandra. De bästa stränderna skall sparas för rekreation.

Föreningar för rekreationsområden skall inrättas i alla insjö- och havsområden. Fritidsborna, som redan står bakom många kvalitativa kulturevenemang, skall engageras för att värna om och utveckla skärgårds-, kust-, och insjökulturen. Finlands aktivitet inom det internationella samarbetet för att förbättra tillståndet i Östersjön betonas, likaså egna nationella och lokala insatser för att skydda vattendragen.

Att använda stränderna för fritidsboende och permanentboende och turism är inte ett hot mot målen för rekreation eller naturskydd. I dag binder fritidshusen 10 procent av strandlinjen och 2030 kommer 13 procent att göra det. Andra former av att använda stränderna för byggande är marginella.

Finland har 54 skärgårdskommuner och skärgårdsdelar i andra kommuner som har fastställts av statsrådet. Merparten av deras skärgårdsområden är skärgårdsområden med fast vägförbindelse. Åland medräknat finns det 456 bebodda öar utan fast vägförbindelse. De ligger i 127 kommuner. Fritidsboende finns på tusentals öar. Till och med stora bosättningscentra ligger på öar med fast vägförbindelse.

Utvecklingen av skärgården är utom för fritidshusanvändarna av intresse för sportfiskare (1,2 miljoner), båtfolk (700 000 båtar), turister och naturälskare.

Styrgruppen för skärgårdsprogrammet var sammansatt av representanter för landskapsförbunden, kommunerna, medborgarorganisationer och statsförvaltningen. Konsulter var Suunnittelukeskus Oy och Åbo Akademis Fortbildningscentral. Programmet kommer nu att sändas på remiss. Skärgårdsprogrammet 2003–2006 finns i sin helhet fr.o.m. den 9 januari på adressen: http://www.intermin.fi/publikation/skargardsprogrammet

Närmare information: Skärgårdsdelegationens generalsekreterare, konsultative tjänstemannen Jorma Leppänen, (09) 160 44513,
0400 744 900

> Skärgårdsprogrammet 2003–2006