Stugbarometern visar att fritidsboendet har stor ekonomisk betydelse

Skärgårdsdelegationen har tillsammans med statistikcentralen tagit fram ett uppföljningssystem för utvecklingen av fritidsboendet, en stugbarometer. Barometerprojektet finansierades av landsbygdspolitikens samarbetsgrupp ur jord- och skogsbruksministeriets medel. Stugbarometern baserar sig på en postenkät till 5000 ägare av fritidshus som sändes ut 2003 samt statistik- och forskningsuppgifter från olika källor. Svarsprocenten i barometerenkäten var 64 procent, vilket visar på målgruppens stora intresse för saken. Barometern analyserar utvecklingen när det gäller fritidsboendet, hur mycket pengar som satsas, distansarbete, förvärvsarbete, hur tjänsterna används, husets utrustningsstandard samt frågor med anknytning till miljön. Avsikten är att barometern skall göras vart tredje år. Behovet av en barometer har blivit påkallat i och med att boendet på fritidsstugan har ökat och delvis utvecklats i riktning mot helårsboende och på grund av fritidsboendets ökade betydelse för landsbygdens utveckling. De uppgifter som kommer fram i barometern används för beslutsfattandet i samhället.1,9 miljoner finländare har en fritidsbostadEnligt statistiken finns det 461 000 fritidsbostäder i landet. I ägarhushållen ingår ca 800 000 personer. Om man beaktar också mindre användning har stugorna i genomsnitt 11 användare om året av vilka en del kan använda också andra stugor eller flera stugor. Enligt beräkningarna har 1,9 miljoner finländare en egen fritidsbostad eller annars tillgång till en fritidsbostad. En stor del av finländarna omfattas av fritidsboendet trots att stugägarna utgör endast 16 procent av alla hushåll. Två tredjedelar av stugorna ligger vid sjö- eller älvstränder och på öar. Endast 17 procent av stugorna ligger vid kusten och på öar. På öar i sjöar, älvar och havet finns sammanlagt 55 000 stugor. Utan stränder är 16 procent av alla stugor. En stor del av dessa ligger i närheten av skidcentra. Av stugorna ägs 430 000 av privatpersoner eller dödsbon. Resten ägs av företag och sammanslutningar. Två tredjedelar av stugorna ägs av icke-ortsbor. Av de stugor som enligt statistiken är privatägda används 10 procent de facto för annat bruk. Stugorna får bättre standard och komfort Enligt barometern håller stugorna på att få högre standard. Hälften av stugägarna planerar att förbättra standarden på inredning och utrustning nästa år. Nätbunden elektricitet finns i 70 procent av stugorna. Enligt ägarnas uppskattningar är 19 procent av stugorna avsedda enbart för sommarbruk och 29 procent är vinterbonade. Sammanlagt läggs 2,9 miljarder euro om året ner på fritidsboende. Detta fördelas på följande sätt (miljoner euro)Köp av dagligvaror 780Andra varor 207Byggande och reparationer 861Icke-ortsbors köp av tjänster 67Fastighetsskatt och vissa avgifter 173Tomt- och husköp 497Resekostnader 309Sammanlagt 2,9 mrd EURAv de fritidsboende har 20 000 förvärvsarbetat på stugan och 65 000 har åkt in från stugan till arbetet. 36 000 stugägare anser att distansarbete på deltid tänkbart. 9000 stugor är permanent bebodda De som ingår i ett ägarhushåll tillbringar i genomsnitt 72 dygn på stugan. Dessutom använder utomstående personer stugan samtidigt eller någon annan tid omkring 16 dygn om året. Upp till 25 000 stugägare planerar att flytta till stugorten inom de närmaste tre åren. Enligt Befolkningsregistercentralens uppgifter är 9 000 fritidsbostäder permanent bebodda.47 000 fritidsinvånare anser det vara möjligt hyra ut stugan för en viss tid. Detta kan tyda på att uthyrningen av ägarstugor som hittills varit liten håller på att öka. Hälften av fritidsinvånarna får årligen en serviceguide av kommunen. Den andra hälften skaffar information om ortens tjänster på egen hand. Fritidsinvånarna vill köpa arbetstjänster på stugorten Fritidsinvånarna vill köpa arbetstjänster i stugregionen. Intresserade av att köpa bygg- och reparationstjänster är 107 000, bevakningstjänster 61 000 uppvärmning av stugan 13 000 och städtjänster 15 000.Fritidsboende icke-ortsbor köper 51 procent av dagligvarorna i stugortens butiker under korta stuguppehåll och 68 procent under långa stuguppehåll. När en stor del av varorna köps på hemorten eller på väg till stugan har företagen i stugregionerna i princip en köpkraftig efterfrågan som kan öka försäljningen. Vattenförsörjningen och avfallshanteringen kan förbättras Hälften av fritidsinvånarna får sitt hushållsvatten ur egen eller grannens brunn. Den andra hälften tar med sig sitt vatten i kärl. På många stugorter planerar man att ordna vattentillgången till exempel i form av andelslag. När det gäller avfallshanteringen finns det rum för förbättringar. Endast 17 procent säger att kommunen sköter avfallshanteringen. Avfallet hanteras genom kompostering, förbränning eller genom att man tar det med sig hem eller lägger det i sopcontainrar vid vägarna. Vanliga torrdass finns i 70 procent av stugorna. Andelen komposteringstoaletter (17 procent) håller sannolikt på att öka parallellt med vattentoaletter inomhus (13 procent). Hälften av fritidsinvånarna hanterar köksavfallet genom att slänga det i skogendär det filtreras genom marken. Till det allmänna avloppsnätet hör endast en procent av fritidsinvånarna. Likaså slänger en procent av fritidsinvånarna bastuvattnet direkt i sjön. En presentation i Power Point av stugbarometern finns på adressen www.intermin.fi/suomi/saaristoLänk till en annan webbplats. Näramre information: konsultativa tjänstemannen Jorma Leppänen (SM) (09) 160 44513, 0400 744 900, forskare Markku Nieminen, Statistikcentralen (09) 1734 2519, 050-562 4729.