Tryggandet av räddningsväsendets tjänster kräver målmedvetna åtgärder

Inrikesministeriet har publicerat en redogörelse för läget för räddningsväsendets tjänster och ekonomi i välfärdsområdena 2024. Tjänsterna har i huvudsak genomförts enligt lag, men att säkerställa tillräcklig personal, att hantera åldrande materiel och upprätthålla ekonomisk balans innebär stora utmaningar. Man har svarat på behovet av räddningspersoner genom att gradvis öka antalet nybörjarplatser inom räddningspersonsexamen.

Räddningsväsendet är en väsentlig del av den övergripande säkerheten. Räddningsväsendet ska förutse risker, vidta förberedelser såväl för undantagsförhållanden som för störningar under normala förhållanden samt kunna trygga tjänsterna i alla lägen. Redogörelsen skapar en grund för den nationella styrningen och arbetet med att identifiera utvecklingsbehov. 

Tjänsterna för förebyggande av olyckor genomfördes i huvudsak i enlighet med besluten om servicenivån, men bristen på personal försämrade genomförandet av tillsynen och säkerhetskommunikationen. Antalet bränder har minskat med 6 procent sedan 2022, medan antalet dödsfall i bränder visar en uppåtgående trend.

Nivån på räddningsverksamhetens aktionsberedskap är fortsatt god (första insatsen 7 minuter 30 sekunder, räddningsverksamheten 11 minuter 22 sekunder). Det har emellertid blivit svårare att leva upp till verksamhetsmiljöns krav i och med att materielen blir äldre och personalstyrkan och övningsverksamheten minskar. I hälften av välfärdsområdena är genomsnittsåldern på släckningsutrustningen antingen närmare eller över 20 år.

Antalet andra olyckor har i regel minskat, men antalet rapporterade oljeskador har ökat med cirka 9 procent sedan 2022. I kustområdena och kring stora vattendrag har räddningsverken svårigheter att upprätthålla beredskapen att bekämpa miljöskador i enlighet med riskanalyserna. Det har skett en positiv utveckling inom tjänsterna för befolkningsskyddsberedskap, även om det fortfarande finns vissa brister i planeringen och fördelningen av personresurser. 

Den ekonomiska pressen ökar, finansieringen täcker inte kostnaderna

Räddningsväsendets nettodriftskostnader uppgick till cirka 564 miljoner euro, det vill säga i genomsnitt 114 euro per invånare. Den kalkylerade finansieringen understeg nettodriftskostnaderna med cirka 53 miljoner euro. Hyreskostnaderna ökade nominellt  med 20,5 procent och personalkostnaderna med 3,3 procent jämfört med 2023.

Kostnadsstrukturen återspeglar både branschens personalintensitet och systemet med välfärdsområden. Välfärdsområdenas sparåtgärder (14,7 miljoner euro) gällde bland annat räddningsväsendets personal och investeringar, vilket i framtiden kan försämra servicenivån. Räddningsväsendets andel av välfärdsområdenas nettodriftskostnader är cirka 2,2 procent.

– Räddningsväsendets tjänster håller fortfarande i regel en god nivå, men i den nuvarande säkerhetsmiljön behövs målmedvetna åtgärder för att trygga tillgången på personal och förnya materielen. Bristerna i befolkningsskyddsberedskapen bör åtgärdas snabbt, säger räddningsöverdirektören Kimmo Kohvakka.

Avtalsbrandkårer, organisationer och frivilligverksamhet – tryggandet av livskraften i fokus

Avtalsbrandkårsverksamhet, organisationsverksamhet och frivilligverksamhet är av central betydelse för att räddningsväsendets servicesystem ska fungera, och deras verksamhetsförutsättningar bör stärkas ytterligare. Det finns vissa utmaningar med avtalsbrandkårernas kapacitet, tillgång på personal och utbildning, särskilt i glesbygden. Att stödja avtalsbrandkårsverksamheten och ungdomsavdelningarna är en viktig del av räddningsväsendets personalstrategi.

Centrala utvecklingsåtgärder – vad ska välfärdsområdena göra?

Enligt redogörelsen kan räddningsväsendets tjänster upprätthållas och utvecklas endast genom målmedvetna åtgärder. Välfärdsområdena bör göra följande:

• Trygga rekryteringen av räddningspersoner samt deras kompetensutveckling och arbetshälsa. Rekryteringen av räddningspersoner samt de utbildningar och övningar och den kompetensutveckling som yrket kräver bör säkerställas, detta också i syfte att bemöta exceptionella situationer.
• Förnya materielen och nätverket av räddningsstationer på ett kostnadseffektivt sätt. Gemensamma investeringar bör kartläggas i större utsträckning än tidigare och kvaliteten på investeringsplanerna bör förbättras.
• Införa nationella IKT-system och förenhetliga kostnadsberäkningen på ett systematiskt sätt. Områdena bör arbeta för att förbättra kvaliteten på och enhetligheten i uppgifterna i syfte att förbättra den kunskapsbaserade ledningen och göra det lättare att jämföra kostnader.
• Säkerställa planerna, strukturerna och resurserna för befolkningsskyddsberedskapen under alla förhållanden. Planeringen och resursfördelningen i fråga om tjänsterna för befolkningsskyddsberedskap ska motsvara kraven i säkerhetsmiljön.
• Stärka förutsättningarna för avtalsbrandkårsverksamhet. Ett utvecklingsprogram för avtalsbrandkårsverksamheten utarbetas och genomförs.
• Trygga en livskraftig organisations- och frivilligverksamhet. Verksamheten utvecklas som en del av räddningsväsendets servicesystem.

Mer information: specialsakkunnig Tiina Etelälahti, tfn 0295 488 393, [email protected]