Undersökning visar att räddningsväsendets tjänster upplevs som viktiga
Inrikesministeriet lät i januari genomföra en undersökning om uppfattningarna och informationen om räddningsväsendet. Undersökningen genomfördes av TNS Gallup Oy. För undersökningen intervjuades ca ett tusen personer över 15 år. Undersökningen gjordes nu för sjunde gången.
Finländarna uppskattar hemkommunens räddningssystem, som har beredskap att skydda människorna vid olika olyckor och faror. Nästan alla anser att brandkårens verksamhet är effektiv och snabb, yrkeskunnig och pålitlig. Mer än nio av tio finländare uppskattar brandkårens prestationsförmåga.
Majoriteten skulle inte gärna dra ner på några kommunala tjänster. Nästan ingen skulle godkänna nedskärningar som riktar sig mot sjuktransporter och brandkåren. Endast en liten andel (tre procent) skulle minska polisens eller läkartjänstens resurser, sex procent skulle minska skolväsendets resurser.
Två av fem (42 procent) anser att man kunde skära ner på de resurser som tilldelats försvarsmakten. 26 procent anser det samma om idrottstjänsterna och nästan lika många (25 procent) om biblioteken. Enligt 23 procent kunde man skära ner resurserna för miljöskydd.
Strax efter lågkonjunkturen minskade folkets vilja till nedskärningar märkbart. Nu - under de senaste tre åren - har situationen delvis vänt. Fler än år 2008 skulle nu tillåta att man skär ner resurserna för försvarsmakten, biblioteken, miljö- och befolkningsskyddet och socialväsendet.
Hemmet och trafiken anses vara de farligaste miljöerna
Enligt de intervjuade är trafikolyckor och olyckor i hemmet de mest sannolika olyckor som de kan komma att råka ut för. 61 procent anser att det är sannolikt eller i viss mån troligt att de råkar ut för någon slags trafikolycka. 56 procent tror att de kommer att råka ut för en olycka i hemmet. 29 procent tror på sannolikheten för en stor miljöolycka och 25 procent för en stor naturkatastrof såsom översvämning eller storm.
Allt fler anser att olyckor i hemmet och i arbetet är de sannolikaste. Ändringen mellan de olika undersökningarna har varit liten, men under hela undersökningsperioden har sannolikheten för båda olyckstyperna växt med ca tio procentenheter. Andelen personer som tror att stora naturkatastrofer kommer att inträffa har också ökat. Krighshotet har under hela tiden ansetts vara litet.
Oron för kärnkraftsolyckor fortsatte minska
Var tredje (33 procent) anser att det är troligt att det kan inträffa en kärnkraftsolycka i Finlands närområden. Mindre än var tionde är oroad för en kärnkraftsolycka i Finland, krig mot vårt land eller kärnvapenkrig. Märkbart färre är nu rädda för att det ska inträffa en kärnkraftsolycka i Finlands närområden. År 1992 ansåg hela 70 procent att det var åtminstone till en viss del troligt, jämfört med 33 procent idag.
Behovet av beredskap erkänns
Finländarna anser att räddningsväsendets bereskapssystem är viktiga med tanke på säkerheten. 66 procent anser att varningssystemet för befolkningen är mycket viktigt. Skyddsrum är mycket viktiga för 50 procent och olika evakueringsplaner för 59 procent. 60 procent anser att strålningsövervakning är mycket viktigt, 56 procent anser det samma om automatiska släcksystem, dvs. sprinklers.
Större beredskap för olyckor bland folket
Brandvarnare är idag mycket vanliga och finns i 95 procent av hushållen. Antalet brandvarnare har ökat markant. T.ex. år 1992 fanns brandvarnare i bara 42 procent av hushållen.
Oroväckande är dock att brandvarnarnas funktion testas mer sällan än tidigare. Tolv procent testar brandvarnarens funktion minst en gång i månaden. År 2000 testade hela 22 procent brandvarnarens funktion minst en gång i månaden.
I undersökningen frågades nu för första gången hur väl man känner räddningsplanerna. I fastighetsbolagets och arbetsplatsens räddningsplaner finns anvisningar för invånare och arbetstagare om hur man förebygger olyckor och hur man agerar vid olycksfall och faror. Majoriteten, totalt 71 procent, av dem som arbetar på en arbetsplats med minst 30 arbetstagare har fått information om arbetsplatsens räddningsplan. I bostadshus har informationen inte gått fram lika bra. Endast var tredje (35 procent) av de intervjuade som bor i en byggnad med minst fem bostäder var medveten om det egna husets räddningsplan.
Hur man agerar i nödsituationer ganska välkänt
Finländarna känner mycket väl till nödnumret. 96 procent svarade spontant rätt, dvs. 112, på frågan.
Kännedomen om den allmänna farosignalen (oavbruten stigande och sjunkande ljudsignal som varar ca en minut) har minskat från 61 procent år 1992 till oroväckande låga 39 procent år 2011.
63 procent har planerat hur de ska avlägsna sig från bostaden i en nödsituation. För första gången frågade man nu om de intervjuade hade deltagit i utrymningsövningar. 54 procent hade deltagit i en utrymningsövning på arbets- eller studieplatsen. I händelse av elsdsvåda sade 89 procent att de ringer nödnumret 112. 71 procent skulle försöka släcka branden om de kan. 43 procent skulle försöka rädda dem som är i fara och varna andra.
Information om räddningsväsendet fås från många olika källor
TV och olika kurser är de två viktigaste informationskällorna för information om räddningsbranschen. 37 procent sade att de fått information från TV, 30 procent från kurser. Även arbetsplatsen (35 procent) och dagstidningar (32 procent) är viktiga informationskällor. Skolor har gett information till 26 procent, brand- ochräddningsmyndigheterna till 17 procent.
Information om räddningsfrågor fås från flera olika källor och jämnare än om många andra frågor. Arbetsplatsernas betydelse som informationskälla är märkbart större än genomsnittet.
I den senaste undersökningen utreddes också Internets roll i informationsanskaffningen. Internets betydelse är åtminstone inte ännu så stor när det gäller räddningsfrågor. Totalt 12 procent sade att de fått information om frågan från nätet.
Närmare information: räddningsöverdirektör Pentti Partanen, 07187 88400, beredskapsdirektör Janne Koivukoski, 07187 88420, överinspektör Maija Peltokangas, 07187 88433
Grafiska presentationer om undersökningsresultaten finns på räddningsväsendets webbplats på adressen: http://www.pelastustoimi.fi/turvatietoa/gallup-2011