Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Återgå till startsidan för Sisäministeriö-webbplatsen
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
    • Räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
    • Gränssäkerhet
    • Migration
    • Nationell säkerhet
    • Civil krishantering
    • Finlands flagga och vapen
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Nyheter
  • Beställ nyheter
  • Krisen i Ukraina
  • Läget vid östgränsen
suomi svenskaLäs artikeln på svenska

Tutkimus osoittaa, että pelastustoimen palveluja pidetään tärkeinä

sisäministeriö
Julkaisuajankohta 10.3.2011 8.45
Tyyppi:Tiedote -

Sisäasiainministeriö selvitti tammikuussa TNS Gallup Oy:n tutkimuksella kansalaisten käsityksiä ja tietoja pelastustoimesta. Tutkimuksessa haastateltiin noin tuhatta yli 15 vuotta täyttänyttä henkilöä. Tutkimus tehtiin nyt seitsemättä kertaa.

Suomalaiset arvostavat oman asuinkuntansa pelastusjärjestelmää, joka on varautunut suojelemaan kansalaisia erilaisissa onnettomuus- ja vaaratilanteissa. Melkein kaikkien mielestä palokunnan toiminta on tehokasta ja nopeata sekä ammattitaitoista ja luotettavaa. Useampi kuin yhdeksän suomalaista kymmenestä tunnustaa niiden suorituskyvyn.

Valtaosa ei mielellään karsisi mitään kunnallisia palveluita. Sairaankuljetukseen ja palokuntaan kohdistuvia vähennyksiä ei hyväksyisi käytännössä kukaan. Vain marginaalinen joukko (3 %) nipistäisi resursseja poliisilta tai lääkäripalveluista, kuusi prosenttia koulutoimesta.

Kaksi viidestä (42 %) on sitä mieltä, että puolustusvoimille myönnetyissä resursseissa voisi olla karsimisen varaa. 26 prosenttia ajattelee samaa liikuntapalveluista, käytännössä yhtä moni (25 %) kirjastoista. Ympäristönsuojeluun sijoitettavia resursseja voisi vähentää 23 prosentin mielestä.

Heti lamavuosien jälkeen kansalaisten karsimisinnokkuus väheni selvästi. Nyt - kuluneen kolmen vuoden aikana - tilanne on osin kääntynyt. Useampi kuin 2008 sallisi nyt puolustusvoimiin, kirjastoihin, ympäristön- ja väestön suojeluunsekä sosiaalitoimeen kohdistuvia karsimisia.

Kotia ja liikennettä pidetään vaarallisimpina ympäristöinä

Liikenneonnettomuus ja tapaturma kotona ovat kansalaisten mielestä todennäköisimmät onnettomuudet, joihin he itse joutuvat osallisiksi. 61 prosenttia pitää todennäköisenä tai jossain määrin todennäköisenä, että joutuu jonkinlaiseen liikenneonnettomuuteen. 56 prosenttia ennakoi kohtaavansa kotonaan jonkinlaisen tapaturman. Suuren ympäristöonnettomuuden mahdollisuuteen uskoo 29 prosenttia ja suureen luonnononnettomuuden kuten tulvan tai myrskyn mahdollisuuteen 25 prosenttia.

Yhä useampi pitää koti- ja työtapaturmia todennäköisimpinä. Yksittäisten tutkimuskierrosten välinen muutos on ollut vähäinen, mutta koko tutkimusajanjakson aikana kummankin todennäköisyys on kasvanut noin 10 prosenttiyksiköllä. Suurten luonnononnettomuuksin sattumiseen uskovien osuus on myös ollut enemmän kasvussa kuin vähenemässä. Sodanuhka on koko ajan koettu erittäin vähäiseksi.

Huoli ydinvoimalaonnettomuudesta vähentynyt edelleen

Joka kolmas (33 %) pitää todennäköisenä, että Suomen lähialueilla tapahtuisi ydinvoimalaonnettomuus. Ydinvoimalaonnettomuus Suomessa tai maatamme kohtaavat sodat, tavanomainen tai ydinsota, ovat harvemman kuin joka kymmenennen pelkoja. Suomen lähialueilla tapahtuva ydinvoimalaonnettomuus pelottaa nyt selvästi harvempaa. 1992 peräti 70 prosenttia piti sellaista vähintään jossain määrin todennäköisenä, nyt siis 33 prosenttia.

Varautumisen tarpeellisuus tunnustetaan

Suomalaiset kokevat turvallisuuden kannalta tärkeäksi pelastustoimen varautumisjärjestelmät. 66 prosenttia toteaa väestön varoitusjärjestelmän olevan erittäin tärkeä asia. Väestönsuoja on sitä 50:lle ja erilaiset evakuointisuunnitelmat 59 prosentille. 60 prosenttia pitää säteilynvalvontaa erittäin tärkeänä, 56 prosenttia ajattelee samoin automaattisesta sammutusjärjestelmästä eli sprinklereistä.

Kansalaisten onnettomuustilanteisiin varautuminen on yleistynyt

Palovaroitin on tänä päivänä erittäin yleinen, 95 prosentilla kotitalouksista on palovaroitin. Laitteen yleistyminen on ollut voimakasta. Esimerkiksi vuonna 1992 sellainen löytyi vain 42 prosentissa talouksista.

Hälyttävä tieto on kuitenkin se, että palovaroittimen toimintakunto tarkistetaan aikaisempaa harvemmin. 12 prosenttia tarkistaa palovaroittimensa toimintakunnon vähintään kerran kuukaudessa. Vuonna 2000 jopa 22 prosenttia kertoi tehneensä niin vähintään kerran kuukaudessa.

Tutkimuksessa kysyttiin nyt ensimmäistä kertaa pelastussuunnitelman tuntemisesta. Taloyhtiön ja työpaikan pelastussuunnitelmissa annetaan asukkaille ja työntekijöille ohjeita onnettomuuksien ehkäisemiseksi sekä onnettomuus- ja vaaratilanteissa toimimiseksi. Enemmistö vähintään 30 henkilön työpaikalla työskentelevistä on saanut tietoa työpaikan pelastussuunnitelmasta. Kaikkiaan 71 prosenttia kyseiseen ryhmään kuuluvista kertoi tulleensa informoiduksi. Asuinrakennuksissa tieto ei ole kulkenut yhtä hyvin. Vain joka kolmas (35 %) sellainen vastaaja, joka asuu vähintään viisi asuinhuoneistoa sisältävässä rakennuksessa, oli tietoinen oman talonsa pelastussuunnitelmasta.

Hätätilanteiden toimintamallit ovat melko hyvin hallinnassa

Suomalaiset tuntevat erittäin hyvin hätänumeron. 96 prosenttia osasi vastata kysyttäessä spontaanisti oikein eli 112.

Yleisen vaaramerkin tunteminen (nouseva ja laskeva yhtäjaksoinen ääni, kesto noin 1 min.) on vähentynyt vuoden 1992 prosentista 61 vuoden 2011 hälyttävään prosenttilukuun 39.

63 % on suunnitellut poistumisen asunnostaan hätätilanteessa. Osallistumista poistumisharjoitukseen kysyttiin nyt ensimmäistä kertaa. 54 % on osallistunut poistumisharjoitukseen työ- tai opiskelupaikallaan. Tulipalon sattuessa 89 % sanoi soittavansa hätänumeroon 112. Vastaajista 71 prosenttia yrittäisi sammuttaa palon, mikäli vain pystyy. 43 % yrittäisi pelastaa vaarassa olevat ja varoittaisi muita.

Pelastustoimen tietoa saadaan useista lähteistä

Televisio ja erilaiset kurssit ovat kaksi tärkeintä pelastusalaa koskevan tiedon lähdettä. 37 prosenttia kertoi saaneensa informaatiota televisiosta, 30 prosenttia kursseilta. Myös työpaikat (34 %) sekä sanomalehdet (32 %) ovat keskeisessä asemassa. Koulut ovat antaneet tietoa 26:lle, palo- ja pelastusviranomaiset 17 prosentille.

Pelastusasioita koskevaa tietoutta saadaan useammista lähteistä ja tasaisemmin kuin monissa muista aiheista. Työpaikkojen merkitys on tiedonlähteistä tavanomaista selvästi suurempi.

Tuoreessa tutkimuksessa tarkasteltiin myös Internetin roolia tiedonhankinnassa. Pelastusasioissa sen merkitys ei ainakaan vielä nouse kovin korkeaksi. Kaikkiaan 12 prosenttia kertoi saaneensa sieltä asiaa koskevaa tietoutta.

Lisätietoja: pelastusylijohtaja Pentti Partanen, 07187 88400, valmiusjohtaja Janne Koivukoski, 07187 88420, ylitarkastaja Maija Peltokangas, 07187 88433

Tutkimustulokset ja graafiset esitykset tutkimustuloksista löytyvät pelastustoimen verkkosivuilta osoitteesta: http://www.pelastustoimi.fi/turvatietoa/gallup-2011

INRIKESMINISTERIET
Sisäministeriö | Ministry of the Interior

Kyrkogatan 12, Helsingfors
PB 26, 00023 Statsrådet
Växel 0295 480 171
[email protected] 

 

 

Information om webbplatsen
Tillgänglighetsutlatande
Dataskydd
Frågor och synpunkter

X (Twitter)
Instagram
LinkedIn
Facebook
YouTube

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom polisens ansvarsområde
      • Brottslighet i Finland
      • Organiserad brottslighet
        • Kampen mot organiserad brottslighet
      • Bekämpning av terrorism
        • Bekämpningsåtgärder i Finland
      • Våldsbejakande radikalisering och extremism
      • Hatbrott
        • Riktade trakasserier
      • Människohandel
      • Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi
      • Cyberbrottslighet
        • Bekämpning av cyberbrottslighet
      • Skjutvapen
        • Skjutvapenlagstiftningen
      • Penningspel
      • Penninginsamling
      • Allmän ordning och säkerhet
      • Bevakning och ordningsövervakning
      • Organisation och ansvarsfördelning inom polisen
        • Polisens befogenheter
      • Författningar
    • Räddningsväsendet
      • Regerinsprogrammets åtgarder inom räddningsväsendet
      • Räddningsverksamhet
        • Sjöräddning
        • Varningsmeddelande
      • Förebyggande av olyckor
        • Sotning
        • Brandvarnare och andra brandskyddsanordningar
          • Brandvarnare
          • Ansvaret för brandvarnare ändrade 2026
          • Kolmonoxid- och värmevarnare
          • Utrustning för förstahandssläckning
          • Brandskyddsanordningar i byggnader
          • Anläggningar som kopplas till nödcentralen
          • Tillsyn över brandskyddsanordningar
          • Frågor och svar om brandvarnare
        • Räddningsplan
        • Brandsäkerhet
      • Beredskap
        • Nationell riskbedömning
        • Befolkningsskydd
        • Skyddsrum
        • Beredskapsguiden
      • Internationellt bistånd
        • Internationellt samarbete inom civil beredskap
        • Civilskyddsmekanism
      • De riksomfattande målen för välfärdsområdena
      • Räddningsväsendets organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
      • Information till ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige
        • Räddningsväsendets uppgifter
        • Ordnande och styrning av tjänsterna
        • Finansieringen av räddningsväsendet inom välfärdsområdena
        • Personalen inom räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
      • Nödcentralerna
      • Tjänster
      • Författningar
    • Gränssäkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder för gränssäkerheten
      • Gränsövervakning
      • Sjöräddningen
      • Bekämpning av miljöskador på havsområden
      • Smart gränsförvaltning
      • Frontex-samarbete
      • Organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
    • Migration
      • Regeringsprogrammets migrationspolitiska åtgärder
        • Skärpta villkor för permanent uppehållstillstånd
      • Organisation och ansvarsfördelning
      • Migrations- och asylpolitik
        • Familjeåterförening
      • Asylsökande och flyktingar
        • Kvotflyktingar
          • Frågor och svar om flyktingkvoten
        • Frågor och svar om asylsökande
      • EU:s gemensamma asylsystem
      • Att avlägsnas ur landet och att lämna landet
        • Frivillig återresa och återvändande
        • Återtagandeavtal
      • Medborgarskap
        • Kraven för och konsekvenserna av beviljande av finskt medborgarskap
        • Utlandsfinländare
        • Frågor och svar om förlust av medborgarskap
        • Frågor och svar om dubbelt medborgarskap
      • Bekämpning av olaglig inresa och vistelse
      • Beredskap för omfattande flyktinginvandring
      • Författningar
    • Nationell säkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom den nationella säkerheten
      • Vad är den nationella säkerheten?
      • Skydd av kritisk infrastruktur
        • Riksomfattande plan och nationell riskbedömning
        • Identifiering av kritiska aktörer
        • Svar på frågor om CER-lagen
      • Civil underrättelseinhämtning
        • Frågor och svar
      • Hybridhot
      • Cybersäkerhet
      • Författningar
    • Civil krishantering
      • Finlands mål
      • Pågående operationer
      • Rekrytering och utbildning av experter
      • Organisation och ansvarsfördelning inom civil krishantering
      • Författningar
    • Finlands flagga och vapen
      • Flaggdagar och tider
        • Flaggdagar 2026
        • Förslag om flaggdagar
      • Sorgflaggning
      • Flaggning med EU-flaggan
      • Flaggornas rangordning
      • Information om flaggan
        • Flaggans historia
      • Finlands vapen
      • Flaggan och vapnet i näringsverksamhet
      • Frågor och svar om flagga och vapen
      • Författningar
  • Aktuellt
    • Nyheter
      • Nyhetsarkiv
    • Beställ nyheter
    • Krisen i Ukraina
      • Civilt materialbistånd till Ukraina
        • Laptops for Ukrainen
        • Civilt bistånd som skickats
      • Hjälp till ukrainare
      • Tillfälligt skydd
      • Anvisningar till kommunerna
      • Frågor och svar
    • Läget vid östgränsen
  • Projekt och lagberedning
    • Revidering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning
    • Passprojekt
    • Stärkande av brottsbekämpningen
      • Frågor och svar om lagstiftning som gäller biometriska uppgifter
      • Frågor och svar om bestämmelserna om kriminalunderrättelseinhämtning
    • Reform av penningspelssystemet
      • Frågor och svar
    • Skjutbaneprojektet
    • Revidering av medborgarskapslagen
      • Frågor och svar
    • Nationella projektet för arbetssäkerheten inom räddningsbranschen
    • Alla inrikesministeriets projekt
    • Lagstiftningsplan
    • På remiss
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Inrikesminister
      • Kanslichef
      • Avdelningar och enheter
    • Förvaltningsområdet
    • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten
    • Koncernstrategi
    • Planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • EU-beredningssektioner
      • Finland och Nato
    • Laglighetsövervakning
      • Laglighetsövervakning inom inrikesministeriets förvaltningsområde
    • Beredskapsärenden
    • Forskning
      • Informationsverktyget Sentimentti
      • Strategisk framsynsverksamhet
    • Fonder
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Personal
      • Ansvar och värderingar
      • Personalförmåner
      • Lön
      • Rekryteringsprocessen
      • Praktik vid inrikesministeriet
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Inledande av ärenden
    • Begäran om information till ministeriet
    • Ledningens, avdelningarnas och de fristående enheternas kontaktuppgifter
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Synpunkter
    • Dataskydd
      • Om kakor på webbplatsen
    • Tillgänglighetsutlåtande
    • Beskrivning av handlingars offentlighet