Utbildning och ökad medvetenhet främjar avslöjandet och identifieringen av människohandel
En utredning som inrikesministeriet beställt granskade betänketiden för offer för människohandel under vilken offren kan besluta om de tänker samarbeta med myndigheterna för att de som misstänks för människohandel ska kunna gripas. Dessutom utreddes hur misstanke om försäljning av sexuella tjänster tillämpas som grund för avvisning.
Utredningen genomfördes av Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI. Målet var att få reda på om det i lagstiftningen, tillämpningen av lagstiftningen eller i myndighetspraxisen finns utmaningar eller missförhållanden som hindrar att människohandel avslöjas och som samtidigt utgör hinder för att i synnerhet offer för sexuellt utnyttjande hänvisas till hjälpsystemet, för att deras rättigheter tillgodoses och därmed även för att straffansvaret realiseras.
Utredningen gäller åren 2015–2021 och den baserar sig på det skriftliga beslutsmaterial som hjälpsystemet för offer för människohandel, polisen och Gränsbevakningsväsendet tagit fram samt på intervjuer med sammanlagt 17 experter och en erfarenhetsexpert. De som intervjuades representerade polisen, Gränsbevakningsväsendet, hjälpsystemet för offer för människohandel vid förläggningen i Joutseno och organisationer som hjälper offren. Materialet i utredningen analyserades så långt möjligt både kvantitativt och kvalitativt.
Betänketiden ansågs allmänt vara en god praxis
Enligt utlänningslagen kan ett offer för människohandel, innan han eller hon beviljas uppehållstillstånd, ges en betänketid på minst 30 dagar och högst sex månader. Tiden är avsedd för legalisering av vistelsen i landet för ett misstänkt offer för människohandel som vistas i landet utan uppehållsrätt. Under betänketiden får offret tid att börja återhämta sig från sina erfarenheter och att överväga att samarbeta med polisen.
Under den granskade perioden beviljades 78 nya betänketider. Hjälpsystemet för offer för människohandel gav 73 av dessa. De myndigheter och experter som intervjuades för utredningen ansåg att betänketiden allmänt taget är en god praxis som ger offren för människohandel tid att överväga att samarbeta med polisen. Betänketiden bidrar till återhämtning och kan också öka offrets förtroende för myndigheterna. Utmaningar för betänketiden ansågs vara förundersökningsmyndigheternas bristfälliga information om möjligheten att bevilja betänketid, den oförutsägbara längden på betänketiden samt grunden för avbrytande av betänketiden i en situation där offret har återupptagit kontakten med dem som misstänks för människohandel.
Rädslan för avvisning är en utmaning
I utlänningslagen föreskrivs att en utlänning får avvisas om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon kommer att sälja sexuella tjänster. Enligt utredningen har denna avvisningsgrund tillämpats rätt så sällan under de senaste åren. Åren 2015–2021 fattades sammanlagt 75 avvisningsbeslut på basis av misstanke om försäljning av sexuella tjänster, och antalet har minskat under de senaste åren.
Enligt utredningen är det ofta svårt för förundersökningsmyndigheterna att bedöma om försäljningen av sexuella tjänster eventuellt är förknippad med människohandel och utnyttjande. Hotet om avvisning kan försvåra avslöjandet av människohandel eftersom migranter som säljer sexuella tjänster är rädda för att avvisas och få inreseförbud. Avvisning kan i värsta fall öka sårbarheten hos personer som redan befinner sig i en svår situation och främjar således inte avslöjandet av människohandel och realiserandet av straffansvaret.
Myndigheternas medvetenhet måste ökas
I utredningen ges flera rekommendationer som syftar till att förbättra avslöjandet och identifieringen av människohandel och på så sätt främja offrens rättigheter och realiserandet av straffansvaret i Finland. Det rekommenderas att förundersökningsmyndigheterna ges utbildning och att deras medvetenhet om möjligheten att ge betänketid ökas. Dessutom föreslås det att försäljning av sexuella tjänster som grund för avvisningsbeslut stryks i utlänningslagen.
Utifrån utredningen kan man göra en bedömning av eventuella behov att ändra lagstiftningen eller av andra utvecklingsåtgärder.
Ytterligare information:
specialplanerare Anniina Jokinen, HEUNI, tfn 050 3517 044, [email protected]
specialsakkunnig Roope Jokinen, SM, tfn 0295 488 362, [email protected]