Regionbarometern 2007
De almänna utsikterna för utvecklingen i kommunerna är ljusa. En markant ändring jämfört med tidigare är att skillnaderna mellan landskapen har krympt när det gäller utvecklingen. En bedömning av kommunernas beslutsfattare är att skillnaderna hade ökat under flera år. Men problemet är att skillnaderna inom landskapen är desamma som förut. På centralorterna är kalkylerna fortfarande bättre än i andra kommuner.
De högsta förväntningarna har de industrialiserade stadsregionerna och stora stadsregionerna. Inom Helsingfors metropolområde ser man försiktigare på framtiden än tidigare.
Förutsättningarna för att tillhandahålla basservice har försämrats
De kommunala beslutsfattarna oroar sig för basservicen och hur den ska ordnas i kommunerna. Uppskattningarna har på nytt blivit sämre efter en bättre utveckling under två år. Framför allt har problemen inom hälsovården och äldreomsorgen ökat i hela landet.
Också skolsituationen väntas småningom bli svagare. För barndagvården går det huvudsakligen mycket bra men i Helsingfors metropolområde väntas den bli svagare i framtiden.
Nästan hundra kommuner överväger sammanslagning inom tre år
Tilltron till kommunsamarbete har minskat jämfört med tidigare ochförväntningarna är de lägsta sedan våren 1997. I glesbygdsområdena beräknas samarbetsproblemen öka under de närmaste åren. Dessutom har det uppstått sprickor i förutsättningarna för samarbetet inom Helsingfors metrolpolområde. De kommunala beslutsfattarna betonar fortfarande samverkan inom de ekonomiska regionerna. Ambitionen är också att intensifiera kontakterna till näringslivet.
Inställningen till kommunsammanslagningar är positiv. I höstens enkät bedömde något över hälften av svarspersonerna att den egna kommunen kommer att fatta ett beslut om sammanslagning inom tio år. Dessutom tror en fjärdedel på en sammanslagning redan inom tre år. Mest positiv är inställningen till frågan i mellanstora stadsregioner, stora stadsregioner och på landsbygdsorter. Minst nytta av en sammanslagning beräknas glesbygdsområdena ha.
Kommunernas ekonomi stramas åt, skatteinkomsterna ökar dock snabbt åtminstone nästa år
Det bedöms att kommunernas ekonomiska situation kommer att stramas åt under de närmaste åren. På basis av höstens enkät har förväntningarna blivit dystrare i synnerhet inom Helsingfors metropolområde.
Trots de försvagade ekonomiska utsikterna väntas kommunernas skatteinkomster öka åtminstone i år och nästa år i hela landet. På centralorterna i landskapen bedömer nästan alla svarspersoner att skatteinkomsterna ökar, i de andra kommunerna är beräkningarna något försiktigare.
Trots de ökade skatteinkomsterna finns det alltjämt stor press på att höja skattesatsen. Beslut om förhöjning nästa år har fattats i över hundra kommuner, lika många bedömer att det finns behov av höjningar också för 2009.
Kommunernas skuldsättning ökar i år och nästa år. Mest ökar lånen inom Helsingfors metropolområde och i stora stadsregioner. Kommunernas beslutsfattare betonar att ett av de bästa sätten att balansera upp den kommunala ekonomin är att lägga om servicestrukturen. Andra åtgärder är framför allt höjda avgifter, realisering av anläggningstillgångar och minskade investeringar.
Regionbarometern är enkätundersökning som inrikesministeriet och Finlands Kommunförbunds har låtit utföra sedan hösten 1991. Enkäten utförs av Statistikcentralen. I enkäturvalet ingår den kommunala ledningen bland tjänsteinnehavare och förtroendevalda i alla 431 kommuner i Finland.
Hämta rapporten i sin helhet här www.intermin.fi/publikation/522007
Närmare information: konsultativ tjänsteman Markku Nissinen (09) 160 44522 (inrikesministeriet), Finlands Kommunförbunds Vice VD Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma (09) 771 2007, 050364 7883, specialsakkunnig Timo Sinisalo (09) 160771 2534, 050648 39 (Finlands Kommunförbund), specialmedarbetare Anna-Mari Vimpari (09) 160 33006, 040 722 7028