Arbetsgrupp föreslår modell med partnerskap för att organisera och finansiera läkar- och räddningshelikopterverksamheten
En arbetsgrupp vid inrikesministeriet som har undersökt hur läkar- och räddningshelikopterverksamheten skall organiseras och finansieras föreslår att kostnaderna för flygverksamheten i framtiden huvudsakligen skall betalas med penningautomatbidrag som beviljas av statsrådet, tilläggskostnaderna för hälsovården skall ingå till fullt belopp i statsandeln för sjukvårdsdistrikten och att ett specialanslag för inrikesministeriet skall användas för räddningsverksamheten och efterspaning av försvunna personer. Arbetsgruppen lämnade sin rapport till inrikesminister Kari Rajamäki i dag tisdagen den 20 januari.
Ett mål som skrevs in i regeringsprogrammen våren 2003 var: -Läkar- och helikopterverksamheten utvecklas som en del av skyddsnätet i hela landet. Strävan är att överföra finansieringen av räddningshelikopterverksamheten så att den inte sker med penningautomatbidrag utan med medel ur budgeten?.
Inrikesministeriet tillsatte den 27 juni 2003 en arbetsgrupp för att utreda vilka lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder som behövs för att organisera och finansiera räddningshelikopterverksamheten. Arbetsgruppens uppgift var främst att utreda alternativ där verksamheten till alla delar finansieras med anslag ur statsbudgeten.
Modellen med partnerskap förutsätter i praktiken att nuvarande eller motsvarande aktörer i form av föreningar är med om att organisera helikopterverksamheten på lokal nivå. Föreningen skall själv ansvara för föreningsverksamheten och också den frivilliga insamlingsverksamheten skall utgöra en andel av finansieringen av verksamheten.
Enligt arbetsgruppens förslag skall helikopterverksamheten kompletteras med de existerande offentliga räddnings- och hälsovårdstjänsterna. Uppgifterna för de här ansvarsområdena ändras inte, men de ansvariga myndigheterna erbjuds möjlighet att använda helikopter för åtgärder som krävs i svåra och kritiska fall.
Därför skall myndigheter med ansvar för hälsovården, räddningsverksamheten och efterspaning av försvunna personer fastställa de verksamhets- och larmprinciper som skall tillämpas i samband med användning av helikopter så att de är enhetliga i hela landet. På så sätt kan nyttan med helikoptern bäst styras kostnadseffektivt till de centrala uppgifter som är specifika för den.
Arbetsgruppen föreslår att de personer som får hjälp skall ha ett ansvar för den vård de får som motsvarar normala hälsovårdskostnader.
Kostnaderna för sex verksamhetsställen är nästan 14 miljoner euro
Enligt arbetsgruppen kan antalet helikoptrar, precis som helikopterarbetsgruppen 1998 föreslog, vara högst åtta om behovet anses uppenbart och det finns ekonomiska förutsättningar för dem.
I slutet av 2003 fanns det sex privata läkar- och räddningshelikoptrar i Finland. De var placerade i Sodankylä, Varkaus, Vanda, Åbo, Vasa och Uleåborg. Arbetsgruppen beräknar kostnaderna för sex verksamhetsställen 2005 till sammanlagt nästan 14 miljoner euro. Den andel av flygverksamheten som skall täckas med penningautomatbidrag är cirka 60 procent. Hälsovårdskostnaderna är omkring en fjärdedel av totalkostnaderna d.v.s. sammanlagt 3,6 miljoner euro. Inrikesministeriet skall enligt nuvarande nivå ersätta de årliga kostnaderna med 1 miljon euro. Intäkterna av föreningarnas egen insamling av medel förutsätts i fortsättningen vara ca 0,9 miljoner euro om året.
Arbetsgruppen föreslår att finansieringsansvaret för läkar- och räddningshelikopterverksamheten skall klargöras i rambeslutet för 2005?2008 och beaktas i budgeten för 2005.
Finansministeriets representant antecknade avvikande mening
Till rapporten fogade finansministeriets representant avvikande mening enligt vilken bl.a. en ökning av statens totalkostnader över ramen för åren 2004?2007 inte är befogad. Vid sidan av tilläggskostnaderna innebär detta en ändring av den nuvarande fördelningen av uppgifter och kostnader mellan staten, kommunerna och den privata sektorn och passar dåligt ihop med målen för det kalkylerade statsandelssystemet. Lösningarna skall genomföras i normal ordning i samband med rambesluten och budgeterna utan särskilda principbeslut.
Ordförande för arbetsgruppen som utrett organisationen och finansieringen av läkar- och räddningshelikopterverksamheten var konsultativa tjänstemannen Timo Viitanen från inrikesministeriet och medlemmar överinspektör Tiina Männikkö och polisöverinspektör Pertti Luntiala från inrikesministeriet, äldre regeringssekreterare Minnamaria Nurminen från försvarsministeriet, överinspektör Janne Peräkylä från social- och hälsovårdsministeriet, budgetsekreterare Juha Majanen från finansministeriet, kommodor Erkki Uitti från gränsbevakningsväsendet, flygledare Pekka Halme från Luftfartsverket och utvecklingschef Markku Haiko från Finlands Kommunförbund. Sekreterare för arbetsgruppen var räddningsöverinspektör Veli-Pekka Ihamäki från inrikesministeriet.
Rapporten i sin helhet finns på finska på adressen www.intermin.fi/julkaisu/012004Linkki toiselle sivustolle.
Närmare information: konsultative tjänstemannen Timo Viitanen, (09) 160 44575