Oberoende utredning: asylprocessen bör utvecklas som helhet

En oberoende utredning granskar asylprocessen med tanke på kvalitet, smidighet och asylsökandes rättsskydd. En motsvarande utredning som omfattar hela processen och de olika myndigheterna har inte gjorts tidigare.

Asylprocessen måste utvecklas som helhet så att man allt bättre beaktar asylsökandes synvinkel och intresse, konstateras det i den oberoende utredningen som beställdes av inrikesministeriet. Med sökandens intresse avses att sökanden har så bra förutsättningar som möjligt att anhängiggöra sitt ärende och se till att alla väsentliga saker beaktas i behandlingen av ansökan.

Syftet med den oberoende utredningen var bl.a. att identifiera behoven av att utveckla asylprocessen samt att granska tillvägagångssätten mellan olika myndigheter och verksamhetsmodellerna vid förvaltningsdomstolarna när det gäller asylfrågor. Samtidigt ville man utreda hur asylprocessen i fortsättningen skulle kunna göras smidigare, processens kvalitet förbättras och dess längd förkortas samtidigt som man allt bättre sörjer för asylsökandenas rättsskydd.

I utredningen har man försökt identifiera riktlinjer för myndigheternas utvecklingsarbete såväl på kort som på lång sikt.

En stark början leder till en smidig process

Utredningen poängterar att en stark början är viktig för en smidig asylprocess: Sökandens grunder för att få asyl ska från början utredas på ett så kvalitativt sätt som möjligt. På så sätt förbättras sökandens rättsskydd samt förebyggs brister och fel som det kan gå långsamt och bli dyrt att korrigera senare.

Den viktigaste fasen i asylutredningen är samtalet, och enligt utredningen måste dess utveckling också i fortsättningen uppmärksammas särskilt. Asylsamtal är ett belastande arbete som kräver särskilda kunskaper. Migrationsverket måste reservera tillräckligt med personalresurser för detta, eftersom samtalens tidsplan och antalet extra samtal som behövs har med tanke på enskilda sökande flera månaders inverkan på längden på processen.

Enligt utredningen bör aktörerna ha gemensamt överenskomna tidsplaner för olika grupper av sökande. I utredningen föreslås också att sökandena bör ha möjlighet att före asylsamtalet få individuell rättshjälp som ordnas av en myndighet. Man måste se till att sökandena får tillräcklig information om hur processen framskrider samt om sökandens rättigheter och skyldigheter.

I utredningen rekommenderas att kvaliteten på rättshjälpen och kvalitetskontrollen förbättras. Arvoden för rättsbiträden kunde i fortsättningen igen vara exempelvis timbaserade så att ersättningen bättre skulle motsvara det utförda arbetet. Dessutom bör besvärstiderna i anslutning till asylprocessen enligt utredningen återställas så att de motsvarar allmänna besvärstider enligt förvaltningsprocesslagen.

Genomförandet av de nya rekommendationerna pågår redan

Utredningen innehåller totalt 21 rekommendationer som gäller processens olika skeden. Rekommendationerna har delats in i fem helheter:

• gemensam målsättning och vision för att utveckla den praktiska verksamheten (3 rekommendationer)
• bättre rättsskydd för sökande (5 rekommendationer)
• anhängiggörande och utredning av identiteten (2 rekommendationer)
• ledarskap, kompetens och kvalitet (7 rekommendationer)
• övriga teman (4 rekommendationer).

Rekommendationerna gäller till stor del utvecklingsobjekt som också Migrationsverket i fjol identifierade i sin egen analys om hur asylsystemet fungerar. I utredningen konstateras att Migrationsverket under de senaste åren särskilt har satsat på kvalitetskontroll och kvalitetssäkring. Dessa utvecklingsåtgärder har för sin del varit reaktioner på de identifierade behoven och missförhållanden.

Precisering och genomförande i praktiken av utredningens rekommendationer kräver fortsatt utveckling och ytterligare resurser av myndigheter och andra aktörer. Regeringen ger riktlinjer för eventuella fortsatta åtgärder bl.a. utifrån regeringsprogrammet som har flera beröringspunkter med utredningens resultat.

Enligt regeringsprogrammets riktlinjer ska man bl.a. behandla asylansökningarna utan onödiga dröjsmål i ett individuellt förfarande som garanterar rättsskyddet. Det föreslås att asylsökandes rättsskydd ska stärkas så att det blir möjligt att använda sig av ett biträde vid asylsamtalet. Därtill tas timarvoden för biträdena och allmänna förvaltningsrättsliga besvärstider i bruk. Den allmänna juridiska rådgivningen för asylsökande förbättras.

Utredningen stöder den offentliga debatten

År 2015 stod Finlands asylsystem inför en ny och krävande situation när antalet asylsökande plötsligt ökade tiofaldigt. Även om antalet nya sökande senare har minskat, belastas systemet fortfarande. Under de senaste åren har myndigheterna kritiserats i offentligheten i fråga om bristerna i asylförfarandet.

Utredningen erbjuder forskningsinformation om asylprocessen som helhet: ju mer omfattande man ser på processen, desto flera myndigheter har nytta av utredningen. Samtidigt skapar utredningen i sin tur en mer hållbar grund för den offentliga debatten om utvecklingen av asylprocessen.

I utredningen har man inte behandlat enskilda asylbeslut.

Inrikesministeriet konkurrensutsatte hösten 2018 den som skulle göra den oberoende utredningen. För uppdraget utsågs Owal Group som har gjort utredningen självständigt och som utomstående aktör.

Ytterligare information:

Hanna-Miina Sihvonen, specialsakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 527, hanna-miina.sihvonen@intermin.fi (frågor om uppdraget)
Risto Karinen, direktör, Owal Group, tfn 050 535 1820, risto@owalgroup.comLinkki toiselle sivustolle (frågor om utredningsarbetet)
Tiina Snellman, migrationsdirektör, inrikesministeriet, tfn 0295 488 638, tiina.snellman@intermin.fi (allmänna frågor om asylprocessen)
Tiina Sinkkanen, lagstiftningsråd, inrikesministeriet, tfn 0295 488 626, tiina.sinkkanen@intermin.fi (allmänna frågor om asylprocessen)